Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 85-86 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timmermansorden - Timmermärkning - Timmernabben - Timmerränna - Timmersdala - Timmerspel - Timmersvampar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nyförvärfvade egendomen fick benämningen Nya Eriksberg.
För orden fanns nu utväg att betydligt
utvidga det i dess statuter angifna ändamålet, att
utöfva välgörenhet mot fattiga och nödställda. I detta
syfte hade orden redan 1796 inom sin egendom inredt
en, sedermera ytterligare två gamla byggnader. Denna
fattigvårdsinrättning blef efter den tidens plägsed
kallad "hospital". Där mottogs ett mindre antal
behöfvande, synnerligast lemlästade krigare och
byggnadsarbetare, en bestämmelse, som snart ändrades
därhän, att äfven andra hjälpbehöfvande och vanföra
personer upptogos. De, som icke inom inrättningen
kunde hysas, erhöllo penningunderstöd. Först 1880
ersattes de åldriga byggnaderna med en vacker byggnad
af sten, uppförd inom egendomen och hysande omkr. 30
personer. I detta hus, benämndt Timmermansordens
hospital (som numera lämnat plats för ett stort
bostadshus), förblefvo ordens skyddslingar till 1913,
då på egendomen Åkeshof 14 dec. invigdes en stor och
modern anstalt, kallad Timmermansordens hem
Nya Eriksberg (fig. 2). Den har ett idylliskt
läge på en hög skogsplatå i närheten af Nockeby
bro och är afsedd att rymma 50 pensionärer. De
erhålla fritt bostad, värme, belysning, kost,
tvätt, skötsel samt läkarvård jämte ett månatligt
penningbidrag, hvarförutom anstalten bekostar
de aflidnas begrafning. Till utomhus boende
nödställda, företrädesvis ordensmedlemmar eller
deras änkor och barn, utdelas understöd i form af
pensioner eller andra penninggåfvor. Orden besitter
en betydande förmögenhet (1911 uppskattad till
öfver 5 mill. kr.), bestående förnämligast i dess
centralt belägna egendom i Stockholm, men äfven
i stora donationsmedel, bl. a. den af kammarherre
K. J. A. Roos af Hjelmsäter 1890 donerade fonden,
urspr. 200,000 kr., som 1918 uppgick till omkr. l/2
mill. kr. Orden styres af en "generalguvernör",
som själf utser sin efterträdare och som vid vården
af ordens angelägenheter biträdes af en "direktion"
af 7 led. Se "Minnesskrift, utg. till firande af S:t
Georgii Svenska timmermanshyddas 150-åriga bestånd
1761–1911" (1910). Om en gren af orden i Finland se
K. G. Leinberg, "Timmermansorden och dess medlemmar
i Finland" (i Sv. litteratursällsk:s i Finland
"Förhandlingar och uppsatser", d. 21, 1907).
J.M-r.


Fig. 2. Timmermansordens hem Nya Eriksberg i Bromma.

Timmermärkning, skogsh. Se Skogsafverkning,
sp. 1055.

Timmernabben, lastageplats vid Kalmar sund, mellan
Mönsterås och Pataholm, i Ålems socken, Kalmar
län, 5 km. från Ålems station på Kalmar–Berga
järnväg. Omkr. 500 inv. Post- och telefonstation,
tullplats, flera handlande, skeppsredare och
handtverkare, skeppsvarf, fajansfabrik.

Timmerränna, skogsh. Se Flottning, sp. 647 o. fig. 2.

Timmersdala, socken i Skaraborgs län, Vadsbo
härad, Binnebergs och Valla tingslag. 1,034
har. 486 inv. (1917). Annex till Berg, Skara
stift, Billings kontrakt. – Inom socknen ligger
T. järnvägsstation, slutpunkt på Skara–Timmersdala
järnväg (se d. o.). Poststation, flera handlande och
handtverkare, mejeri, T. ångsåg, Katorps sågverk och
mek. verkstad. Kreatursmarknad i mars och okt.

Timmerspel. Se Transportanordningar 3, med fig. 3.

Timmersvampar, bot., svampar, vanligen saprofytiska,
som angripa timmer och virke af olika slag och
åstadkomma större eller mindre förstöring däraf
genom förändring af dess fysikaliska och kemiska
beskaffenhet. De flesta hithörande svampar äro
hymenomyceter. Mest bekant och skadligast är den
till fam. Polyporaceæ hörande Merulius lacrymans,
hussvampen (se d. o.). En annan mycket skadlig
polyporacé är Polyporus
vaporarius, mögeltickan, som särskildt på fuktigt
virke, t. ex. i växthus, badrum o. d. lokaler, kan
åstadkomma lika stor förstörelse som hussvampen. På
bjälkar, bräder m. m. af ek kan polyporacén Dædalea
quercina göra skada. Bland till fam. Agaricaceæ
hörande timmersvampar märkas Lenzites sepiaria,
särskildt vanlig på gärdsgårdar, träbroar och
pålar, men förekommande äfven inomhus, och Lentinus
lepideus, syllsvampen, en svår skadegörare särskildt
på järnvägssyllar, som därför måste impregneras med
antiseptiska ämnen för att undgå förstörelse. Af samma
orsak måste äfven nedersta delen af telegrafstolpar
o. d. kolas


Virke, hvars midtparti är förstördt af timmersvamp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>