Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 257-258 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tobolsk - Toboso - Tobruk - Tocantins - Toccata - Toce

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af svenska krigsfångar under Peter I på en 70 m. hög
kulle efter mönster från Moskva byggd kremlj, som
bl. a. inrymmer två katedraler från 1600-talets
slut, vidare guvernörens palats, regeringsbyråerna,
seminarium, gymnasium samt en ansedd flickskola. Där
finns också en minnesvård öfver Sibiriens eröfrare
Jermak (se d. o.) och vid stora torget ett ofantligt

Staden Tobolsk.

statsfängelse. T. har 25 kyrkor och är säte för biskop och
guvernör. Hufvudnäringar äro tillverkning af läder,
talg och tvål, skeppsbyggeri och fiske. Handeln med
spannmål, salt, fisk och trävaror är liflig, men
mindre än fordom. Sedan den sibiriska förvaltningens
hufvudsäte 1839 flyttats till Omsk, gick T:s
betydelse som handelsstad tillbaka. – T. anlades
1587 af kosacken Tjukov på platsen för det s. å. af
kosackerna förstörda Bitsik-Tura, ödelades flera
gånger af eld och öfversvämningar och blef 1708
Sibiriens hufvudstad. Efter slaget vid Poltava fördes
ett stort antal svenska krigsfångar till T. (antalet
uppgick slutligen till 1,231), där de för att lifnära
sig måste tillgripa hvarjehanda yrken. Många af
deras arbeten, hvilka vunno stor afsättning bland
de i slöjder och konstfärdighet den tiden tämligen
oerfarne ryssarna, ha bevarats till våra dagar och
(sedan 1888) sammanförts till ett museum, Svenska
museet, där nu förvaras sigillstampar, dryckeskannor
af trä, snusdosor, tobakspipor, ringar, kedjor,
ljusstakar, ur, speldosor, speglar, jaktredskap,
handskrifna böcker m. m. I T. funnos äfven en svensk
skola (inrättad 1713 af kapten K. Fr. von Wreech,
understödd af bl. a. Francke i Halle och räknande
1713 33 gossar och 17 flickor äfvensom 6 ryska barn),
ett svensk-lutherskt konsistorium och ett af Wreech
inrättadt sjukhus. Sept. 1917–våren 1918 höllos
kejsar Nikolaus II, hans gemål och barn internerade i
T. och i det 18 verst därifrån belägna Abelakklostret.
1 o. 2. E. A-t. H. T-e.

Toboso [tåbå’så], småstad å La Mancha
(se M a ii c h a) i sydöstra hörnet af spanska
prov. To-ledo, bekant genom Don Quijotes Dulcinea af
T Omkr. 2,000 inv.

Tobruk, ort på norra Afrikas kust i italienska
området Libia (prov. Cyrenaica), 32° n. br. 24°
ö. lgd, med en liten, men djup hamn, den enda för
större fartyg lätt tillgängliga säkra hamnen mellan
Sfax och Alexandria. Utgångspunkt för handeln med
oaserna från Jarabub (Djagbub) till
Siwa. Hufvudkvarter för grekernas svampfiske vid
afrikanska kusten.

Tocantins [tokətĩ’nʃ], en af Brasiliens största floder,
uppstår i staten Goyaz på norra sidan om Sierra de
Santa Rita, omkr. 15° s. br., af tre källfloder:
Urubu, som upprinner ö. om statens hufvudstad Goyaz,
Rio das Almas, hvars källa ligger n. om Pyrinopolis,
samt den östligaste och största, Maranhão, från
sjön Formosa eller Felix da
Costa, 840 m. ö. h. Norr om denna sjö ligger källan
för en östlig biflod till T., Rio Paranan, som
infaller 12 1/2° s. br. Den förenade floden har nordlig
hufvudriktning, först genom staten Goyaz, därefter på
gränsen mellan denna och staten Maranhão. Å omkr. 50°
s. br., på gränsen mellan staterna Pará och Goyaz,
upptar den fr. v. den ännu vattenrikare Araguaya
(se d. o.) samt flyter därefter omkr. 300 km. genom
Pará, småningom vidgande sig till ett æstuarium,
som nedanför Cametá får namnet Rio Pará. Detta 220
km. långa och mot Atlantiska hafvet 60 km. breda
æstuarium betecknas numera som T:s mynning och
denna flod icke som en biflod till Amasonfloden,
utan som ett själfständigt flodsystem. Dess och
Amasonflodens vattenmassor blandas icke samman ens
vid mynningen, utan hållas skilda genom den stora ön
Marajó (se d. o.) och stå i förbindelse med hvarandra
endast genom några naturliga kanaler, genom hvilka
ångare med möda komma fram. Flodens längd uppskattas
till 2,700 km. (däraf 1,800 km. äro segelbara) och
flodområdet till 980,000 kvkm. Regelbunden användning
af T. som vattenväg för båtar om högst 20 ton börjar
vid Porto Nacional under 10° s. br.; dock bereda
bankar, grund och forsar flodfarten många hinder,
så att något större ångbåtar befara endast Rio Pará
(upp till Cametá).
(H. W-k.)

Toccäta (it., af toccäre, beröra, näml. tangenter),
mus., ett af de äldsta namnen på stycken för orgel och
klaver. Den ursprungliga toccatan, af A. Gabrieli
och Cl. Merulo (på 1590-talet), utvecklade sig
ur det improviserade preludiet och rörde sig,
liksom detta, mest med flytande passageverk för
ena handen mot fylliga ackord för den andra och
tvärt om, dock infogades äfven ett och annat fugato
eller växling i taktart. Denna fysionomi bibehåller
toccatan ännu väsentligen hos Seb. Bach. Senare blef
formen mera godtycklig, och Schumanns toccata är
rätt och slätt en etyd. A. L.* Toce [tåtje], ty. T
osa, Lago Maggiores näst Ticino största tillflöde,
upprinner på gränsen mellan schweiziska kant. Ticino
och italienska prov. Novara vid San Giacomopasset på
Leponti-ska alperna, genomströmmar i sydlig riktning
Val Formazza, Valle d’Antigorio och Valle d’0ssola,
vänder sig vid Vogogna mot s. ö. och faller ut i en
västlig arm, Baveno-viken, af Lago Maggiore. Längd 80
km. Dess största tillflöden äro Diveria från Simplon,
Anza från Monte Rosa samt Strona

29 b. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>