Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 899-900 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Termiter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blott termitfamiljen. Deras närmaste
släktingar anses kackerlackorna vara.

Fig. 1. Olika kaster i termitsamhällen. a ung hona af Termes spinosus, b befruktad hona (drottning) af Termes gilvus (4/5 nat. storl.), c hanne efter vingfällningen (konung) af Hodotermes ochraceus (2 ggr nat. storl.), d soldat af Termes spinosus (nära 2 ggr nat. storl.), e soldat af Termes speciosus (2 ggr nat. storl.), f arbetare af Hodotermes ochraceus (2 ggr nat. storl.), g soldat (nasutus) af Eutermes tenuirostris (8 ggr nat. storl.).

Termiterna äro samhällsbildande, hvari de
likna myrorna, från hvilka de i öfrigt äro vidt
skilda. Ett termitsamhälle utgöres af: a. könsdjur, b,
arbetare. Könsdjuren äro i regel från början utrustade
med 4 till form och storlek nästan alldeles lika,
smala och långsträckta vingar (fig. 1 a).
Efter svärmningen, som afser att sprida arten, fälla
de största delen af vingarna, som lossna längs en
nära vingroten belägen tvärsöm, så att blott ett litet
trekantigt stycke af basen återstår. Sådana vinglösa
könsdjur kallas konung (fig. 1 c) och drottning och
äro hvarandra i början ganska lika. Först när den
befruktade drottningens bakkropp börjar svälla af
äggmassor, blir olikheten i utseende påfallande. Hos
somliga arter uttänjes drottningens bakkropp ända
till 9 ggr sin förutvarande storlek, så att de bruna
ryggplåtarna ses blott som smala, långt från hvar-
andra skilda tvärstreck på den f. ö. hvita bakkroppen
(fig. 1 b). Man kan få se termitdrottningar af 10
cm. längd, hos hvilka bakkroppen ensam utgör 9 cm. af
längden. Sådana oformliga varelser kunna knappt
röra sig. De tillbringa också sitt återstående
lif inneslutna i det kungliga gemaket. Hos en
del arter, och i synnerhet i smärre samhällen, är
likväl drottningen ej på långt när så afvikande i
storlek. I regel finns blott ett kungligt par, men
stundom kunna flera dylika finnas. Har drottningen
af någon anledning omkommit, kunna arbetarna genom
en särskild uppfödningsmetod låta några nymfer,
d. v. s. larver med korta vingstumpar, utvecklas till
drottningar. Denna uppfödningsmetod påskyndar blott
utvecklingen af könsorganen, men inverkar föga på den
yttre formen. På detta sätt uppstå s. k. neoteniska
eller ersättningskonungar och drottningar med utseende
af nymfer, men med mer eller mindre förstorad
bakkropp. Stundom är det på arbetarlarver utan
vingstumpar, som denna metod tilllämpas. Sådana
neoteniska könsdjur kunna förekomma i större antal
i samhället. Hos vissa arter, särskildt hos dem,
som förfärdiga fasta jordbon, synas de alldeles
saknas. Hos andra, t. ex. den sydeuropeiska Termes
lucifugus, äro de neoteniska könsdjuren de vanligaste,
och de typiska vingade könsdjur, som produceras,
äro sannolikt afsedda blott till artens spridning.

Arbetarna (fig. 1 f) utgöras af både hanliga och
honliga individer, som i sin utveckling blifvit
kvarstående på larvstadiet. De ha en tunn och vek hud,
hvit färg och äro alldeles vinglösa, till följd hvaraf
deras mellankropp, som ej omsluter några flygmuskler,
förblir smal. Ögon saknas, och könsorganen förbli
outvecklade. I uppkomstsättet för arbetarkasten
afvika sålunda termiterna från de samhällsbildande
steklarna (myror, getingar, bin och humlor), hvilkas
arbetare äro honor, som uppnått det fullbildade
(imago-)stadiet, men ha förkrympta äggstockar.

I de flesta termitsamhällen utbildas ett slags
individer, s. k. soldater, som genom särskild
beskaffenhet af hufvud och mundelar afvika från
de vanliga arbetarna. Somliga ha ett stort, men i
sin form ej afvikande hufvud samt långa och ofta
egendomligt krökta mundelar (fig. 1 d och e). Andra
ha ett retortformadt hufvud, som framtill är utdraget
i en spets (fig. 1 g). Dessa senare soldater kallas
nasuti och äro af två slag: med långa eller med
förkrympta mandibler. I samma samhälle träffas i regel
blott ettdera hufvudslaget af soldater. Undantagsvis
(hos Rhinotermes nasutus) förekomma samtidigt både
nasuti och "normala soldater".

Larverna äro af 2 slag, småhufvade och
storhufvade. Af de förra framgå könsdjur, af de
storhufvade åter arbetare och soldater. Dock kunna
arbetarna genom en särskild uppfödningsmetod låta
äfven storhufvade larver utvecklas till neoteniska
könsdjur. Gissningsvis har man förmodat, att
behandlingen skulle bestå i användning af ett visst
slags föda, möjligen med inblandning af saliv.

Utom ofvan uppräknade hufvudslag af samhällsmedlemmar
förekomma andra i mindre detaljer afvikande, så att
ett termitsamhälle ofta företer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>