Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 225-226 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjänstledighet - Tjära - Tjärafskiljare - Tjärblomster - Tjärbränning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tjära Tjärbränning

en viss kortare tid. Däremot tillkommer det endast
K. M:t att meddela ämbetsmän tjänstledighet för längre
tid. Gränserna för de underordnade myndigheternas
rätt att bevilja tjänstledighet anges i instruktioner
och tjänstgöringsreglementen. Högre ämbetsmän, som
inneha chefsbefattningar, kunna i viss utsträckning
efter anmälan, men utan formlig tjänstledighet
eller semester, under viss kortare tid aflämna
ämbetsutöfningen till annan. Tjänstledigheten kan
vara total eller partiell; i senare fallet kan dels
full tjänstgöring bibehållas genom koncentration af
arbetsbördan på vissa delar af befattningen, dels
minskad tjänstgöring med verklig ledighet inträda.
K. H. B. (Eld.)

Tjära, i allmänhet namn på de blandningar af
flyktiga, flytande och fasta produkter, som uppstå
vid torr destillation af organiska ämnen. De olika
slagen af tjära äro vanligen tjockflytande, svarta
till svartbruna, i vatten olösliga vätskor, med
karakteristisk lukt samt till sin kemiska natur ganska
olika alltefter råämnena, af hvilka de erhållits, och
temperaturen, vid hvilken de bildats. De viktigaste
slagen af tjära äro trätjära och
stenkolstjära (se dessa ord samt Kolning,
sp. 577, och Tjärbränning). Den s. k. ryssoljan är
tjära af björknäfver (se Björkolja). Om entjära se
Pyroleum oxycedri. – Kienolja är
en på terpentinolja rik vätska, som erhålles
genom destillation af barrvedstjära. Den
används till fernissor och oljefärger.
P. T. C. (K. A. V-g.)

Tjärafskiljare. Se Lysgas, sp. 99–100.

Tjärblomster, bot. Se Viscaria.

Tjärbränning, tekn., framställning af trätjära
(se d. o.) genom kolning af kådrik ved. Som
råmaterial användas dels s. k. törstubbar, dels torr
furu. Törstubbar äro tallstubbar, som fått stå på
roten minst 7 à 8 år. Under denna tid ruttnar yt-
eller splintveden och faller af, och den kådrika
kärnveden återstår. Kådhalten hos töret växlar mellan
15–30 proc., beroende på markens beskaffenhet och
en del andra omständigheter. Det rikaste töret
erhålles af tall, som växt på mager och bergig
mark. Kådhalten hos ett prof sådant töre uppgick
till 32,6 proc. Törstubbarna dragas upp i skogen
med stubbrytningsmaskiner af olika konstruktioner
(se Stubbrytning), grofhyflas och uppstaplas i
trafvar för att torka. – Torrfuru äro antingen
s. k. juttall eller tjärgadd. Juttallen uppstår,
när stammen hos det unga trädet såras eller skadas
genom yttre åverkan. I och omkring såret uppstår
riklig kådbildning. Tjärgadd bildas genom en sjukdom,
som framkallas af en svamp, Peridermium Pini β
corticola. Tallar, som angripas af denna svamp,
torka helt eller delvis, vanligen först i toppen,
och cellerna fyllas af kåda. – Kolningen af törveden
utföres antingen i ett slags milor, s. k. tjärdalar,
eller i mindre kolugnar. Bland dessa skiljer man
mellan milugnar och retortugnar. Tjärdalen
(se fig.) uppföres på en skyddad backsluttning, som
afschaktas. Mot sluttningen bygges en träbotten, som
uppbäres af stöttor, så att det hela bildar en grund,
trattliknande botten. Vid dess undre del är anordnadt
uttag för tjäran, s. k. sko. Bottnen täckes med
näfver och däröfver ett lager jord eller aska. Närmast
uttaget täckes med s. k. löpe,
granbark, som (till skada för skogsbeståndet) tages
af träden under safningstiden. Tjäruttaget slutes
med träplugg försedd med skåra. Tjäran ledes i en
träränna till uppsamlingskärl. På dalbottnen inlägges
törveden så, att en rund kulle erhålles. Ytterst lägges
ett skikt kådfattig affallsved, s. k.

Tjärdal i genomskärning.

spinkved. Denna täckes med tufvor och mossa utom
nere vid basen. Vid denna tändes spinkveden, och då
förbränningen kommit i gång, täckes ända ned. Elden
går snart upp till kullen och underhålles af luft,
som genomtränger den porösa betäckningen. Genom hettan
bringas törveden i kullen att torrdestillera, och
tjäran utrinner genom uttaget, mot hvilket kolningen
drifves. Utom tjära erhålles vattendestillat,
dels tunt, s. k. svartvatten, dels tjockare,
s. k. tjärpärma. Större delen af kolet brinner upp,
så att endast 5–10 vol. proc. utvinnes. Tjärutbytet
växlar. I genomsnitt erhållas omkr. 30 kg. tjära pr
kbm. ved. I tjäran ingår äfven olja, som ej förbränts
under processen. Under denna förloras således en
stor del af torrdestillationsprodukterna, särskildt
träkol och terpentinolja. Man har därför infört
tjärbränning i ugnar. Milugnarna äro så konstruerade,
att kolningsprocessen i dem liknar förloppet vid
bränningen i tjärdal. De äro murade, cylinderformade
ugnar med direkt värmetillförsel. Veden tändes
nämligen i ugnens öfre del, och för förbränningen
erforderlig luft insuges genom lufthål i
ugnslocket. Luften suges in med fläkt, som afslutar
hela systemet, bestående af ugn med uttag i bottnen,
och i förbindelse därmed stående kondensorer eller
kylare och anordningar för destillatens uppsamling. I
öfrigt drifves processen på liknande sätt som i
tjärdalar. Äfven i milugnar förbrännes en del af
torrdestillationsprodukterna, ehuru ej i samma grad
som i tjärdalarna, enär själfva förbränningsprocessen
är lättare reglerbar. Speciellt erhålles lägre
utbyte terpentinolja. Utbytet blir störst i
retortugnarna, med indirekt värmetillförsel. Oftast
användas ugnar med inmurade plåtretorter. Dessa
äro slutna cylindriska plåtbehållare, som inmurats
i murverk med rökgaskanaler och eldstad. Retorten
har lock upptill för vedens ifyllning och vid sidan
för kolens uttagning. I bottnen sitter uttag för
gaserna, hvilka ledas till kylare, där följande
produkter genom lämpliga anordningar afskiljas:
terpentinolja, spritvatten, tjära och tjärpärma. För
hvarje kbm. törved erhållas i genomsnitt 35 kg. tjära,
6–8 kg. terpentinolja och 0,35 kbm. träkol. Trätjära
erhålles äfven vid kolning af vanlig ved i stora
kolugnar (se Kolning) och som biprodukt vid
trägasgeneratorer. E-t N-n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>