Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hellénique" (Aten 1873), och Centerwall, "Från Hellas
och Levanten" (1888; sid. 160 ff.).
(R—n B.)
De slaviska länderna. Den ryska tidningspressen
börjades 1703 af Peter den store, som lät
utge "Vjedomosti o vojennych i inych djelach"
i Moskva. Vetenskapsakademien utgaf 1728 den
officiella "S. Peterburgskija vjedomosti" (äfven tysk
uppl.), och 1756 uppsatte universitetet i Moskva
"Moskovskija vjedomosti", som 1859 blef daglig
tidning under Katkovs skickliga ledning och fick
ofantlig betydelse. De förnämsta dagliga tidningarna
i Ryssland före den bolsjevikiska revolutionen i
nov. 1917, som fullständigt kväfde pressen, voro:
Suvorins "Novoje vremja" (nationellt konserv.),
"Russkija vjedomosti" (liberalt), "Russkoje slovo",
"Retj" (kadettpartiets organ), "Den" (trudovikernas
och Kerenskijs språkrör), "Pravda" (bolsjevikernas),
"Novaja zjizn" (Maxim Gorkijs blad). Censuren har
gifvetvis i hög grad försvårat och förlamat den ryska
journalistiken, och landsortspressen har varit nästan
betydelselös. Däremot har tidskriftslitteraturen
haft en mycket stor betydelse för Rysslands andliga
lif, och de dyra, digra månadsrevyerna, som åtnjutit
vissa lättnader från censurens sida, ha varit mycket
talrika och gedigna. Denna litteraturgren, hvartill
grunden lades under Katarina II (Novikov m. fl.),
omhuldades af Karamzin, som 1791 utgaf "Moskovskij
vjestnik" och 1802 "Vjestnik jevropy". Af stor
litterär betydelse blefvo den af Pusjkin 1836 grundade
"Sovremennik", Bjelinskijs "Otetjestvennyja zapiski"
(på 1840-talet) och Ivan Aksakovs "Moskovskij sbornik"
(1852). De förnämsta månadsrevyerna ha varit: den
"västerländska" "Vjestnik jevropy" (uppsatt 1865 af
Stasiulevitj), Katkovs "Russkij vjestnik", "Russkij
archiv", "Russkaja starina", "Kievskaja starina",
"Istoritjeskij vjestnik", Korolenkos "Russkoje
bogatstvo", "Mir bozjij", Struves "Russkaja mysl"
och "Voprosy zjizni". Bland den i utlandet på ryska
tryckta periodiska litteraturen märkas Struves
"Osvobozjdenie", anarkistbladet "Chljeb i volja"
i London (1903) och "Znamja truda" i Paris
(1909). I Stockholm utgafs fr o. m. 1915 en kort tid
"Skandinavskij listok" och 1918 "Echo Rossii".
Den tjeckiska pressen grundlades 1719—44 af Karel
Rosenmüller och Daniel Adam z Veleslavina genom
"Poštovské noviny" och af Hromádko med "Videnské
noviny" 1812. Men först efter 1848 fick den tjechiska
pressen uppsving genom Havliček. Det mest spridda
ungtjechiska bladet "Narodní listy" uppsattes 1861
af Julius Grégr; gammaltjechernas organ blef
"Narodní politika". Af stor politisk betydelse
blef Masaryks "Čas". — I Polen lades den första
grunden af Jan Aleksandr Gorczyn i Krakau 1663 med
"Merkuriusz polski". — I Serbien uppsattes redan 1768
"Sloveno-Serbskij magazin", och 1813 utgaf Dimitrije
Davidović i Wien "Srpske novine". — I Bulgarien
utgaf Konstantin Fotinov det första bulgariska bladet
"Ljuboslavia" i Smyrna. Dragan Tsankov anlade 1857 i
Konstantinopel det första bulgariska tryckeriet med
tidningen "Bolgarija". Moderna bulgariska tidningar
äro "Mir" (7 i veckan), "Narodni prava" (6 i veckan)
och "L’écho de Bulgarie" (6 i veckan).
Öfver hufvud har den slaviska tidningspressen spelat
en stor roll i politiskt afseende som språkrör
för olika partier. De vetenskapligt-kulturella och
belletristiska intressena ha tillgodosetts genom
ett jämförelsevis mycket stort antal tidskrifter,
af hvilka dock många fört en kort tillvaro. 1911
utvisade statistiken följande siffror:
Periodiska tryckskrifter | Tidningar | |
Sorberna (i Lausitz) | 11 | — |
Slovakerna | 53 | 4 |
Slovenerna | 110 | 5 |
Bulgarerna | 300 | 19 |
Serbokroaterna | 350 | 37 |
Polackerna | 600 | 78 |
Tjecherna | 1,400 | 34 |
Ryssarna | 1,800 | 315 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>