Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 933-934 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Terni - Ternickeberget - Ternina, Milka - Terningmoen - Terningskansen - Ternovanerwald - Ternstedt, Nils Johan - Ternstroemiaceae - Ternström, Kristofer - Ternström, Johan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1911). Järn- och stålverk m. fl. industriella
anläggningar. Biskopssäte, gymnasium, teknisk
skola. Fornlämningar (rester af en amfiteater från
Tiberius’ tid, ett tempel, en teater, termer och
inskrifter) samt berömda vattenfall, som Velino gör
strax före sin förening med Nera. Fallen (Cascate
delle marmore), tre efter hvarandra med en
sammanlagd höjd af omkr. 200 m. (se fig.), ha få
medtäflare i Europa med afseende på höjd och äro
märkliga genom sina kalksinterbildningar. De skola
leda sin uppkomst från M’. Curius Dentatus, som 272
f. Kr. öppnade en tunnel, genom hvilken större delen
af Lacus Velinus i dalen nedanför Reate (nu Rieti)
torrlades. T. var ett romerskt municipium under namnet
Interamna Umbrica. Ett gammalt 1514 uppsatt, 1873
förnyadt minnesmärke anger T., som är kejsar Tacitus’
födelseort, vara äfven historieskrifvaren Tacitus’
fädernestad.
(^{H. W—k.})

Cascate delle marmore vid Terni.

Ternickeberget, kronopark i Junsele revir af
Härnösands öfverjägmästardistrikt, Västernorrlands
län, har bildats enligt k. br. 20 juni 1866 och
Skogsstyrelsens beslut 12 sept. 1881 efter afvittring
af gammal kronomark. 2,389 har (1915).
^S—r.

Ternina, Milka, österrikisk operasångerska,
f. 1863 i Kroatien, elev af Gänsbacher i Wien,
var 1883—90 anställd vid scener i Leipzig, Graz
och Bremen, 1890—99 vid hofteatern i München,
där hon blef bajersk kammarsångerska, och har sedan
uppträdt vid festspelen i Baireuth (som Kundry i
"Parsifal" m. m.) och i New York. Bland hennes roller
framstå vidare Senta i "Flygande holländaren",
Fidelio, Margareta i "Faust", Afrikanskan
och Aida. Hon är Wagnersångerska i stor stil,
utmärkt äfven i den dramatiska gestaltningen.
^{E. F—t.}

Terningmoen, exercisplats för Östoplandenes infanteriregemente,
s. om Glommen vid Elverum (se d. o.).
^{K. V. H.}

Terningskansen, i Norge vid Terning älf, där
på Glommens västsida hufvudvägen från Kristiania till
Trondhjem framgår, anlades 1808—09 och evakuerades
1815 (jfr Elverum).
^{L. W:son M.}

Ternovanerwald [-valt]. Se Karst, sp. 1157.

Ternstedt, Nils Johan, präst, författare, f. 27
okt. 1844 i Önum, blef student i Uppsala 1862,
prästvigdes 1867, var lärare vid missionsinstitutet
å Johannelund 1867—69, fick komministertjänsten
i Härlunda (nära Skara) 1872, tjänstgjorde som
skeppspredikant på örlogsfartyg 1873 och utnämndes
1884 till kyrkoherde i Fägred (Skara stift). Han blef
teol. doktor 1897. T. hör till den rätt sparsamt
företrädda kyrkliga fromhetsriktning, som vid
1800-talets midt hade sin mest typiske representant i
J. Dillner och senare i hofpredikanten C. N. Bergman
och som utmärkes af ett inslag af mystik, närdt genom
skrifter af Böhme, von Baader och Tersteegen. Vikt
lägges vid, att natur och ande höra samman,
frälsningen i Kristus gäller bådadera. Bland T:s
skrifter märkas: Praktisk utläggning af Romarebrefvet
(1875), Den heliga läran till hemmets, skolans
och kyrkans tjenst framstäld (1889), Den lidande
frälsaren (1890), Predikningar öfver kyrkoårets
gamla evangelier (1894, 1896) och Predikningar
öfver kyrkoårets nya evangelier (1899, 1902).
^{E. M. R.}

Ternstroemiaceæ (Theaceæ), Tefamiljen, bot., en
växtfamilj af serien Parietales, underserie Theineæ.
uppkallad efter Kr. Ternström (se denne). Familjen
är hemma i tropiska och subtropiska länder. Den
omfattar ungefär 200 arter träd eller buskar med
vanligen spiralställda, ofta ständigt gröna,
mer eller mindre läderartade, enkla, fjädernerviga
blad utan stipler. Blommorna äro tvåkönade, ofta
stora, aktinomorfa och sitta i regel ensamma i
bladvecken. Kronbladen äro 5—9, ståndarna 5 — många,
stundom förenade i knippen. I hvarje blomma finnes
en pistill med ett eller flera nedtill sammanväxta
stift och ett 3—6-rummigt fruktämne, som vid mognaden
bildar en kapsel. Mest bekant af de 15 hithörande
släktena äro Thea (se d. o. och Te) och Eurya.
^{O. T. S.} (^{G. L—m.})

Ternström, Kristofer, präst, botanist, en af Linnés
lärjungar, f. 1703 i Funbo (Uppland), d. 4 dec. 1746
i Bortre Indien, inskrefs som student i Uppsala 1724,
idkade teol. studier, men åtnjöt därjämte Linnés
undervisning, prästvigdes 1739 och blef skollärare
s. å. i Östhammar och 1741 i Vaxholm. Mindre lämplig
för detta kall, anmälde han sig att som skeppspräst
medfölja ett af Ostindiska kompaniets fartyg
till Indien och Kina och fick, delvis på Linnés
rekommendation och Vet. akad:s förord, plats som
sådan 1745 på skeppet "Calmar". S. å. disputerade
han för filos. graden och promoverades frånvarande
1746. Färden till Asien anträddes i febr. 1746; första
landningen där egde rum vid Java och därefter vid
ögruppen Pulo Condor utanför Kochinkina. Efter knappt
två månaders vistelse där afled T., förmodligen i
klimatfeber. Hans dagbok från resan hemfördes,
men hans samlingar hade ej tillvaratagits.
^{C. Lmn.}

Ternström. 1. Johan T., präst, f. 17 april 1803 i
Asarum, Blekinge, d. 7 juni 1882 i Fjälkestad, blef
student i Lund 1824, prästvigdes 1827 och tjänstgjorde
dels som huspredikant, dels som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>