- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1143-1144

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thomasson, Eskilander - Thomasson, Åke - Thome, Heinrich - Thomé, Francis Lucien Joseph - Thomé, Verner - Thomedag - Thomée - Thomée, Gustaf Henrik - Thomée, Gustaf - Thomée, Anders Jakob

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utnämndes kan till borgmästare där. 1873—89 var
han därjämte stadens representant i riksdagens
Andra kammare och tillhörde 1876—86 lagutskottet
(sedan 1879 vice ordf.); 1884 valdes han till
justitieombudsmannens suppleant, 1886—89 var han
justitieombudsman, och 1889 utnämndes han till
justitieråd.

2. Åke T., den föregåendes brorson, jurist, ledamot af
Högsta domstolen, f. 23 dec. 1863 i Kells-Nöbbelöf,
Skåne, blef student i Lund 1882, juris kandidat där
1887, efter domarförordnanden under Hofrätten öfver
Skåne och Blekinge vice häradshöfding 1890, assessor
i Svea hofrätt 1898, led. af Lagbyrån 1901 och af
Lagberedningen 1903, revisionssekreterare 1904 samt
justitieråd 1907. S. å. förordnades han till ordf. i
arbetsaftalskommittén; 1909 utnämndes han åter till
justitieråd. T. har dessutom bl. a. varit Vet. akad:s
ombudsman 1904—07 samt tjänstgjort i Lagrådet 1913—14.
1—2. (C. G. Bj.)

Thome, Heinrich, fortifikationsofficer och
kartograf (födelse- och dödsår ej kända),
hade "inbeställts" som ingenjör af Gustaf Horn
senast 1624, fullbordade 1626 en regleringskarta
(nu i Fortifikationsarkivet) öfver Staden mellan
broarna, den äldsta bevarade regleringskarta öfver
vår hufvudstad. Som ingenjör vid svenska armén i
Preussen sedan 1626 byggde han fästningsverk vid
Pillau, Elbing, Dirschau, Fischhausen, Marienburg
m. fl. orter samt utarbetade en vacker karta
öfver "Ein theil Preussens". Efter stilleståndet i
Stuhmsdorf (1635) tyckes han ha lämnat den svenska
tjänsten och gått (eller kanske återgått) i polsk,
ty den bok, i hvilken han infört sina kartor och
befästningsritningar, återfanns i Warschau under Karl
X:s krig och förvaras nu i Fortifikationsarkivet.
L. W:son M.

Thomé [tåmē], Francis Lucien Joseph, fransk
tonsättare, f. 1850 på Mauritius, d. 1909 i Paris,
elev af konservatoriet där, komponerade bl. a. körverk
med orkester (Hymne à la nuit och Vénus et Adonis),
oratoriet L’enfant Jésus, åtskillig balett- och
skådespelsmusik samt behagliga pianostycken.

Thomé, Verner, finsk målare, f. 1878 i Alajärvi,
studerade i Helsingfors, München (1900—02) och Paris
och är en af de främste finländske representanterna
för moderna sträfvanden i måleriet. Galleriet
i Helsingfors eger två för hans olika stadier
representativa behandlingar af ämnet Lekande
gossar
på stranden efter badet, den tidigare med
de nakna kropparna noggrant och skickligt tecknade,
ljuset blekt och neutralt, den senare i skimrande,
färgrikt solljus, måleriskt dekorativt hållen,
samt den likaledes typiska målningen I Borélys
park
(Marseille) i flödande och bländande sol —
de båda sistnämnda jämte Vår i Parc Monceau,
flera solstudier i akvarell samt koloristiskt
utsökta damporträtt utställdes på Baltiska
utställningen i Malmö 1914 och i Stockholm 1916.
G—g N.

Thomedag. Se Tomedag.

Thomée [-mē], svensk släkt, en gren af släkten Thomæus (se d. o.).
1. Gustaf Henrik T., ämbetsman,
författare, f. 1763 i Ifö, Skåne, d. 5 sept. 1823
i Stockholm, student i Lund, ingick, efter aflagd
examen, i Kanslikollegium, förordnades 1801 till kanslerssekreterare vid
Lunds universitet och vardt sedermera förste
expeditionssekreterare i Kanslikollegium. Han
öfversatte Tacitus’ "Annaler" (d. 1, 1796) och en
mängd romaner samt utgaf 1815 poemen Gamla och nya
seklet, Nordens qvinnor
och Sång till Horatius samt
1821 de humoristiska dikterna Småländingen och Resor
till Drottningholm och Lofön.


illustration placeholder

2. Gustaf T., den föregåendes son,
författare, öfversättare, f. 18 dec. 1812 i Stockholm,
d. där 16 juni 1867, vardt student i
Uppsala 1830 och filos. kandidat 1835.
Året förut hade han utgett diktsamlingen Lyriska
reminiscenser.
Han ingick därefter i en
hufvudstadstidning, till en början som sättare och
korrekturläsare, snart som medarbetare. Den verksamhet
han sedermera utvecklade gränsar i omfattning
till det underbara. Som originalförfattare egnade
han sig mest åt historiska och geografiska ämnen,
utgaf bl. a. Jorden (1851), Lärobok i geographien
(1853), resehandboken Sverige (1857, flera omarbetade
uppl.), Konungariket Sveriges statistik i sammandrag
(1859—61), Stockholmska promenader (1863), kartböcker
o. s. v., hvarjämte han deltog i utarbetandet af
Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver
Sverige
(1858—65). Flera andra originalarbeten och
bearbetningar, tidskrifter o. s. v. utgaf eller
redigerade han. Samtidigt offentliggjorde han en
ofantlig mängd öfversättningar af vetenskapliga
arbeten, romaner och noveller af franska och engelska
författare, spridda som följetonger eller särskildt
tryckta. Därjämte var T. sedan 1845 medarbetare
i "Stockholms dagblad" samt undervisade äfven i
flera läroanstalter m. m. Det rastlösa arbetet bröt
emellertid i förtid hans krafter.

3. Anders Jakob T., ämbetsman, f. 25 aug.
1812 i Ramlösa, d. 15 juni 1874 i Stockholm, blef
student i Lund 1829, auskultant i skånska
hofrätten 1836 och vice häradshöfding
1841 samt var t. f. domhafvande på olika ställen
1844—46 och landssekreterare i Jämtlands
län 1846—56. Han arbetade oförtrutet för Norrlands
utveckling, särskildt för dess industri och
kommunikationer. Rikt gift, förlade han
först och köpte sedan (1853) Åflohammars
bruk (manufakturverk) i Offerdals socken. Bruket
hade stor afsättning på Norge. T. insåg snart
nödvändigheten af att anlägga en större
farled genom Jämtland. Genom Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen hade företagits undersökning
af Jämtlands kommunikationsled, "som består i
omväxlande landt- och sjöväg". Som ombud
för Norrlands bruksegare i borgarståndet vid 1856—57
års riksdag kunde han kraftigt arbeta för
anslag till denna farled, som genom hans
oförtrutna nit genomfördes och afslutades 1863.
Starkt upptagen af enskilda affärer, tog han 1856
afsked från sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free