Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 1219-1220 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thursby, Emma Cecelia - Thursday island - Thurso - Thurston, Robert Henry - Thury - Thusby - Thusis - Thusnelda - Thwaites, George Henry Kendrick - Thy - Thyard, Pontus de - Thyateira - Thybo - Thyborön - Thyboröns kanal - Thyestes - Thyiad - Thylacinus - Thyland - Thymallus - Thymaridas - Thymelaeaceae

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åsikter ha hindrat henne att beträda scenen, men som
konsertsångerska har hon öfverallt väckt rättvist
uppseende genom sin höga, friska och jämna sopran,
klockrent stackato, fulländad drill samt nobelt
och flärdlöst föredrag. Framför allt har hon
utmärkt sig i Händels och Haydns oratorier. Hon
egnar sig numera åt sångundervisning i New York.
^{A. L.}*

Thursday Island [thə̄’ṡdi a͡i’lənd]. Se Torsdagsön.

Thurso [thə̄’så͡u], stad på norra kusten (58°
36′ n. br.) af skotska grefsk. Caithness,
vid Thurso-flodens mynning i Dunnet
bai och vid höglandsjärnvägen. 4,710
inv. (1911). Export af huggen sten.
(^{H. W—k.})

Thurston [thə̄’stən], Robert Henry, amerikansk
ingenjör, uppfinnare och teknisk vetenskapsman, f. 25
okt. 1839 i Providence, Rhode island, d. 25 okt. 1903,
aflade ingenjörsexamen vid Brown university 1859,
blef doktoringenjör 1885 och juris doktor 1889. Efter
att ha praktiserat som ingenjör utnämndes T. 1865
till biträdande professor i "natural philosophy"
vid sjökrigsskolan i Annapolis, tjänstgjorde 1871—85
som professor i maskinlära vid Stevens institute of
technology och blef 1885 professor i samma ämne vid
Cornell university i Ithaca. T. gjorde sig bemärkt som
uppfinnare af materialprofningsmaskiner, regulatorer
m. m. samt var flitigt verksam som författare. Han utgaf
ett stort antal böcker rörande materiallära, ångmaskinlära,
maskinbyggnadskonst m. m. samt publicerade omkr. 300
vetenskapliga artiklar. T. var American societies of
mechanical engineers’ förste president (1880—83) och
led. af ett stort antal vetenskapliga samfund,
bl. a. sv. Vet. akad. (sedan 1885).
^Fmn.

Thury [tyri], de. Se Cassini 3.

Thusby, socken. Se Tusby.

Thusis (rätorom. Tusaun, it. Tosana), luftkurort
i schweiziska kantonen Graubünden, 720 m. ö. h.,
invid Hinterrhein samt järnväg från Chur och
genom Schyn—Landwasserdalen till luftkurorten
Davos. Strax ofvan T. börjar passvägen Via mala, som
för till schweizisk-italienska gränspasset Splügen
(se d. o.). 1,308 inv. i kommunen (1910), hvaraf
996 tysk-, 157 italiensk- och 138 romansktalande.
^{H. W—k.}

Thusnelda. Se Arminius, sp. 33.

Thwaites [thωe͡i’ts], George Henry Kendrick, engelsk
botanist, f. 1811 i Bristol, d. 11 sept. 1882 i Kandy
(Ceylon), filos. doktor, föreläsare vid Bristols
universitet 1846, föreståndare för Peradeniya
botaniska trädgård på Ceylon 1849—80. Jämte andra
skrifter utgaf han Enumeratio plantarum Zeylaniæ
(5 dlr, 1858—64).
^{C. Lmn.}

Thy l. Thyland, landskap i nordvästra delen af Jylland. Se Thisted amt.

Thyard [tiār], Pontus de. Se Thiard.

Thyateira (grek. Θυάϑειϱα, lat. Thyatira), i
forntiden en betydande stad i Lydien, på vägen mellan
Sardes och Pergamon, som hade sin blomstringstid från
Marcus Aurelius till Severus Alexander; det var en af
Uppenbarelsebokens sju församlingar, omtalade äfven
i Apg., heter nu Akhissar (se d. o.). Se Clerc,
"De rebus Thyatirensium commentatio epigraphica"
(1873, bearbetad på nygrekiska af Zakas 1900).
^{J. C.}

Thybo, inbyggare i Thy.

Thyborön, by i Aggers socken i södra delen af
Thy, Danmark, på landtungan mellan Nordsjön och
Limfjorden, s. om det ställe, där Aggerkanalen genom
Nordsjöns genombrott bildades 1825. Denna har alltmer
igensandats; men 1863 egde ett nytt genombrott rum
vid T., och sedan 1868 har det funnits en segelbar
kanal, T:s kanal, nu omkr. 700 m. bred. Sedan 1899
är T. förbundet med Lemvig genom en järnväg.
^{E. Ebg.}

Thyboröns kanal. Se Thyborön.

Thyestes. Se Atreus.

Thyiad (grek. thyias), backant. Se Menader.

Thylacinus, zool. Se Pungdjuren, sp. 598.

Thyland, Se Thy.

Thymallus, zool. Se Harren.

Thymaridas, grekisk matematiker (möjligen identisk
med Pythagoras’ omedelbare lärjunge T. från Tarent),
bekant som uppfinnare af en metod att lösa ett
speciellt system ekvationer af första graden med
flera obekanta, det s. k. epantema ("ofvanblomster"
l. "biblomster"). Systemet skulle på modernt
teckenspråk uttryckas genom ekvationerna x₁ + x₂ +
. . . + x_n = s, x₁ + x₂ = a₁, x₁ + x₃ = a₂, . . . , x₁ + x_n = a_n—1, och man erhåller lösningen genom
att subtrahera den första ekvationen från summan
af de öfriga, således genom användning af den
s. k. additions- och subtraktionsmetoden.

Bast af Lagetta lintearia (spets- l. knypplingsträdet).

Thymelæaceæ, Thymelæacéer, bot., en växtfamilj
(ser. Myrtifloræ, underser. Thymelæineæ)
af vanligen buskar eller låga träd med oftast
samkönade blommor, med vanligen enkelt, sambladigt,
kronlikt, 4—5-flikigt hylle och 2—10 ståndare, fästa
i hyllets pip. Fruktämnet är vanligen enrummigt,
med 1 hängande fröämne, vid mognaden stenfrukt,
bär, nöt eller kapsel. Bladen äro oftast strödda,
alltid helbräddade och sakna stipler. Stammen har
alltid ett segt, nätlikt, sidenartadt bast. Nästan
alla af de 460 arterna innehålla brännande, giftiga
ämnen (t. ex. mezerein, se Daphne) i barken
och frukten. De flesta thymelæacéerna äro stäppväxter,
som äro rikast representerade i Afrikas och
Australiens subtropiska trakter, i Medelhafsområdet
och på Asiens stäpper, där de spela en viktig roll i
vegetationen. I Sverige finnes endast släktet Daphne
(se d. o.). Familjens nytta är ganska stor. Flera
släkten ha i sina resp. hemland användning som läkemedel
(kräkmedel och afförande medel). Det sega bastet
har betydelse vid papperstillverkning, och härtill
användas arter af släktena Rhamnoneuron,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>