Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1147-1148 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thompson, sir Henry - Thompson, sir John Sparrow - Thompson, Silvanus Phillips - Thompson, Francis - Thoms, W. J. - Thoms, Hermann - Thomsen, Kristian Jürgensen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Clinical lectures on diseases of the urinary organs (1868;
"Kliniska föreläsningar öfver urinorganens sjukdomar",
1885), Lectures of some important points connected
with the surgery of the urinary organs (1884),
On tumours of the bladder (1885) m. fl. T. var
led. af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1881).
(E. T—dt.)

Thompson,, [tå’msən], sir John Sparrow, kanadensisk
politiker, f. 10 nov. 1844 i Halifax, Nova Scotia,
d. 12 dec. 1894 på Windsors slott några minuter
efter sitt högtidliga upptagande i Privy council,
tillhörde en irländsk släkt, blef 1865 advokat,
var maj—juli premiärminister i Nova Scotia och blef
1885 Dominion of Canadas justitieminister, på hvilken
post han 1887—88 i samarbete med J. Chamberlain hade
väsentlig andel i ett uppgörelseförslag i tvisten
med Förenta staterna om Newfoundlandsfisket, hvilket
emellertid sedan föll i amerikanska senaten. T., som
tillhörde det konservativa partiet, blef nov. 1892
Canadas premiärminister, slutförde s. å. kodifieringen
af dess strafflagstiftning och var 1893 brittisk
skiljedomare i tvistefrågan med Förenta staterna
om fisket i Berings haf. Biogr. af J. C. Hopkins
(1895). V. S-g.


Thompson, [tå’msən], Silvanus Phillips,
engelsk fysiker och elektrotekniker, f. 1851 i
York, d. 1916 i London, studerade vid Flounders
Institute i Pontefract och vid Royal school of mines
i London, blef 1875 bachelor och 1878 dcctor of
science vid Londons universitet (1876 studerade
han i Heidelberg). Han var lecturer och efter
1878 professor i fysik vid University college i
Bristol samt efter 1885 och till sin död professor i
tillämpad fysik vid City and Guilds Finsbury college
i London. T. skref ett stort antal afhandlingar
i fysiska ämnen, såsom i akustik (bl. a. Binaural
audition 1877—82, Bell telephone 1878, Photophone
1881, Physical foundations of music 1890), optik
(bl. a. Chromatic aberration of the eye 1876,
Interference fringes with a Nicol prisma 1879,
Zonal aberration of lenses 1901) och särskildt
i elektricitet och magnetism (bl. a. Induced
electric sparks 1876, Magnetic figures 1878,
Unilateral conductivity in tourmaline s. å., Action
of magnets on mobile conductors of currents 1879,
Conserv. of electricity and absolute scale of electric
potential 1881). De flesta af dem äro publicerade i
"Philosophical magazine" och "Proceedings of the
Royal society". Mest känd är T. för sina utmärkta
läroböcker, bland hvilka Elementary lessons in
electricity and magnetism (1881; 53 :e uppl. 1915;
öfv. till ty., fr., it. och po.) och Dynamoelectric
machinery (1884; 7:e uppl. 1905; öfv. till ty. och
fr.). Han författade också The electromagnet (1891),
Polyphase electric currents (1895; 2:a uppl. 1900),
Light (1896; 2:a uppl. 1910), Alternating current
machinery (1905) och biografierna Michael Faraday
(1898) och The life of lord Kelvin (1910). T. var led. af Royal society
och af svenska Vet. akad. (sedan 1894). Han var
president för ett stort antal lärda sällskap,
såsom Physical society, Institution of electrical
engineers, Röntgen society, Optical society m. fl.,
och åtnjöt ett utomordentligt stort anseende.
S. A—s.

Thompson, [tå’msən], Francis, engelsk skald, f. 1860,
d. 1907 af lungsot, var katolik, fick sin hälsa
tidigt bruten af nöd och umbäranden. Hans dikter
(Poems 1893, Sister songs 1895 och New poems 1897) äro
burna af religiös hänförelse och storslagenhet; de ha
jämförts med mystikern Richard Crashaws på 1600-talet
och torde väl äfven ha påverkats af William Blake.
R—n B.

Thoms, [tå’mṡ], W. J. Se Folklore.

Thoms, Hermann, tysk farmaceut, f. 1859 i
Neustrelitz, professor, sedan 1902 direktor för
farmaceutiska institutet vid Berlins universitet,
har skrifvit bl. a. Die arzneimittel der organischen
chemie (1894; 2:a uppl. 1897) och utgett (tills.
med Josef Mœller) 2:a uppl. af "Realenzyklopädie der
gesammten pharmazie" (13 bd, 1903—11) och "Arbeiten
aus dem Pharmazeutischen institut der Berliner
universität" (8 bd, 1904—11).
C. G. S.


Thomsen, Kristian Jürgensen, dansk fornforskare,
museiföreståndare, f. 29 dec. 1788 i Köpenhamn,
d. där 21 maj 1865, var urspr. affärsman och deltog
till faderns död (1833) i dennes handelsfirma,
som han sedan själf ledde till 1840. Redan tidigt
egnade han sig åt studiet af mynt- och konsthistoria
samt började göra samlingar i dessa fack. 1816
blef han sekreterare (1827 led.) i kommissionen för
bevarande af fornsaker och öfvertog därmed ledningen
af Museet for nordiske oldsager, hvars egentlige
skapare han blef (se Nationalmuseet i Köpenhamn,
sp. 530). Redan före 1825 hade han indelat museets
fornfynd enl. "treperiodssystemet" (sten-, brons- och
järnåldrarna), men först 1836 i Ledetraad til nordisk
oldkyndighed framställde han offentligt sin teori
om de nyssnämnda åldrarna, hvilken sedan lagts till
grund för hela den förhistoriska arkeologien. Redan
1832 hade han utgett en Kortfattet udsigt over de
nordiske stenoldsager, men författade f. ö. endast
några redogörelser för enstaka gräfningar och
fynd samt en större afh., Om guldbrakteaterne
(1855). Som museiman hade T. enastående förmåga
att väcka allmänhetens intresse och beredde
sålunda samlingarna stor ökning genom frivilliga
gåfvor. Han fick nämligen del i styrelsen äfven af
andra museer, blef inspektör 1832 (1842 direktör)
vid myntkabinettet, 1839 vid konstmuseet och
tafvelsamlingen samt 1847 vid etnografiska museet,
som inrättades på hans tillskyndan och under hans
ledning utvecklades till en af de mest betydande af
alla danska samlingar. Dessutom afskilde han 1851
antikkabinettet som en själfständig samling. 1861

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>