Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timbuktu - Timcirkel - Time - Time-charter - Time is money - Timeo Danaos, et dona ferentes - Times, The
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
militärexpedition besatte staden, som sedan trots flera
gånger upprepade blodiga angrepp mot de franska
trupperna behållits. Ett citadell och två fort på
norra sidan om T. ha uppförts. Bland de i allmänhet
af lera byggda envåningshusen afsticker eljest
en ståtlig tornprydd moské, 80 m. lång och 60
m. bred, med 12 skepp. Utom vanliga skolor finnes
en islamitisk högskola med ett sjuttiotal elever. –
Ingen mera omfattande industri idkas i staden, som
emellertid alltjämt är viktig som handelscentrum.
H. W-k.
Timcirkel. Se Astronomiska instrument, sp. 294.
Time, härad och socken i Stavanger amt, Norge,
s. om Stavanger, på Jæderen. 184,71 kvkm. 3,045
inv. (1910) Vid T. station på Jæderenbanan, som går
genom häradet, bo omkr. 500 personer.
Time-charter [tai’m t*a’t*], eng. Se Tidsbefraktning.
Time is money [tai’m is ma’ni], eng., tid är pengar.
Timeo Danaos, et dona ferentes, lat. Se Quidquid
id est, timeo Danaos et dona ferentes.
Times, The [tai’ms], d. v. s. "Tiderna", engelsk
daglig morgontidning, den största och länge
äfven den mest inflytelserika tidning i världen,
uppsattes af boktryckaren John Walter 1 jan. 1785
och bar först namnet "The London daily universal
register", tills tidningen 1 jan. 1788 fick sitt
nuvarande namn. Formatet var då mycket blygsamt. 1803
öfvertogs tidningens ledning af Walters son John
Walter, T:s verklige skapare. Då denne ej ville
understödja ministären Pitts grundsatser, hämnades
denna bl. a. genom att innehålla T:s utrikes post
och sålunda låta de ministeriella tidningarna komma
i förväg med nyheterna. Då skaffade T. sig med
ofantliga omkostnader egna fartyg, postvagnar och
löpare samt möjliggjorde ökad spridning genom att
(1814) införa Königs maskinpress, som betecknade
en vändpunkt i tidningstryckerikonstens utveckling,
åt hvilken T:s egare äfven sedermera egnat mycken
framgångsrik energi. Sålunda gick T. i spetsen
såväl vid stereotyperingsförfarandets förbättrande
som vid införandet af sättmaskiner. T. organiserade
(tidigare än regeringen) månatliga underrättelser
från Indien och införde fullständiga stenografiska
parlamentsreferat, hvilka från 1885 under lång tid
framåt, tills inskränkning af nattplena möjliggjorde
återgång till bekvämare metoder, direkt pr telefon
från parlamentshuset meddelades sättarna. Till
medarbetare skaffades de bästa förmågor, och de
aflönades rundligt; i fråga om utrikeskorrespondenser
har T. intagit en obestridd rangplats. Walter
d. y. gjorde tidningen till ett troget uttryck för
allmänna opinionen ("Englands verklige suverän"),
äfven i dennas svängningar, och skapade på detta
sätt af tidningen en statsmakt. I själfva verket har
T:s relativa oberoende af partipolitiken varit en af
orsakerna till dess ofantliga inflytande. Tidningen
skördar stora inkomster af sin väl ordnade och
omfångsrika annonsafdelning, med hvilken utgifningen
af specialnummer, egnade åt olika länders politiska,
ekonomiska och allmänt kulturella förhållanden,
under de senaste åren haft
det intimaste samband. T. har anordnat egna
telegraflinjer till sina filialer i Paris och
Berlin och utrustade vid rysk-japanska krigets
utbrott 1904 en egen ångare för afsändande af
krigsnyheter med trådlös telegraf. I affären ingår
egen tillverkning af behöfligt material, äfven
papper och pressar. Tidningen "The Mail", som utges
3 gånger i veckan, återger summariskt innehållet i
T. Sedan 1877 utges äfven en veckoupplaga, sedan 1901
ett hvarje vecka utkommande litterärt supplement,
till största delen egnadt åt recensioner. 1904
tillkom T:s "Financial and commercial supplement"
(för handel), 1905 dess "Engineering supplement"
(för industri) och 1910 dess "Woman’s supplement" (för
kvinnorörelsen). T. har till själfva tidningsföretaget
anknutit en mycket omfattande bokspridnings- och
lånebiblioteksrörelse ("The Times book club")
samt äfven förlagsverksamhet. Den sistnämnda
har bl. a. omfattat omtryck och mass-spridning af
"Encyclopædia Britannica" (1898) och dess utökning
med 11 supplementband (1902) samt vidlyftiga
historiska samlingsarbeten om sydafrikanska kriget
och Världskriget. – T:s lösnummerpris har växlat
under tidernas lopp. Högst var det 1815–35 (7 pence)
och sjönk sedan till 5 pence 1836, 4 pence 1861
och 3 pence 1904. En radikal nedsättning af priset
till 1 penny företogs med godt ekonomiskt resultat
1912, men under Världskriget har T. småningom
nödgats återgå till 3-pence-priset. Bland T:s
hufvudredaktörer märkas främst Thomas Barnes
(1817–41) och John Thadeus Delane (1841–77), den
förre biträdd som ledarförfattare af den politiskt
mycket inflytelserike Edward Sterling, den senare
af Henry Reeve; deras långvariga och skickliga
ledning af T. betecknar glansperioden för dess in-
och utrikespolitiska inflytande. Efter Delane följde
Th. Chenery (1877–84), G. E. Buckle (1884–1912),
G. Dawson (1912–19) och H. Wickham Steed
(fr. 1919). Företaget egdes alltjämt af familjen
Walter och en med denna intimt förbunden krets;
den tredje John Walter innehade den ekonomiska
ledningen till 1891, då han efterträddes af sin
son A. F. Walter. En grundlig förändring härutinnan
inträdde 1912, då T. öfvergick till ett aktiebolag,
domineradt af tidningsmagnaten lord Northcliffe;
T:s forne hufvuddelegare, A. F. Walter, kvarstod
dock för kontinuitetens skull som bolagsstyrelsens
ordförande (till sin död, 1910; då efterträdd af
sonen John Walter). Förändringen blef snart märkbar
i form af en viss amerikanisering i tidningens
redaktionella ledning, hvarigenom dess traditionella
auktoritet inom skilda läger inom och utom Brittiska
riket ej kunnat undgå att försvagas. Tekniskt har
T. emellertid bevarat sin ledande ställning, och dess
behandling i krigskorrespondenser och kartmaterial
af Världskriget har till fullo motsvarat tidningens
gamla traditioner på detta område. – Bland märkliga
episoder i T :s politiska historia må nämnas dess
öfvergång till den af Peel reformerade torypolitiken
1834, dess omvändelse till frihandeln 1845, dess mot
Tyskland ytterst sympatiska hållning under 1870–71
års krig, dess häftiga opposition mot Gladstones
home-rule-politik från 1886 och dess våldsamma,
till följd af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
