Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Torp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deltogo torparna, åtminstone från början af
1500-talet, med bönderna ej allenast i tillfälliga,
utan äfven i ständiga utskylder, men skattade därvid
i regel lägre än bönderna (vanligen endast till
hälften mot dem). Som emellertid efter hand många
af bönderna vid skattefördelningen blefvo räknade
för "halfva", flyttades innehafvare af torp med den
därför erforderliga storleken öfver till "halfbönder",
och i samband därmed kommo de kvarstående torparna
att skatta lägre än dessa. Dock intogo torparna vid
skattefördelningen under 1500-talet ej någon bestämd
proportion till "hel"- och "half"-bönderna, utan
denna växlade vid skilda tider och utskylder, ja äfven
vid de olika jordnaturerna. Det vanligaste var,
att de skattade till 1/4 mot bönderna, hvarför de
kallades fjärdingsbönder, fjärdingstorpare. Detta
blef regel från början af 1600-talet. Man skilde
Typiska mellansvenska torparstugor (i Dingtuna socken,
Västmanland).
då emellan hela och halfva hemman samt torp, hvarvid
torp kommit att bli beteckning för 1/4 hemman, liksom
halftorpet för 1/8 hemman (åttingstorpare). Sedan
torp sålunda satts i bestämd aritmetisk proportion
till hemman, förelåg ej vidare någon anledning att för
betecknande af dess skatteförmåga behålla torpnamnet
i jordeböckerna. Företrädesvis under förra hälften af
1600-talet blefvo de förut i jordeböckerna som torp
uppförda lägenheterna i stället benämnda 1/4 eller
1/8 hemman.
Nya torp upptogos emellertid efter hand. Hvad dem
angår, återfick torpbegreppet sin gamla betydelse,
endast i så måtto inskränkt, att ordet torp blef
beteckning för smärre bebyggda jordbrukslägenheter,
som, ehuru skattlagda, ej kunnat sättas till 1/4
och 1/8 hemman eller, sedan man börjat urskilja
ännu mindre hemmantal, till det minsta mantalsbråk
man använde. Alltifrån midten af 1600-talet sökte
man väl hindra anläggning af torp på härads- och
socken-allmänningarna. Ej så få torp upptogos dock
efter hand på dem samt ha, om de tillkommit med
vederbörligt tillstånd och ränta ej förut åsatts
dem, blifvit skattlagda efter 1793 och 1805 års
skogsordningar. Å allmänningarna i de norra orterna
har äfven i senare tid i samband med afvittringarna
en del s. k. "kronotorp" upptagits mot ränta, men
utan mantal, å sådana ställen, där det till odling
afsedda området ej varit så stort, att det motsvarat
minst 1/8 mantal. Man skulle emellertid ha väntat,
att det största antalet
skattlagda torp skulle ha uppstått å enskilda,
förut skattlagda hemmans egor. Efter
skattläggningsmetoderna synes man dock ej gärna
ha velat skattlägga dylika torp särskildt, utan
de skattlades tillsammans med de hemman, hvarå de
upptagits. Härtill kom dessutom, att staten ganska
snart för att främja landets uppodling gaf frihet för
skatt å dylika torp, liksom liknande frihet i samband
med indelningsverkets ordnande medgetts för de många
(omkr. 20,000) ryttar-, soldat- och båtsmanstorpen
(jfr Indelta armén). Af de nuv. skattlagda torpen,
hvilka äro själfständiga, för sig bestående,
i jordeboken med särskilda nummer upptagna
lägenheter, torde alltså de flesta ha upptagits å
allmänningar. Huru få till antalet de äro, framgår
tydligt däraf, att samtliga i jordeboken upptagna
jordlägenheter, af hvilka torpen utgöra ett ringa
antal, ej uppgå till
mer än omkr. 21,000. I vissa trakter saknas skattlagda
torp nästan helt och hållet. – I stället uppstod
å förut skattlagda hemmans egor ett stort antal
oskattlagda torp, som ej voro själfständiga, för
sig bestående, utan inbegrepos under det hemmans
skattläggning, hvarifrån de upplåtits. Med dem var
dock den olägenhet förbunden, att de, där ej fråga var
om afsöndring från jord af ypperligt frälses natur,
i regel icke kunde upplåtas under eganderätt, enär
staten af omsorg för skatternas utgörande ej ansett
sig kunna medge, att delar af de en gång bestämda
hemmanen finge afsöndras ifrån desamma (jfr dock de
med stöd af k. förordn. 18 febr. 1767 bildade
odels- l. skattetorpen i vissa trakter af Norrland). I
längden ansåg sig emellertid staten ej kunna uppehålla
nämnda förbud mot skattskyldig jords minskning,
utan medgafs först genom enskiftesförfattningarna,
sedan genom af söndringsförfattningarna 1827,
1864, 1881 och 1896, att under vissa villkor efter
pröfning och fastställelse af myndighet jord finge
för alltid afsöndras jämväl från skattskyldig jord,
till en början mot, men sedan 1897 utan afgäld. Bland
sålunda i behörig ordning fastställda eller eljest
under eganderätt upplåtna afsöndringar, hvilka
numera med särskilda registerbeteckningar upptagas
i jordregistret, förekomma åtskilliga, som ha
egenskapen af och jämväl benämnas torp. Flertalet af
de oskattlagda torpen (i K. M:ts befallningshafvandes
femårsberättelser 1901–05 upptagas 109,259 ej i
jordeboken införda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfci/0230.html
