- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1189-1190

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorvaldsen, Bertel - Thorwöst, Peter - Thorönsborg - Thot - Thotmes - Thott - Thott - Thott, Birgitte - Thott, Otto - Thott, Reedtz- - Thou, Jacques Auguste de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Danmark efter hans död samt vidare antika bilder, vaser,
mynt, målningar af samtida konstnärer ur T:s ego,
hans boksamling och en del möbler, arkivalier m. m.

T:s förnämste biograf är J. M. Thiele (se denne),
som utgaf dels "T. og hans værker", ett praktverk med
kopparstick (4 bd, 1831—50), dels en lefnadsteckning,
"T:s biografi" (4 dlr, 1851—56), grundad på T:s
efterlämnade papper. Andra arbeten äro E. Plon,
"T., sa vie et son œuvre" (1867, öfv. till flera
språk), K. Fr. Wilckens, "Træk af T:s kunstner-
og omgangsliv" (2:a uppl. 1874; ty. öfv. 1875),
A. Wilde, "Erindringer om Jerichau og T. ombord
paa fregatten Rota 1838" (1884; sv. öfv. 1885),
J. Lange, "Sergel og T." (1886, kapitlen om T. äfven
i ty. uppl.), M. Hammerich, "T. og hans kunst"
(populär skrift 1870), S. Müller, "T., hans liv
og værker" (praktverk 1890—93), A. Rosenberg,
"T." (Bielefeld, 1896), A. Repholtz, "T. og Nysöe"
(1912), R. Stampe, "Baronesse Stampes erinringer om
T." (1912), M. Galschiöt, "T:s museum" (1895). Flera
samlingar reproduktioner af T:s verk ha utkommit. Hans
namnteckning återges på pl. IV till art. Autograf. T:s
staty, utförd af tyske skulptören E. Wolff,
uppställdes 1871 i trädgården vid Palazzo Barberini i
Rom, invid den plats, där T:s ateljé hade sin plats.
G—g N.

Thorwöst, Peter, finländsk industriman, f. i Holland
(födelseåret okändt), d. 6 maj 1659 i Åbo, inkom genom
Stockholm vid pass 1630 till Åbo, där han förvärfvade
sig stor förmögenhet och ansedd ställning. Han
var särskildt en gynnare af den lärda världen och
var professorer och studenter till stor hjälp i
deras kamp för brödet. Genom försträckning åt den
rike Åboköpmannen Jakob Wolle mot pant af Antskog
järnbruk i västra Nyland nödgades han 1647 inlösa
icke blott Antskog, utan äfven Svartå järnbruk med
Ojamo järngrufva i Lojo socken. 1649 erhöll han
privilegium på att grundlägga en masugn, hammare
och manufaktursmedja å Fiskars hemman i Pojo,
ej långt från Antskog. Det nu så blomstrande
Fiskars blef färdigt 1650, manufakturverket
dock först 1658 (brann 1660 och grundades ånyo
först 1830). T. skötte sina bruk med stor drift.
T. C.

Thorönsborg. Se Torönsborg.

Thot, myt. Se Egypten, sp. 1471.

Thotmes, fornegyptiska konungar. Se Egypten, sp. 1481.

Thott, en svensk friherrlig och en svensk greflig
ätt. Se Tott.

Thott, gammal dansk adlig ätt, som utgrenat sig
äfven till Sverige (se Tott). 1. Birgitte T.,
f. 1610, d. 1662, äktade 1632 Otto Gjöe till
Turebyholm. Hon var ett mycket lärdt fruntimmer, och
hennes öfversättningar från grundspråket af Seneca
(1658) samt de grekiske filosoferna Epiktetos och
Kebes (1661) utmärkas lika mycket genom trohet som
genom lättfattligt språk. Öfv. af Seneca tillhör
det bästa, som den tiden hade att uppvisa af danskt
språk. — 2. Otto T., grefve, ämbetsman, bok- och
konstvän, f. 13 okt. 1703, d. 10 sept. 1785, blef
1746 förste deputerad i räntekammaren och lyckades
i denna ställning på åtta år betydligt reducera
statsskulden. 1762 blef han medlem af geheimekonseljen och 1763
öfversekreterare i danska kansliet samt upphöjdes 1767
i grefligt stånd, men afskedades i dec. 1770. Efter
Struensees fall (jan. 1772) intog han åter sin plats
i konungens råd och behöll den till sin död. T. egde
dyrbara samlingar af taflor, mynt och böcker. Hans
bibliotek räknade 120,000 bd och var det största
enskilda i hela Europa, större än k. biblioteket
i Köpenhamn på den tiden, samt mycket rikt på
handskrifter (4,000) och sällsyntheter (6,000
paleotyper). Vid sin död skänkte han det dyrbaraste
häraf åt k. biblioteket, som därjämte köpte en
stor del af hans boksamling. T. var den siste
manlige medlemmen af sin urgamla och ryktbara ätt.
E. Ebg.

Thott, Reedtz-. Se Reedtz-Thott.

illustration placeholder

Thou [tō], latinis. Thuanus, Jacques Auguste de,
fransk statsman och historieskrifvare, f. 1553,
d. 1617, innehade anställning som parlamentsråd, då
han af Henrik III kallades till viktiga politiska
värf. Det var på en tid, då Frankrike härjades af
inbördes krig och konungen måste lämna sin hufvudstad
(1588). T. rådde sin herre att oaktadt dennes
motvilja förena sig med konung Henrik af Navarra
(sedermera Henrik IV). Sedan han lyckats åstadkomma
detta förbund, sändes han till Tyskland och Italien
för att anskaffa åt de bägge konungarna erforderlig
hjälp i penningar och krigsfolk. Från Venezia, där
han erfor Henrik III:s mord (1589), skyndade han
tillbaka till Frankrike och ställde sig till Henrik
IV:s förfogande. Den nye konungen skänkte honom sitt
förtroende. Ledd af religiös fördragsamhet, föreslog
och genomdref T. det ryktbara Nantesiska ediktet
(1598). Vid Henrik IV:s död (1610) var han vice
president i parlamentet i Paris. Då änkedrottningen
icke kunde förmå sig att utnämna honom till president
vid inträffande ledighet, drog han sig tillbaka
från det offentliga lifvet och egnade större delen
af sin tid åt att fullborda sitt stora, på latin
skrifna historiska verk, hvars 1:a del (18 böcker)
utkom 1604 under titeln J. A. Thuani historiarum sui
temporis pars prima
och hvaraf sista delen utgafs 1620
(flera öfv. till fr.), en allmän historia för tiden
1543—1607, som, särskildt hvad Frankrike beträffar,
har stort värde. Skildringen är i allmänhet lugn
och fördomsfri, ehuru något vidlyftig och, naturligt
nog, icke alltid utan misstag. Författarens skarpa
yttranden mot det katolska prästerskapet och, å
andra sidan, hans öfverseende med protestanterna,
gjorde, att hans "Historia" blef fördömd i Rom. Hans
samlade arbeten (7 fol. bd) utgåfvos 1733 i London
af Th. Carte. — Hans äldste son, François
Auguste de T
. (f. 1607, d. 1642), parlamentsråd och
senare conseiller d’état, blef inblandad i markis de
Cinq-Mars’ sammansvärjning mot Richelieu och miste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free