- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1299-1300

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hellénique" (Aten 1873), och Centerwall, "Från Hellas
och Levanten" (1888; sid. 160 ff.).
(R—n B.)

De slaviska länderna. Den ryska tidningspressen
börjades 1703 af Peter den store, som lät
utge "Vjedomosti o vojennych i inych djelach"
i Moskva. Vetenskapsakademien utgaf 1728 den
officiella "S. Peterburgskija vjedomosti" (äfven tysk
uppl.), och 1756 uppsatte universitetet i Moskva
"Moskovskija vjedomosti", som 1859 blef daglig
tidning under Katkovs skickliga ledning och fick
ofantlig betydelse. De förnämsta dagliga tidningarna
i Ryssland före den bolsjevikiska revolutionen i
nov. 1917, som fullständigt kväfde pressen, voro:
Suvorins "Novoje vremja" (nationellt konserv.),
"Russkija vjedomosti" (liberalt), "Russkoje slovo",
"Retj" (kadettpartiets organ), "Den" (trudovikernas
och Kerenskijs språkrör), "Pravda" (bolsjevikernas),
"Novaja zjizn" (Maxim Gorkijs blad). Censuren har
gifvetvis i hög grad försvårat och förlamat den ryska
journalistiken, och landsortspressen har varit nästan
betydelselös. Däremot har tidskriftslitteraturen
haft en mycket stor betydelse för Rysslands andliga
lif, och de dyra, digra månadsrevyerna, som åtnjutit
vissa lättnader från censurens sida, ha varit mycket
talrika och gedigna. Denna litteraturgren, hvartill
grunden lades under Katarina II (Novikov m. fl.),
omhuldades af Karamzin, som 1791 utgaf "Moskovskij
vjestnik" och 1802 "Vjestnik jevropy". Af stor
litterär betydelse blefvo den af Pusjkin 1836 grundade
"Sovremennik", Bjelinskijs "Otetjestvennyja zapiski"
(på 1840-talet) och Ivan Aksakovs "Moskovskij sbornik"
(1852). De förnämsta månadsrevyerna ha varit: den
"västerländska" "Vjestnik jevropy" (uppsatt 1865 af
Stasiulevitj), Katkovs "Russkij vjestnik", "Russkij
archiv", "Russkaja starina", "Kievskaja starina",
"Istoritjeskij vjestnik", Korolenkos "Russkoje
bogatstvo", "Mir bozjij", Struves "Russkaja mysl"
och "Voprosy zjizni". Bland den i utlandet på ryska
tryckta periodiska litteraturen märkas Struves
"Osvobozjdenie", anarkistbladet "Chljeb i volja"
i London (1903) och "Znamja truda" i Paris
(1909). I Stockholm utgafs fr o. m. 1915 en kort tid
"Skandinavskij listok" och 1918 "Echo Rossii".

Den tjeckiska pressen grundlades 1719—44 af Karel
Rosenmüller och Daniel Adam z Veleslavina genom
"Poštovské noviny" och af Hromádko med "Videnské
noviny" 1812. Men först efter 1848 fick den tjechiska
pressen uppsving genom Havliček. Det mest spridda
ungtjechiska bladet "Narodní listy" uppsattes 1861
af Julius Grégr; gammaltjechernas organ blef
"Narodní politika". Af stor politisk betydelse
blef Masaryks "Čas". — I Polen lades den första
grunden af Jan Aleksandr Gorczyn i Krakau 1663 med
"Merkuriusz polski". — I Serbien uppsattes redan 1768
"Sloveno-Serbskij magazin", och 1813 utgaf Dimitrije
Davidović i Wien "Srpske novine". — I Bulgarien
utgaf Konstantin Fotinov det första bulgariska bladet
"Ljuboslavia" i Smyrna. Dragan Tsankov anlade 1857 i
Konstantinopel det första bulgariska tryckeriet med
tidningen "Bolgarija". Moderna bulgariska tidningar
äro "Mir" (7 i veckan), "Narodni prava" (6 i veckan)
och "L’écho de Bulgarie" (6 i veckan).

Öfver hufvud har den slaviska tidningspressen spelat
en stor roll i politiskt afseende som språkrör
för olika partier. De vetenskapligt-kulturella och
belletristiska intressena ha tillgodosetts genom
ett jämförelsevis mycket stort antal tidskrifter,
af hvilka dock många fört en kort tillvaro. 1911
utvisade statistiken följande siffror:
Periodiska tryckskrifter Tidningar
Sorberna (i Lausitz) 11
Slovakerna 53 4
Slovenerna 110 5
Bulgarerna 300 19
Serbokroaterna 350 37
Polackerna 600 78
Tjecherna 1,400 34
Ryssarna 1,800 315


A—d J.

Belgien framträdde tidigt på detta fält, med "Nieuwe
tijdinghen" (1616, i Antwerpen) samt två tidningar
på 1630-talet, en af dem den välkända "Gazette van
Antwerpen" (nedlagd 1827). På 1780-talet åtnjöt
Linguets "Annales politiques" mycket anseende, så
ock "Le national" närmast före belgiska revolutionen
1830. S. å. uppsattes den officiella "Moniteur
belge". Stor spridning ha "Étoile belge", som
bekämpat den preussiska politiken, och det liberala
partiets väl redigerade organ "Indépendance belge"
(1831); därnäst komma "Précurseur" (i Antwerpen),
"Journal de Bruxelles" (1821, klerikal, officiös,
med billighetsuppl. "Belgique") samt de flamska
tidningarna "Vaderlander" (1829, i Gent) och
"Land". Ett omtyckt skämtblad var "Méphistopheles"
(1831—58). Belgiska pressen åtnjuter fullständig
frihet. Dess alster räknades 1885 till 77 dagliga
(däraf 63 politiska) och 752 andra (däraf 322
politiska). 1912 egde Belgien 108 dagblad och 1,058
veckoblad. Jfr Warzée, "Essai historique et critique
sur les journaux beiges" (1845)

Hollands press egde ett vidsträckt anseende under
1600- och 1700-talen, då andlig och politisk frihet
fann sin tryggaste tillflyktsort i detta land. De
holländska tidningarna äro många, men ega numera
större betydelse i kommersiellt än i politiskt
hänseende. Nämnvärda äro "Nieuws van den dag",
"Algemeen handelsblad" (Amsterdam), "De Telegraaf"
(Amsterdam), "De tyd" (Amsterdam), "Het vaderland"
(Haag), "Haarlemsche courant" (sedan 1656),
"Nieuwe rotterdamsche courant" och "Nederlandsche
staatscourant". Jfr Hatin, "Les gazettes de Holland"
(1865).

De schweiziska kantonernas tidningsväsen är mycket
rikt, men eger en tämligen lokal karaktär. Mer allmänt
kända äro "Der bund" i Bern, "Neue zürcher zeitung",
"Baseler nachrichten", "Journal de Genève", med stark
spridning äfven i Frankrike. "Gazette de Lausanne"
och "Suisse illustrée".

Tidningspressen i Förenta staterna har från en
blygsam början vuxit ut till en oerhörd omfattning och
makt. Dess vagga var Boston i Massachusetts. Två där
gjorda försök att uppsätta en tidning, 1689 och 1690,
undertrycktes genast af de engelska myndigheterna. Det
första verkliga pressorganet var veckotidningen
"The Boston

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free