Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tongaöarna - Tongern - Tong-hai - Tongin - Tongking - Tonhjul - Tonhål - Tonhöjd - Toni, Giovanni Battista De - Tonica - Tonicitet - Tonic Solfa association - Tonika - Tonisera - Tonisk - Tonk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sällan förekommande våldsamma stormar samt stark
värme (medeltemp. på Tongatabu 26° i febr., 20°
i aug.). Växt- och djurvärlden öfverensstämmer med
Fidji- och Samoaöarnas. Skog bekläder en väsentlig
del af landarealen. Bland gagnväxterna äro kokospalm,
brödfruktträd, banan, järns och frukter af olika slag
viktigast. – Invånarna (se fig. 7 å pl. II till art.
Oceanien) äro i intellektuellt hänseende kanske
de mest framskridna af alla polynesierna och stodo i
sedligt hänseende af gammalt öfver sina grannar. Nu
äro "Söderhafvets angelsaxer", såsom de kallats, alla
kristna (de fleste wesleyanska metodister), och nästan
hvar och en kan läsa och skrifva. Deras antal var 1911
23,010 och anses nästan oförändradt. På T. funnos
vid folkräkningen äfven 345 andra Söderhafsöbor
samt 380 européer. Tonganerna äro goda jordbrukare
och fiskare, och deras väfnader, mattor, nät och
korgar äro oöfverträffade i Polynesien. Hufvudstad
är Nukualofa på Tongatabu. Eegelbunden månatlig
ångbåtsförbindelse finnes via Fidji till Nya Zeeland
(Auckland) och Sydney samt öfver Samoagruppen till
Hawaii (Honolulu). 1914 ankommo till T:s hamnar 33
främmande fartyg om sammanlagdt 57,474 nettoton.
Några af öarna upptäcktes af Tasman 1643, flera andra
af Cook 1773 och 1777. Cook kallade dem Friendly
islands (Vänskapsöarna), på grund af det vänliga
mottagande han rönte därstädes. De förenades till ett
rike 1845 af konung Georg I, död 1893 och efterträdd
af sonsonen Georg II (f. 1874). Enligt författningen
sammanträder årligen en lagstiftande församling af 21
medlemmar. Sedan i nov. 1899 ett fördrag afslutats
mellan England och Tyskland och Förenta staterna
anslutit sig till detta, proklamerades brittiskt
protektorat öfver konungariket T. 19 maj 1900. En
brittisk "high commissioner" utöfvar jurisdiktion
öfver främmande undersåtar på T. och har öfverinseende
öfver landets finansiella förvaltning. Mynt och mått
äro engelska. (H. W-k.)
Tongern, fr. Tongres [tå’gr], stad i belgiska
prov. Limburg, vid floden Geer och järnvägen
mellan Liège och Hasselt. Omkr. 7,500
inv. Textilindustri. Staden kallades
af romarna Aduatica Tungrorum. Bland
byggnader märkes en katedral från 1200-talet.
(H. W-k.)
Tong-hai (kin. Tung-hai), japanska namnet på
Östkinesiska hafvet, i s. och ö. omgifvet af Formosa,
Riu-kiu-öarna och Kiu-siu, alla tillhörande Japan. Det
står i n. genom Koreasundet i förbindelse med Japanska
hafvet, i s. genom Fokiensundet med Sydkinesiska
hafvet samt öfvergår i n. v. utan afspärrning i Gula
hafvet.
H. W-k.
Tongin. Se Tonga 2.
Tongking. Se Tonk i n.
Tonhjul, fys. Se Co ur, La, sp. 797, och Telegraf,
sp. 726.
Tonhål, mus., de hål i sidan på blåsinstrument, genom
hvilkas tillslutande eller öppnande medelst fingrarna
eller klaffar den önskade tonhöjden åstadkommes.
