Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tekniska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
linearritning, perspektivritning, frihandsteckning och
modellering, öfvertogs 1845 af den särskildt för
detta ändamål då stiftade Svenska slöjdföreningen (se
d. o.) och ombildades till Svenska slöjdföreningens
söndags- och aftonskola, hvilken, med geometri tillagd
till de nyssnämnda ämnena, öppnades 11 jan. 1846 med
100 lärjungar och till en början gaf undervisning
söndagar samt onsdagsaftnar. Den fick inom kort
hyresfri lokal i Kastenhof, därefter i Rådhuset
och 1850 i Brunkebergs hotell. Skolans förste
föreståndare, ingenjörkaptenen B. Cronstrand (se
denne), arbetade på dess utveckling enligt den
grundsatsen, att framför allt arbetarnas förstånd
och smak borde höjas genom undervisning i matematik
och teckning. Han fick emot sig dels Teknologiska
institutets lärare, som ansågo slöjdskolan ej böra
vara afsedd för sådana, som redan inträdt i de
tekniska yrkena, dels en massa handtverksmästare,
som fruktade för, att gesällerna skulle få för mycket
af matematik och konstskicklighet, och 1859 fann
Cronstrand sig föranlåten att afgå. Man uteslöt då
figurteckning och mekanik samt inskränkte betydligt
den matematiska kursen. Under den nye föreståndaren,
dåv. fortifikationskaptenen Alf Björkman (se denne;
1859—86), inrättades för de kvinnliga lärjungarna
(sådana hade intagits först 1858) undervisning
på särskild afdelning och ombildades samtidigt
(1859) hela skolan, så att den kom att bestå af tre
med hvarandra samverkande afdelningar: en allmän
förberedande (afsedd att vid
folkskolans då klena utveckling fylla bristen
på en allmän-borgerlig skola), den förberedande
tillämpningsafdelningen och den rent tillämpande
l. yrkesafdelningen; de två senare afd. arbetade
på två skilda linjer, nämligen den teoretiskt
konstruktiva och den konstbildande. För att lärarna
skulle kunna egna sig helt åt undervisningen,
vidmakthölls disciplinen af särskilda ordningsmän,
som äfven förde journalen öfver skolbesök, utlämnade
materielen o. s. v. 1860 öfvertogs skolan af staten
(jämlikt k. br. 23 sept. 1859) och fick namnet
Slöjdskolan i Stockholm samt en särskild styrelse,
under Kommerskollegiets öfverinse-ende. Af
1863—64 års riksdag beviljades fri tomt jämte 300,000
kr. till nybyggnad åt skolan. Stockholms stad bidrog
med 160,000 kr. (det kapitaliserade beloppet af
stadens årliga hyresbidrag) och skolan själf med
donationsmedel 45,000 kr. I jan. 1868 invigdes dess
nya hus (se fig.), Mästersamuelsgatan n:r 36 (den
hade varit inhyst i n:r 39 vid samma gata sedan
1858). Stadgarna af 1860 ändrades 1863, 1868 och
1871. Skolan utvecklades starkt. På grundvalen af en
teknisk undervisningskommittés 1875 afgifna utlåtande
undergick skolan 1878—79 en ganska genomgripande
ombildning, hvarigenom bl. a. dess verksamhet
mera klart begränsades inom den rent tekniska
undervisningens område. Den allmänna förberedande
afd. bortströks (enär det ålåge kommunen, ej staten,
att bekosta elementär folkskolebildning i aritmetik,
modersmålet och skrifkonst), högre konstindustriella
skolan och byggnadsyrkesskolan inrättades,
undervisningsskyldighet ålades föreståndaren,
ordningsmännen afskaffades, förvaltningen
förenklades, så ock den utomordentligt vidlyftiga
skolstatistiken, det långt drifna täflings- och
premiesystemet inskränktes, betygssystemet gjordes
redigare, och 1878 fick skolan namnet Tekniska
skolan. På föreståndarplatsen efterträddes Björkman
1886 af arkitekten B. V. Adler (se denne). Med
utgången af 1886 upphörde Kommerskollegium att
vara öfverstyrelse, och skolan lyder numera
direkt under Ecklesiastikdepartementet. Sedan
denna tid har undervisningen ännu skarpare
begränsats för de olika yrkesgrenarna. I denna
riktning ha ordnade studieplaner genomförts
för afton- och söndagsskolan och för kvinnliga
skolafdelningen; inom högre konstindustriella
skolan ha införts flera tillämpnings- och extra
ämnen (se ofvan) samt skriflärarkursen, och 1890
tillades maskinyrkesskolan, hvarjämte skolmuseet
omordnats. Sistn. år utvidgades skolans lokaler
och undergingo tidsenliga förbättringar, 1896
förvärfvades 8 större lärosalar genom bortflyttning
från skolans hus af Landtbruksakad:s museum, och
1915 erhöll skolan rätt att disponera de lokaler,
som Sveriges geologiska undersökning ditintills åt
sig haft upplåtna inom skolans byggnad. I juli 1891
utfärdades nya, ändrade stadgar för läroverket. Adler
efterträddes på föreståndarplatsen 1910 af arkitekten
T. Thorén.
 |
| Tekniska skolans i Stockholm byggnad. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
