Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Temacin (Te'massin) - Teman - Temaschek - Te-masigh-t - Temassin - Tematik - Temblor - Tembu (Tambuker) - Tembuland - Temenider - Temenos - Temenos - Temes - Temesa - Temesbanatet - Temes-Kubin - Temesvar - Temesvarbanatet - Temir-Chan-Sjura - Temlinskij - Temme, Jodocus Donatus Hubertus - Temmes - Temminck, Coenraad Jocob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sydändan af "schotten" Chemora och nordändan af Wadi
Igharghar, 79 m. ö. h. Palmlunder.
H. W—k.
Teman, distrikt i Edom (se d. o., sp. 1371).
Temaschek, språk. Se Tamaschek.
Te-mašigh-t [temāʃiṛt], språk. Se Tamaschek.
Temassin, oas. Se Temacin.
Tematik (se Tema), mus., temauppfinning,
temagestaltning. — Tematisk, som är bildad ur
ett tonstyckes tema eller håller sig nära till
detta. — Tematiskt arbete, de nya tonbildningar
(perioder), som följdriktigt utvecklas ur ett längre
tonstyckes tema under genomföringens gång, medelst
t. ex. notvärdenas förstoring (augmentation, se
d. o.), eller förminskning (diminution, se d. o.),
genom omvändning (se d. o. 3), afvikning i annan
tonart, temats sönderdelning i motiv, icke-tematiska
öfvergångsdelars inarbetning i temamotiven
o. s. v. Jfr Genomföring 1. Se Alfr. Richter,
"Die lehre von der thematischen arbeit" (1896).
E. F—t.
Temblor [-blå’r], plur. temblores, sp.,
jord-bäfning. Se Chile, sp. 188.
Tembu (Tambuker). Se Tembuland och Kaffrer,
sp. 546.
Tembuland, del af Kapkolonien, under namnet
Emigrant-Tambookie-land förenad därmed 1877,
beläget vid sydöstra kusten mellan Griqualand East
och Pondoland i n. samt Transkaidistrikten i s.,
omfattar med hamnen S:t John (i Pondoland). 10,676
kvkm., med 236,086 inv. (1911), hvaraf 227,948
färgade (tembu-kaffrer l. tambuker). Det är ett
välvattnadt, för jordbruk och boskapsskötsel
lämpadt åker- och ängsland. Hufvudort är
Umtata, vid floden med samma namn.
(H. W—k.)
Temenider (grek. Τημενίδαι), forntida konungaätt i
Argos, uppkallad efter sin stamfader Temenos,
en heraklid, som enligt den doriska vandringssagan
vid besittningstagandet af Peloponnesos på sin lott
erhöll Argolis. Den ryktbaraste härskaren af detta hus
var Feidon (se d. o.). Jfr Argolis,
Dorerna och Heraklider.
A. M. A.
Temenos (grek. Τήμενος). Se Temenider.
Temenos, grek. (af temnein, afsöndra), en invigd
och inhägnad plats omkring en forngrekisk helgedom.
J. C.
Temes [-meʃ]. 1. Biflod till Donau i södra Ungern,
upprinner på Transsylvanska alperna och Banatbergen
i komitatet Krassó-Szörény, flyter först i en bred,
nord-sydligt löpande dalfåra mot n., sedan i en vid,
mot s. öppen båge med en mängd krökningar mot v.,
s. v., s. och s. ö. och faller ut i Donau nedanför
Pancsova. Längd omkr. 335 km., flodområdet 10,400
kvkm. T. upptar bl. a. från vänster Berzava och
sänder en del af sitt vatten till Béga-kanalen,
som förmedlar förbindelsen med Theiss. Efter
T. var det s. k. Temes- l. Temesvár-banatet (se
Banat) uppkalladt. Se ock Teregovapasset. —
2. Komitat i Ungern, på östra sidan af Theiss, ett
långsträckt område mellan Maros i n. och Donau i s.,
Krassó-Szörény i ö. och Torontal i v. Areal 7,151
kvkm. 400,910 inv. (1910), hvaraf 40 proc. rumäner,
30 proc. tyskar, 14,5 proc. serber, 12 proc. ungrare
samt dessutom slovaker m. m. Hufvudstad: Temesvár.
