Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Todd, Alphaeus - Toddalia lanceolata - Toddalioideae - Toddy - Tode, Johann Klemens - Tode, Albertine - Todea - Todenhausen - Todeschini-Piccolomini, Francesco - Todhunter, Isaac - Todi - Todi, Jacopone da - Todi, Luiza Rosa de Aguiar - Todites - Todleben - Todmorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
261
Toddalia lanceolata-Todmorden
262
2 bd, 1892). T. skref äfven Parliamentary govern-ment
in the british colonies (1880; ny uppl. af A. H. Todd
1894). V.S-g.
Toddalia lanceolata, bot. Se Ja m t ra. Toddalioideae,
bot. Se Phellodendron och R u t a c e ae.
Toddy (ind. tdri, tddi, af tar, solfjäderspalm),
sockerhaltig saft ur vissa palmers stam (jfr B o-r
a s s u s, Nipa och P a l m v i n); rusdryck (äfven
kallad t u t i n g) af varmt vatten, socker och någon
finare brännvinssort (konjak, arrak, rom, visky, gin)
eller vin. - Äggtoddy, en i glas med socker hoprörd
äggula, med eller utan tillsats af spirituösa.
Tode [tö-], Johann Klemens, dansk läkare, författare,
f. 1736 nära Hamburg, d. 1806 i Köpenhamn, i Tönder
utbildad till kirurg, verkade sedan 1757 som sådan i
Köpenhamn och blef 1763 "resekirurg" vid hofvet. Efter
en utrikes resa 1765-68 tog han medicinsk examen
och doktorsgrad, blef 1771 hofmedikus och 1774
docent vid Köpenhamns universitet samt var professor
1797-1805. T. var framstående lärare och på samma
gång mycket flitig, mångsidig författare såväl på
tyska som på danska. Han författade ej blott en mängd
medicinska uppsatser, utan sökte äfven ifrigt i sina
s. k. "Sundhedstidender" (sedan 1778) sprida kunskap
om sjukdomar och hygien samt utgaf en rad veckoblad
af blandadt innehåll med moraliserande och satiriska
artiklar efter engelskt mönster. Som humorist visar
han sig äfven i flera skådespel, hvaraf Söofficererne
(1782) gjorde mycken lycka, i romanen Kjcerligheds
nytte (1791 -92), den första danska originalromanen,
och i muntra visor. Han deltog i stiftandet af Det
me-dicinske selskab (1772), Selskabet for borgerdyd
(1785) och Selskabet for efterslsegten (1786). T:s
Poetiske skrifter utkommo i 2 bd 1793-97 och hans
Prosaiske skrifter i 6 bd 1793-1805, ett urval i 2
bd 1834. E. Ebg.
Tode, A l b e r t i n e. Se F o u q u é 2,
sp. 1Q26. Todea, bot. Se Osmundacese. Todenhausen
[tå-], by. Se Min d en. Todeschini-PiccoWmini
[tådeskini-], Fran-cesco, påfven Pius III:s
egentliga namn. Se Pius 3.
Todhunter [tåM-hanta eller tå^ente], I sa a c,
engelsk matematiker, f. 1820, d. 1884 som professor
i matematik i Cambridge, utgaf ett stort antal
läroböcker inom skilda delar af matematiken och
mekaniken, hvilka länge voro mycket använda äfven
utom England. Här må nämnas The elements of Euclid
(1862, flera uppl.; "Geometriska öfnings-satser
till Euklides", 1864), A treatise ön algebra
(1858; "Algebra bearbetad för den svenska
elementarundervisningen", I, 1865), A treatise ön
the differential calculus (1852; 8:e uppl. 1878)
och A treatise ön plane coordinate geometry (1855,
5:e uppl. 1874; "Plan koordinat geometri",
1872; "öfningssatser till plana analytiska
geometrien",. 1877). T. skref äfven flera
förtjänstfulla matema-tisk-historiska arbeten,
bl. a. A history of the calculus of variations
during the XIX:th century (1861) och A history
of the mathematical theory of probability from
the time of Pascal to that of Laplace (1865).
(I. F.)
Todi [tå’di], stad uti italienska prov. Perugia
(Umbrien) på en höjd af 230 m. ö. h.,
vid vänstra stranden af Tiber. 17,435
inv. (1911). Biskopssäte. Gymnasium, teknisk
skola. T. är den gamla umbriska staden Tuder,
af hvilken återstå rester af ringmurar, en stor
ruin af ett tempel eller en basilika (vanligen
kallad Mars’ tempel) samt rester af teatrar, bad
m. m. Bland stadens intressanta byggnader märkas
den 1604 fullbordade vallfarts-kyrkan S. Maria della
Consolazione (en kupolbyggnad öfver ett grekiskt kors,
en af renässansens
Kyrkan S. Maria della Consolazione i Todi.
ädlaste skapelser; se fig.) samt Palazzo
comunale. Jacopone, författaren till
"Stabat mäter", föddes och dog i T.
(H. W-k.)
Todi [tå;di], Jacopone da. Se Benedictis.
Todi [tå’di], Luiza Eosa de Aguiar, portugisisk
sångerska, f. 1753 i Setubal, d. 1833 i Lissabon,
studerade för David Perez samt uppträdde med växande
framgång 1772 i London, 1777 i Madrid, 1778-82 mest
i Paris. Efter ett kort engagemang i Berlin 1782
utkämpade hon
1783 i Paris den täflan med Mara, som
då delade parisarna i två läger, "todister"
och "maratister", nästan lika förbittrade på hvarandra
som "gluckister" och "piccinister". T. berömdes
i den patetiska genren, Mara i den
briljanta.
1784 anställdes hon i Petersburg och 1786
åter i Berlin. 1789 begaf hon sig, fördrifven
från Paris genom revolutionen, öfver Italien
till hemlandet. Biogr, af Vasconellos (1873).
A. L.*
Todites, paleobot. Se Osmundacese. Todleben
[tåt-]. Se Totleben. Todmorden [tåMmodn], stad i
engelska grefsk. Yorkshire, vid floden Calder,
Kochdale-kanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