A. L.*
Tonhöjd, mus., tonens läge inom hela tonom-fånget,
beroende på svängningarnas hastighetsgrad (se
Akustiska sirenen). Tonernas absoluta höjd bestämmes
numera allmänt efter den franska
normalstämningen: a1 =. 435 (dubbla) svängningar i
sekunden. Det är lätt att räkna ut deras relativa
svängningstal i förhållande till hvarandra, då man
känner talen för alikvot-tonerna (se d. o.). Vill
man t. ex. veta förhållandet mellan c och giss (=
c : e x e : giss}, har man blott att multiplicera
de två tersförhållandena, alltså £ X i = lf,
detta förutsatt, att man vill komma åt det giss,
som är andra tersen till c. Hvarje till namn eller
tangent lika ton får nämligen olika värden alltefter
sin harmoniska ställning. Om pythagoreiskt komma
och syntoniskt 1. didymiskt komma (matematiska
differenser mellan de minsta intervallförhållandena)
se Komma 2. Pythagoreisk halfton, 243 : 256,
kallas förhållandet c : dess, om dess betyder
femte underkvinten; men är dess underters till
första underkvinten, blir förhållandet = 15 : 16 och
kallas ledtonsteg o. s. v. Utjämnandet af alla dessa
och andra fina matematiska tonskillnader genom ett
antaget medelvärde är just den praktiska fördelen af
den liksväf vande temperaturen, som indelar oktaven
i 12 lika delar (jfr Temperatur 2). Emellertid kunna
på icke tempererade instrument den ena eller andra
tonmodifikationen efter behof framträda; särskildt
anmärkningsvärd är böjelsen att i melodiskt intresse
låta inledningstonen nära ansluta sig till grundtonen
och sålunda taga det mindre intervallet "pythagoreisk
halfton" i st. f. det större "ledtonsteget", hvilket
senare ur harmonisk synpunkt är det riktigare.
A. L.*
Toni [tå’-], Giovanni Battista De, italiensk botanist,
f. 2 jan. 1864 i Venezia, blef e. o. professor
i botanik i Parma 1893, ord. professor och
trädgårdsföreståndaro i Camerino 1899 och i Modena
1902. T. är deskriptiv algolog och namnkunnig genom
det stora kompilatoriska verket Sylloge algarum omnium
hucusque cognitarum (5 dlr, 11 bd, 1889-1907; bd 11
af A. Forti). Han uppsatte 1886 och redigerade till
1890 den algologiska tidskr. "Notarisia" (forts,
af D. Levi-Morenos) samt utger den likaledes
af honom uppsatta tidskr. "La nuova Notarisia".
C. Lmn.
Tornica. Se T ön i k a.
Tonicitet, med. Se L a x u m.
Tonic Solfa association [tå’nik sålfä’ esåusiéVjn],
eng. Se Solfa-metoden.
To’nika (af grek. tonikors, spännande,
stärkande). 1. (Nlat. tofnica, näml. remefdia,
medel). Med., toniska medel, detsamma som stärkande
medel (se d. o.). - 2. (It. tonica] Mus., skalans
grundton, den ton, efter hvilken tonarten benämnes;
i nyare harmoniläran äfven beteckning för treklangen
på grundtonen.
Tonisera (af grek. tofnos, lat. tofnus, spänning),
verka stärkande (om läkemedel). Se S t ä r k a
n-de medel.
Tönisk (af grek. tofnos, lat. to’nus,
spänning). 1. Med. a) Stärkande. Se Stärkande
medel. - b) Om "tonisk" kramp, d. v. s. ihållande
kramp (t. ex. stelkramp), i motsats till "klonisk"
kramp (krampryckningar, konvulsioner), se Kramp. -
2. Mus. Tonisk dominant. Se Dominant. - Tonisk
treklang, treklangen på tonikan (se d. o. 2).
Tonk [tå’gk]. 1. Vasallstat i brittisk-indiska
Kajputana (sa d. o.). Areal 6,612 kvkm. 303,180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
