Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Theromorpha - Theron - Theropoda - Thersandros - Thersites - Thersner, Ulrik - Thesauros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppmärksamheten: detta är nämligen differentieradt i fram-,
hörn- och kindtänder. Morfologiskt betydelsefullare
är emellertid en rad andra egenskaper. Sålunda liknar
bengommen i hög grad däggdjurens; liksom hos dessa
ha de ofta två nackledknappar i st. f. en såsom hos
det öfvervägande antalet andra kräldjur. Kvadrat-
och ledbenen äro mycket förminskade (ombildas hos
däggdjuren, se d. o., till de små hörselbenen
städet och hammaren). Fingerledernas antal
afviker från öfriga kräldjurs och öfverensstämmer
med däggdjurens. Skulder- och bäckengördeln förete
likheter särskildt med motsvarande delar hos de lägsta
däggdjuren (kloakdjuren) o. s. v. Se Galesaurus.
L—e.
Theron (grek. Θήϱων), envåldshärskare i Akragas
(Agrigentum) på Sicilien 488—472 f. Kr., slog
i förening med Gelon, härskaren i Syrakusa,
kartagerna under Hamilkar vid Himera (480
f. Kr.). Hans regering berömmes som mild, och
invånarna i Akragas, hvars välstånd han ökade och
som han förskönade genom praktbyggnader, hyllade
honom efter döden som heros. Skalden Pindaros
prisar honom i sitt 2:a och 3:e olympiska ode med
anledning af en vid de olympiska spelen vunnen seger.
A. M. A.
Theropoda, paleont. Se Dinosauria.
Thersandros (grek. Θέϱσανδϱος, lat. Thersander),
son af Polyneikes och Argeia, deltog i Trojanska
kriget och fälldes af Telefos. Hans heroon (tempel)
fanns i mysiska staden Elaia.
J. C.
Thersites (grek. Θεϱσίτης), en grek, hvilken i
"Iliaden" skildras som "den fulaste man, som till
Ilion lände", tillika feg och begåfvad med en
ondskefull tunga. Då han riktade sina smädelser
mot öfverbefälhafvaren, Agamemnon, och sökte egga
krigsfolket till myteri, tuktades han, under ljudligt
bifall från "akeiska männer", eftertryckligt af
Odysseus. Enligt en yngre saga blef han sedermera
dödad af Akilles. T. är den förste i grekiska
litteraturen framträdande representanten för den
demagogiska oppositionen. Äfven Shakspere har, i
"Troilus och Cressida", gett en grotesk skildring
af honom.
A. M. A.
Thersner, Ulrik, militär, tecknare, f. 2 april
1779 i Kyrkslätts socken, Finland, d. 2 sept. 1828
i Västerås, blef vid 7 års ålder skeppsgosse vid
flottan och tjänstgjorde som sådan under ryska
kriget 1788—90, blef sergeant vid arméns flotta
1794 och fänrik 1799 samt förordnades 1804 till
informationsofficer vid Göteborgs eskader och att
utföra hydrografiska mätningar i Bohus län. 1807
fick han transport till Fältmätningskåren, där han
1808 blef löjtnant. 1808—09 bevistade han fälttåget
mot Norge, operationerna på Åland samt affärerna vid
Säfvar och Ratan och blef 1810 kapten i armén, deltog
s. å. i gränsregleringen mellan Sverige och Ryssland,
blef 1811 led. af Krigsvet. akad. och hade under
kriget 1813—14 flera kommenderingar, bl. a. som chef
för ingenjörsarbetet vid Glückstadts belägring. 1814
blef han major i fältmätningsbrigaden. Efter freden
förrättade han triangelmätningar i Skåne 1815—17
och deltog i kårens öfriga arbeten, men tog 1825
afsked med öfverstelöjtnants rang. — I Skåne hade
T. 1816 tecknat åtskilliga utsikter af herresäten,
och han beslöt utge ett motstycke till Dahlberghs
