Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1105-1106 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thielemann, Karl Heinrich - Thielemanns droppar - Thielen, Karl von - Thielmann, Johann Adolf von - Thielska galleriet - Thielt - Thienen - Thierfelder, Albert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Thielemann [tīle-], Karl Heinrich, tysk läkare,
f. 1802 i Nicolai, Ober-Schlesien, d. 1872 i
Petersburg, var öfverläkare vid Peter-Paulshospitalet
i Petersburg 1837—68 samt grundläggare och redaktör
af "Medicinische zeitung Russlands" 1844—60. Han
är bekant företrädesvis genom de af honom uppfunna
"Thielemanns droppar" (se d. o.).

Thielemanns droppar [tīle-], förr kallade
mixtura, numera tinctura Thielemanni, med.,
äro en blandning af pepparmyntolja (3 dlr),
löst i koncentrerad sprit (22 dlr) med tinctura
opii crocata (opiumdroppar med saffran, 10 dlr),
kräkrotdroppar (25 dlr) och valerianatinktur
(40 dlr). Dessa "droppar" ha sitt namn efter
uppfinnaren K. H. Thielemann (se denne) och blefvo
mycket begagnade i Sverige under koleraepidemierna
1853 och de följande åren. Formeln är upptagen i
Sv. farmakopén. Thielemanns droppar sakna gifttecken
och få utlämnas från apoteken utan läkares recept,
ehuru de innehålla opium. De begagnas mot diarré och
kallas därför äfven diarrédroppar. Vanligen tagas
20—40 droppar i litet vatten ett par gånger om dagen.
^{O. T. S.} (^{C. G. S.})

Thielen [tīlen], Karl von, preussisk ämbetsman, f. 30
jan. 1832 i Wesel, d. 10 jan. 1906 i Berlin, var först
anställd vid provinsförvaltningen, inträdde 1864
i preussiska järnvägsstyrelsen, var 1867—80 medlem
af Rheinische eisenbahngesellschafts styrelse och
återvände vid detta järnvägsföretags förstatligande
1880 i statstjänst inom järnvägsförvaltningen. Juni
1891—juni 1902 var T. minister för offentliga
arbeten och ledde som sådan förstatligandet af
de viktigaste återstående enskilda järnvägarna
i Preussen. 1900 upphöjdes han i adligt stånd.
^{V. S—g.}

Thielmann [tīl-], Johann Adolf von, friherre,
tysk krigare, f. 1765 i Dresden, d. 1824, tjänade
först vid sachsiska kavalleriet och inledde efter
slaget vid Jena (1806), i hvilket han deltog som
skvadronchef, på egen hand fredsunderhandlingar med
Napoleon. Sedermera användes han under flera år vid
den sachsiska kontingent, som stod i Napoleons tjänst,
och utmärkte sig särskildt i slaget vid Borodino
(1812). Då han som kommendant i Torgau i maj 1813 fick
befallning af sin konung att öfverlämna fästningen åt
fransmännen, begaf han sig till ryska högkvarteret
och gick i rysk tjänst. Efter slaget vid Leipzig
fick han i uppdrag att ombilda sachsiska armén, med
hvilken han 1814 uppträdde i Nederländerna. S. å. gick
T. i preussisk tjänst och deltog i 1815 års fälttåg
som chef för 3:e armékåren särskildt i striden
vid Wawre. Biogr. af H. von Petersdorff (1894).
^{C. O. N.}

Thielska palatset (tillika galleriets byggnad).

Thielska galleriet [tīl-], konstsamling, sammanförd
af bankdirektören E. Thiel (se denne), är inrymd i
dennes bostad, Eolskulle nära Blockhusudden på Södra
Djurgården vid Stockholm. Byggnaden (se fig.) efter
ritning af F. Boberg, stod färdig i slutet af 1905
och har sedan blifvit utvidgad. Galleriet omfattar
hufvudsakligen modern skandinavisk konst, ger
en omfattande öfverblick af det svenska måleriet
från 1880-talet — Konstnärsförbundets riktning —
och af därefter följande strömningar in på det nya
århundradet och bildar ett
betydande supplement till museernas samlingar. Bland
här representerade svenska målare äro Josephson
(Dvärgen, Höstsol), C. Larsson (själfporträtt,
porträtt af fru S. Thiel — i olja, helfigur —, Mor
m. fl. porträtt, "Modellen skrifver vykort"
m. m.), Zorn (flera målningar och omkr. 200
etsningar), prins Eugen (Nattmoln), R. Bergh (Riddaren
och jungfrun, porträtt), Acke (Skogstemplet,
själfporträtt, Z. Topelius, äfven kompositioner
i reliefskulptur), K. Nordström (Sommarafton
vid Bellevue, Vinterdag, Midsommareldar, flera
kolteckningar), Kreuger (större och mindre strand- och
hästmotiv), Liljefors (ett 50-tal målningar, den
största samling, som existerar, bland dem flera af
konstnärens yppersta och mest representativa verk),
Sjöberg, Sager-Nelson, Norrman (landskapsstämningar,
porträtt), Vilhelmson (jordarbetare m. fl.),
Eug. Janson (flera Stockholmsstämningar,
äfven porträtt och stora figurmålningar från
konstnärens sista skede — badande, matrosbal),
v. Hennigs (kapplöpning), Törneman (Pariserkafé,
damporträtt). G. Fjæstad är mångsidigt företrädd
af målningar (snömotiv), väfnader, mattor, snidade
möbler, konstsmide. Af skulptörer från samma
tid äro representerade Kr. Eriksson (lappgosse —
statyett i sandsten), Jerndahl, Edström m. fl. — Våra
grannländers konst representeras af 3 bronsgrupper och
ett par byster af Vigeland, målningar af Edv. Munch
(den sjuka flickan, midsommarnatt, porträtt),
Kr. Krogh, T. Ericssen, Viggo Johansen, Hammershöj
(gruppen "Fem män"), Willumsen (alplandskap, studier
i skulptur), Einar Nielsen, Gallén-Kallela. Af
äldre utländsk konst märkes en grafläggning af
Tintoretto, af moderna utländska målare äro Daumier,
Gauguin, Toulouse-Lautrec, Anglada ("Eldflugan"),
Zuloaga (Zigenerska) m. fl. representerade, af
skulptörer Rodin och Constantin Meunier. Galleriet
är i allmänhet tillgängligt för besökande.
^{G—g N.}

Thielt [tīlt], stad i belgiska prov. Väst-Flandern,
vid järnvägslinjen Gent—Courtrai. 11,870 inv. (1912).
Tillverkning af linne- och bomullsvaror, handskar m. m.
Under Världskrigets första skede på "västfronten"
eröfrades T. af tyskarna i förra delen af okt. 1914
och utsattes härvid för omfattande förstörelse.
(^{H. W—k.})

Thienen [tīn-], stad. Se Tirlemont.

Thierfelder [tīr-], Albert, tysk tonsättare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>