Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 859-860 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tenotomi - Tenow, Kristian Leonard - Tenow, Elna Lovisa Johanna - Tension - Tensionskedja - Tenson - Tensta - Tentaculata - Tentaculitidae - Tentakler - Tentamen - Tentand - Tentare licet - Tentator - Tente-abri - Tentek - Tentera - Tenterden - Tenthredinidae - Tentorium cerebelli - Tenture - Tentyris (Tentyra) - Tenue - Tenuis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öppen tenotomi, d. v. s. senan blottas genom
insnitt och framdragning. Därvid kan en förkortad
sena förlängas, en förtjockad eller förändrad
omformas samt äfven omläggning och delning af
senor förekomma (tenoplastik). Jfr Myotomi.
J. E. J—n. J. Å.

Tenow. 1. Kristian Leonard T., ämbetsman, f. 27
sept. 1860 i Kila socken, Värmland, tog vid Lunds
universitet kansliexamen 1884 och hofrättsexamen
1885, blef 1893 revisor i Statskontoret samt 1902
statskommissarie och chef för riksbokslutsbyrån. T:s
insikter och arbetsförmåga ha tagits i anspråk för
utredningar och kommittéer; så t. ex. är han från
1902 led. af statsbokföringskommittén och var ordf. i
kommittén ang. ett riksräkenskaps- och revisionsverk
1912—17. Han verkställde 1911—12 på regeringens
uppdrag en utredning ang. reservationsanslaget
till flottans öfningar och har varit led. af
ett flertal kommittéer ang. omorganisation af
den maritima förvaltningen. T. är en mycket
framstående djurskyddsvän. Utom betänkanden
och utredningar har han af trycket utgett bl. a.:
Handbok i byggnads- och resningsmål (1890), Handbok
i kommunallagstiftningen (1892) och Riktlinjer i
svensk djurskyddspolitik (1910). — 2. Elna Lovisa
Johanna T., född Ros, den föregåendes hustru (1887),
författarinna, f. 10 maj 1862 i Leksand, har verkat
framför allt som djurskyddsvän, i hvilken egenskap
hon som styrelseledamot, tidskriftsredaktris och
energisk agitator utfört ett mycket omfattande och
högt skattadt arbete, belönt med många utmärkelser
från in- och utländska föreningar. Fru T., som 1887
utgaf en samling skisser, Brokigt, under märket
Guido, har också flitigt medarbetat i pressen på
sociala och humanitära områden. Under pseudonymen
Elsa Törne offentliggjorde hon 1906—07 Solidar (3 bd;
I 3:e uppl. 1906, II 2:a uppl. 1908), uppmärksammade
reformförslag i fråga om hemlif och hushållsväsen,
och under eget namn Kärlek och lycka (1910).
1. J. C. 2. R—n B.

Tension (lat. tensio), fys. o. tekn., spänning,
inneslutna gasers tryck. Se Hållfasthet, Påkänning
och Spänning, fys.

Tensionskedja, fys. o. kem. Se Spänningskedja.

Tenson [-å̄n; af it. tenzone, eg. strid, tvist,
fr. tenson, provens. tenso], namn på en art
af trubadurpoesi (se Provensalska språket och
litteraturen). Efter att till en början ha innehållit
en verklig ordtvist öfvergick arten snart till att
bli en abstrakt tesdiskussion i ofta bitter, stundom
förnäm afvisande ton. Se Zenker, "Die provenzalische
tenson" (1888).
(R—n B.)

Tensta, socken i Uppsala län, Norunda härad. 10,476
har. 1,492 inv. (1917). I sockenkyrkan finnas
öfverallt hvalf- och väggmålningar, signerade af
Johannes Rosenrodh 1437 (1438?) och innehållande
bl. a. scener ur Heliga Birgittas legend. Korets
väggmålningar ha illa handterats vid försök till
restaurering.

Tentaculata, zool. Se Infusionsdjur, sp. 612.

Tentaculitidæ, paleont., en grupp
fossila ryggradslösa djur af tvifvelaktiga
släktskapsförhållanden, numera vanligen uppfattade
som blötdjur. Deras fossila lämningar (fig. 1) utgöras af fria,
långsamt afsmalnande, rörformiga kalkskal med
rundad tvärgenomskärning; ytan är försedd med
tvärribbor. Skalets bakre del är ofta fylld med
kalkmassa eller afslutad genom konkava tvärskifvor. Skalen
äro högst ett par cm. långa. Det enda
hithörande släktet, Tentaculites, är mycket
vanligt i silur- och devonsystemen (fig. 2).
L—e.

Fig. 1. Tentaculites (Förstorad.)

Fig. 2. Tentaculiteskalk. (Något förminskad.)

Tentakler (nlat. tentaculum, af tentare, försöka,
känna sig för), Trefvare, zool., benämnas de mjuka,
rörliga, ofta indragbara organ af växlande form,
som finnas hos vissa klasser bland de ryggradslösa
djuren. De tjänstgöra dels som känsel-, dels som gripverktyg.
L—e.

Tentamen, lat., försök, prof; en före själfva examen
enskildt anställd pröfning af någons kunskaper i ett
läroämne. — Tentamensbetyg. Se Betyg, sp. 178. —
Tentator, den, som verkställer en tentamen;
tentand, den, som pröfvas. — Tentera, på förhand
pröfva en blifvande examinands kunskaper; undergå
en sådan tentamenspröfning.

Tentand. Se Tentamen.

Tentare licet, lat., det går an att försöka.

Tentator. Se Tentamen.

Tente-abri [tãt abrī], fr., skyddstält (se d. o.).

Tentek, flod i ryska prov. Semirjetjensk (Turkestan).

Tentera. Se Tentamen.

Tenterden [te’ntədən], baron. Se Abbott, Ch.

Tenthredinidæ, zool. Se Sågsteklar.

Tentorium cerebelli, anat. Se Hjärnhinnor, sp. 848.

Tenture [tãtȳr], fr. (af tendre, spänna, uppsätta
tapeter), en uppsättning tapeter, som höra till samma
svit eller äro afsedda för samma rum. Man säger
t. ex. en tenture turkiska tapeter, en tenture om
sju tapeter med Meleagers historia o. s. v.

Tentyris (Tentyra), ort. Se Dendera.

Tenue [təny’], fr., hållning; dräkt; en petite
tenue [ã pəti’t-], i släpuniform. Se En grande tenue.

Tenuis, plur. tenues, lat., tunn, svag; tonlös. —
Tenuis (näml. littera) är den latinska öfv. af de
grekiske grammatikernas psilon (näml. stoicheion
l. gramma). I den moderna fonetiken menas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>