Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 211-212 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjurkö - Tjurved - Tjusovaja - Tjust - Tjusterby - Tjusts domsaga - Tjusts revir - Tjutaporna - Tjutten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från den betydligt större Sturkö. Innanför ön
ligger Karlskrona redd, utanför vidtager öppna
hafvet. – Ön är sparsamt löfskogbevuxen samt
uppfylld af små bergknallar. På ön T., som är känd
för sin goda, för bearbetning lämpade granit,
var 1872–94 förlagd en kronoarbetsstation för att
sysselsätta tvångsarbetare. Dessas hufvudsakliga
arbete bestod i stenhuggeri. Ett större område på
ön inköptes 1916 för anläggning af ett hafsbad,
närmast afsedt för Karlskronas behof. På
T. finnas befästningsanläggningar tillhörande
Karlskrona sjöfront. – 2. Socken i Blekinge
län, Östra härad, 1888 utbruten från Augerum,
bestående af ön Tjurkö samt några mindre holmar
och skär i Karlskrona skärgård. Areal 599 har. 846
inv. (1917). Annex till Torhamn, Lunds stift, Östra
härads kontrakt. Församlingen har ingen egen kyrka,
utan begagnar Sturkös.
1. N. H-m. V. A-t.

Tjurved. Se Tjur, träv.

Tjusovaja, biflod till Kama i ryska guv. Perm,
rinner upp s. om Jekaterinburg i mellersta Ural,
flyter mot n. och v. samt förenar sig med Kama
nära staden Perm. Den är omkr 700 km. lång. Inemot
400 km. äro segelbara, ehuru flodfarten flerstädes
försvåras genom ström och klippor. Ett bredt band af
rika, men svafvelhaltiga kollager löper utmed en del
af flodens lopp. Vid dess nedre del och järnvägen
Perm–Jekaterinburg ligger den lilla staden Tjusovsk
(Tjusovskaja), som är utgångspunkt för en bibana
mot n. v., till staden Dedjuchin, vid Kama. (H. W-k.)

Tjust kallas området utmed Östersjön omkring gränsen
mellan Kalmar län och Östergötland. Till

Typiskt Tjustlandskap, utsikt från Hannäs kyrktorn.

största delen faller T. inom Norra Tjusts härad af
Kalmar län. Det är ej någon administrativ enhet,
utan ett allmän-geografiskt begrepp, förskrifvande
sig till områdets natur med dess rika växling
af barrskogsklädda, låga, men ofta rätt skarpt
afgränsade bergshöjder och odlade dalar samt sjöar
omgifna af frodig löfträdsvegetation (jfr fig.). Mot
ö. sänker sig området och öfvergår i ett kust-
och skärgårdslandskap, där fjärdarna och vikarna
inta samma ställning i landskapet som inlandets
sjöar. T. betraktas gärna som typ för södra Sveriges
leende natur. Under medeltiden lydde T. till en början
under fogden på Kalmar slott, tills Stäkeholms slott
anlades (sannolikt på 1360-talet), hvarefter det under
unionstiden jämte Kind och Ydre bildade Stäkeholms
län. Det var då ett prosteri, men bildar nu två,
Norra Tjusts och Södra
Tjusts kontrakt (se dessa ord), af Linköpings
stift. T. är deladt i två härad, Norra T. och
Södra T. (se dessa ord), inom Kalmar län, hvilka
bilda ett fögderi, en domsaga och ett tingslag,
2,697 kvkm., med 37,565 inv. (1917). Se Ada
Rydström, "Boken om T." (5 dlr, 1907–14).
H. A-nn.

Tjusterby, herrgård i Perno socken, Finland,
30 km. från Borgå stad, invid Pernoviken, till
arealen omkr. 1,500 har, omnämnes redan i början
af 1400-talet, från hvilken tid den gick i arf
inom släkterna Diekn, Fleming och Wildeman
(Lille). Amiralen Arvid Tönnesson Wildeman
(d. 1617), "som på T. förde stor stat", hade
där besök i maj 1614 af Gustaf II Adolf. Sedan
egendomen kommit i Creutzska släktens värjo,
såldes den 1751 till generallöjtnanten R. Muhl,
hvarefter den genom arf och giftermål öfvergick
till familjerna De Geer, De la Chapelle (1857),
Antell (1872). Egendomen innehas f. n. (1919)
af änkefriherrinnan Emelie Antell jämte barn. Af
det gamla stenhuset på T. finnas endast källrarna i
behåll. 1866 uppfördes en prydlig karaktärsbyggnad af
tegel i 2 våningar med ett torn, i normandisk stil,
omgifven af en vacker parkanläggning. På T. finnes
sedan 1700-talet ett tegelbruk. Egendomen
har med granngården Tervik gemensamt
spannmålslånemagasin och gemensam folkskola. På
egendomen finnes en samling äldre porträtt.
M. G. S.

Tjusts domsaga, i Kalmar län, omfattar Norra Tjusts
och Södra Tjusts härad, hvilka tillsammans utgöra ett
tingslag, och sammanfaller med Tjusts fögderi. 2,697
kvkm. 37,565 inv. (1917).

Tjusts revir, i Smålands öfverjägmästardistrikt,
omfattar af Kalmar län Norra och Södra Tjusts härad
och är indeladt i 5 bevakningstrakter. Det omfattar
21,803 har allmänna skogar, hvaraf fyra kronoparker
med en areal af 12,238 har. S-r.

Tjutaporna, zool. Se Primates.

Tjutten, Öst-, Mellan- och Väst-T., sjöar i Risinge,
Regna och Skedevi socknar i norra Östergötland,
hvaraf den första är belägen 54 m. ö. h., har en
yta af 4,4 kvkm. och afrinner norrut genom ett
flertal småsjöar till Tisnaren. Do båda öfriga,
resp. 2,2 och 2,5 kvkm., äro belägna 52, resp. 50
m. ö. h., och afrinna åt n. v. genom en mindre sjö
Björksjön och därifrån åt s. ö. ned till Glan och
Motala ström. Nederbördsområdet för Öst-T. utgör
64 kvkm. och för de båda öfriga jämte Björksjön,
som ligger i nivå med Väst-T., 42

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>