"Suecia antiqua et hodierna". Han kallade
också sitt storartadt anlagda utsiktsverk
Fordna och närvarande Sverige och begynte 1817
dess utgifning, sedan han i K. F. Akrell funnit
en lika skicklig som oegennyttig hjälpare vid
mångfaldigandet af teckningarna. Dessa utfördes i
akvatintamaner och äro, i synnerhet de tidigare,
särdeles förtjänstfullt återgifna, då man betänker,
att båda konstnärerna, i synnerhet tecknaren,
egentligen voro endast dilettanter. Snart nog förenade
sig V. M. Carpelan om företaget, afdelningen Skåne
fullbordades 1823, Östergötland begyntes 1820 samt
Uppland och Södermanland 1824—25. T. egnade sig
äfven åt litterära sysselsättningar. Utom texten
till planschverket utgaf han Några ord om musiken
(1826) samt Om landskapsmålning (1828), en ganska
omfattande och om goda kunskaper vittnande afhandling,
i hvilken han genomgår ämnets teoretiska, tekniska och
konsthistoriska sidor och särskildt karakteriserar
åtskilliga af landskapskonstens mest framstående
mästare af olika skolor. — Efter T:s död kunde
hans änka genom vänners hjälp fortsätta det stora
planschverket (det hade aldrig åtnjutit offentligt
understöd). M. G. Anckarsvärd förestod dess utgifning
i litografi till 1843, under hvilken tid han dels
efter T., dels efter egna eller andras teckningar
utförde en mängd utsikter, som i allmänhet äro de
först utgifna öfverlägsna. 1843 öfvertogs arbetet
af T:s dotter Thora Johanna Ulrika T. (f. 1818),
hvilken fortsatte det ända till sin död (1867). Hon
litografierade mestadels själf sina teckningar, som
äro samvetsgranna, men något torra och svaga. Under
hennes tid fortsattes och afslöts afdelningen Närke
(1838—55), äfvensom fyra andra dels fortsattes,
dels påbörjades. Hela verket omfattade vid
hennes död 91 häften (364 planscher med text)
och hade kostat subskribenterna 682 kr. 50 öre.
-rn.*
Thesauros, grek. (lat. thesaurus), forngrekisk
skattkammare, ett till förvaringsrum för skatter eller
dyrbarheter af allehanda slag uppfördt hus eller rum,
kassahvalf (om det grekiska ordets kvarlefvande
i moderna språk se Drätsel). I de grekiska templen
gjorde opistodomen (den bakre cellan) stundom tjänst
som skattkammare. — Tesaurer kallas äfven åtskilliga
uråldriga grafbyggnader i närheten af de forngrekiska
städerna Mykenai ("Atreus’ skattkammare"; se
Mykenai), Nauplia och Eleusis, hvilka man förr
ansett vara skattkammare. De ha formen af en bikupa,
till hvilken en gång leder in utifrån och som står
i förbindelse med en fyrkantig sidokammare. Taket är
bildadt genom stenskiftens öfverkragning (se Tholos);
rummet är h. o. h. eller delvis beläget under
jorden. En räcka af verkliga skattehus fanns inom
tempelområdet vid Olympia, längs berghöjdens södra
sluttning. Flera af dessa voro äfven i arkitektoniskt
hänseende af intresse, t. ex. geloernas (uppbyggdt
575 f. Kr.) och megaréernas. — Det latinska ordet
thesaurus nyttjas äfven som titel på stora och lärda
samlingsverk, i synnerhet inom språkforskningens och
fornkunskapen områden, t. ex. Stephanus’ "Th. linguæ
græcæ" (1572), Gronovius’ "Th. antiquitatum
græcarum" (1697—1702), Grævius’ "Th. antiquitatum
romanarum" (1694—1703), Gesenius’ ."Th. linguæ
hebraicæ et chaldaicæ" (1829—42) samt den af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