1—2. (H. W—k.)
Teměsa (Tempsa), nu Torre del casale
och Pietra la nave, grekisk stad i italienska
prov. Bruttium, som i 6:e årh. f. Kr. lydde under
Kroton (se d. o.), efter åtskilliga öden blef romersk
koloni 194 f. Kr. och fanns kvar ännu under romerska
kejsartiden.
J. C.
Temesbanatet [-meʃ-]. Se Banat.
Temes-Kubin [-meʃ-], kommun. Se Kubin.
Temesvár [te’meʃvar], hufvudstad i komitatet
Temes, Ungern, vid floden Béga och Béga-kanalen
samt vid järnvägslinjer till Arad, Szegedin,
Versecz och Orsova. 72,555 inv. (1910), till
större delen tyskar (44 proc.) och ungrare (40
proc.). Staden är säte för en rom.-katolsk och en
grekisk katolsk biskop. T. drifver ej obetydlig
industri och liflig handel med spannmål, mjöl,
lin, hampa och trä. Det uppges ha funnits, redan
då romarna eröfrade Dacien. I Österrikes krig med
turkarna har staden spelat en framstående roll. Den
intogs af turkarna 1552 efter ett långt, hjältemodigt
försvar och kunde trots många försök ej tagas från dem
förr än 1716, då Eugen af Savojen lyckades befria
densamma. Därefter anlades en befästning kring
staden. Från 25 april till 9 aug. 1849 belägrades
den af ungerske insurgentgeneralen Vecsey, men
undsattes genom Haynaus seger 9 aug. öfver Bem
och Dembinski. T. upphörde att vara fästning
1892. Den glacis, som omgaf den inre staden,
har förvandlats till parkanläggning. I nov. 1918,
i sammanhang med österrikisk-ungerska monarkiens
sammanstörtande, utropade man i T. republiken.
(H. W—k.)
Temesvárbanatet [te’meʃvar-]. Se Banat.
Temir-Chan-Sjura, stad och fästning i ryska
prov. Dagestan i Kaukasus. 33,100 inv. (1913). Se
Dagestan.
Temlinskij, pseudonym. Se Gringmut.
Temme, Jodocus Donatus Hubertus, tysk rättslärd
och novellist, f. 1798 i Westfalen, d. 1881
i Zürich, hade 1848 vunnit befordran till
direktor för oberlandesgericht i Münster, då hans
uppträdande som en af vänsterns ledare i preussiska
nationalförsamlingen s. å. och i nationalförsamlingen
i Frankfurt 1849 föranledde hans häktning och
afsättning (1851), mot all lag och rätt. T. mottog
1852 en professur i kriminal- och civilprocess vid
högskolan i Zürich. T. författade arbeten öfver
preussiska civil- och straffrätten samt gjorde sig
tillika ett namn som mästare inom ett underordnadt
skönlitterärt område, näml. kriminalnovellen och
kriminalromanen. Antalet af dessa hans berättelser
steg till inemot 100 bd (åtskilliga äro öfv. till
svenska).
Temmes, socken vid Temmesjoki flod, Uleåborgs län,
Finland, Uleå domsaga och härad, afskildes 1916
från Limingo församling till eget konsistoriellt
pastorat af 3:e kl., som lyder under domprosteriet
i Kuopio stift. Areal 121 kvkm. 1,205 inv. (1916),
finsktalande.
O. B—n.
Temminck, Coenraad Jacob, holländsk zoolog, f. 1778
i Amsterdam, d. 1858, inlade stor förtjänst om
utvecklingen af det rika naturhistoriska riksmuseet
i Leiden, hvars direktör han var, och utgaf ett
stort antal zoografiska arbeten rörande däggdjur
och fåglar. Af hans mera omfångsrika verk må nämnas
Nouveau recueil de planches coloriées d’oiseaux
(1820-39) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
