Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 873-874 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teologi - Teologie doktor - Teologie kandidatexamen - Teologisk - Teologiska dygderna - Teologiska prenotioner - Teologisk-filosofisk examen - Teologisk kvartalskrift - Teologisk tidskrift - Teopaschiter - Teophil Morren - Teopneusti - Teorb - Teorem - Teoretiker - Teoretisera - Teoretisk - Teori - Teorisk astronomi - Teos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riktningarna utgjorde protester mot den ensidiga dogmatismen,
hvilken dock ej förr än under 1800-talet blef
öfvervunnen. Sedan i slutet af 1700-talet
kyrkohistorien genom J. L. von Mosheim (d. 1755)
höjt sig till en från dogmatiken själfständig
teologisk vetenskapsgren och likaledes den
praktiska teologien i början af 1800-talet genom
den i många afseenden banbrytande F. Schleiermacher
(d. 1834), började det teologiska lifvet inom
den lutherska kyrkan röra sig mera allsidigt.
Och samma förhållande egde rum äfven
inom den reformerta kyrkan. Sedan de sista
årtiondena af 1800-talet har exegetiken ånyo alltmer
trädt i förgrunden i likhet med hvad som var
förhållandet under kyrkans äldre tid. Ur den
till exegetiken hörande isagogiken har utvecklat
sig en särskild vetenskapsgren, bibelkritiken,
som kan sägas spela en hufvudroll i
1900-talets teologiska forskning. — Äfven
andra grupperingar och indelningar af teologien
än de här ofvan gjorda förekomma. Se vidare
de särskilda art. om teologiens olika delar och
K. R. Hagenbach, "Encyclopädie und methodologie
der theologischen wissenschaften" (12:e uppl.
1890), och P. G. Eklund, "Om theologiens begrepp och
indelning" (1874). Jfr Religionsvetenskap. Om
förbundsteologi se d. o.
J. P.

Teologie doktor. Se Doktor.

Teologie kandidatexamen, T. licentiatexamen. Se
Kandidat och Licentiat.

Teologisk [-lå̄-], som behandlar eller hör till
teologien.

Teologiska dygderna (Gudomliga dygderna). Se
Kardinaldygderna, sp. 919.

Teologiska prenotioner. Se Prenotioner och Teologi,
sp. 672.

Teologisk-filosofisk examen. Se Examen.

Teologisk kvartalskrift. Se Theologisk quartalskrift.

Teologisk tidskrift (Theologisk t.) utgafs i
Uppsala 1861—89, under medverkan af flera bland
därvarande teol. fakultets medlemmar. Den uppsattes
af professorn, sedermera biskopen A. F. Beckman och
redigerades af honom 1861—67, af N. J. Linnarsson,
Martin Johansson och Th. Norlin 1868—70, af
Johansson och Linnarsson 1870—75 och af Johansson
ensam 1876—89. Den utkom alltifrån början i 6 häften
årligen (1866 var dock antalet tre, 1867 fyra och
1868 fem), och årgångens sammanlagda arkantal höjdes
småningom från 20 till 30. Det ganska rikhaltiga
innehållet utgjordes af originaluppsatser och
afhandlingar, öfversikter, referat, granskningar
af teol. litteratur, genmälen o. s. v. 1880 fick
tidskriften fasta korrespondenter i Danmark, Finland,
Norge, Schweiz och Tyskland. Tidskriftens hållning
var utprägladt konservativ. Man sökte sitt läroideal
i närmaste anslutning till 1600-talets lutherdom och
bekämpade energiskt alla afvikelser. I de kyrkliga
frågorna intog man — i motsats till den lundensiska
"Svensk kyrkotidnings" högkyrklighet — en mera
lågkyrklig hållning. Bland dem, som mera flitigt
lämnade bidrag, märkas A. F. Beckman, L. Landgren,
K. A. Cornelius, O. F. Myrberg, K. A. Hultcrantz,
M. Johansson, S. L. Bring, V. Rudin, U. L. Ullman,
Gez. von Schéele, R. Sundelin och J. E. Berggren.
(G. A—n.)

Teopaschiter (af grek. theos, gud, och paschein,
lida), teol., de, som med formeln "Gud har lidit"
hyllade en i monofysitisk riktning gående kristologisk
uppfattning, som afvisades i början af 500-talet.
G. A—n.

Teophil Morren, pseudonym. Se Hofmannsthal, sp. 929.

Teopneusti (af grek. theos, gud, och pneuma, ande),
inspiration, gudomlig ingifvelse (se Ingifvelse).

Teorb [-å’rb; it. tiorba], mus., en i Italien på
1500-talet uppfunnen större luta, som nyttjades ända
fram i midten af 1700-talet. Teorben hade
en dubbel uppsättning af skrufvar (den högre liggande
var afsedd för de bordunartade bassträngarna) och
fick därigenom ett egendomligt utseende (se fig.)
A. L.*


Teorem (grek. theorema), sats, lärosats.

Teoretiker. Se Teori 2.

Teoretisera. Se Teori 2.

Teoretisk. Se Teori 2.

Teori (grek. theoria, beskådande, betraktelse).
1. Forngrekisk beskickning. Se Theoriai. —
2. Filos., förklaring af något ur allmännare
grunder. Teorien skiljer sigi som teoretisk
verksamhet från praktiken (praxis) därigenom,
att den består ej i en förändring af den gifna
verkligheten, utan i en uppfattning af
densamma. I inskränktare bemärkelse skiljer sig
inom den teoretiska verksamheten teorien från
den omedelbara erfarenheten genom att härleda dess
innehåll ur allmänna principer eller lagar. Under
det att hypotesen endast på försök uppställer en
förklaring, gör teorien anspråk på oförneklig
giltighet. Ofta kallas dock för teori äfven ett
större sammanhängande helt af förklaringar, i hvilket
ock ingår mer eller mindre af hypoteser. — Ofta
säges, att något kan vara sant i teorien, men falskt
i praktiken. Egentligen är detta påstående
oriktigt. Den sanning, som dock ligger bakom
denna parodox, är den, att de abstrakta teorierna ofta
oriktigt tillämpas på den konkreta verkligheten. —
Teoretiker, person, som öfvervägande har intresse
för teori, ej för praktik; opraktisk människa. —
Teoretisera, uppställa teorier; genom abstrakt
uppfattning komma i strid med den konkreta
erfarenheten och det praktiska lifvets kraf. —
Teoretisk, som har till ändamål uppfattning
(motsatser: praktisk och estetisk). — Teoretisk
filosofi. Se Filosofi. — Teoretiskt intresse,
intresse för sann uppfattning, i motsats mot praktiskt
och estetiskt intresse. — Teoretisk lag. Se Lag.
— 3. Mus., musikteori. Se Musik, sp. 1438
2. S—e.

Teorisk astronomi (af grek. theorein, åskåda). Se
Astronomi, sp. 285—286.

Teos (grek. Τέως), en af de 12 forntida Joniska
städerna på Mindre Asiens kust (se Jonien),
ung. 40 km. s. v. om Smyrna, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>