Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 485-486 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toscanella - Toscanelli, Paolo del Pozzo - Toschi, Paolo - Tose - Tosefta - Toselli, Enrico - Tosenfjord - Tosjö (Tossjö) - Toskanaren - Toskansk - Toskanska Apenninerna - Toskanska hafvet - Toskansk ordning - Tosker - Tossebergsklätten - Tossene - Tossjö - Tostar - Tostared - Tostarp - Toste - Toste (Tostig) - Tosterup - Tosterön

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och A. Torp 1904 publicerade sarkofaginskrifterna.
C. G-m.

Toscanelli [tåskane’-], Paolo del Pozzo, italiensk
naturforskare, f. 1397 i Florens, d. 1482. Se
Columbus, sp. 576-577. (B-d.)

Toschi [tå’ski], Paolo, italiensk kopparstickare,
f. 1790 i Parma, d. där 1854, studerade i Paris under
Bervic och blef först bemärkt genom ett stick efter
Henrik IV:s intåg i Paris af Gérard. Af hans arbeten
må vidare nämnas Kristus bär sitt kors och Madonna
della Tenola, båda efter Rafael. T. blef professor
i kopparstickskonst och direktör för akademien i
Parma 1837, vid hvilken tid han i koppar stack Kristi
nedtagande från korset efter Daniele da Volterra. Han
utförde i stick äfven porträtt af framstående samtida
samt af äldre tiders stormän (Macchiavelli, Alfieri
m. fl.). (G-g N.)

Tose, f. d. socken i Göteborgs och Bohus län,
införlifvad med Svarteborg.

Tosefta. Se Rabbinska språket och litteraturen,
sp. 816.

Toselli [tå-], Enrico. Se Lovisa,
f. d. kronprinsessa af Sachsen, sp. 1195.

Tosenfjord. Se Bindalen.

Tosjö (Tossjö), socken i Kristianstads län, Norra
Åsbo härad. 9,164 har. 1,511 inv. (1918). Annex till
Össjö, Lunds stift, Norra Åsbo kontrakt.

Toskanaren, diamant. Se Florentinaren.

Toskansk, som härrör från eller tillhör italienska
landskapet Toscana (se d. o.).

Toskanska Apenninerna. Se Apenninerna.

Toskanska hafvet. Se Tyrrhenska hafvet.

Toskänsk ordning. Se Pelarordning, sp. 361.

Tosker, en afdelning af albaneserna (se d. o.).

Tossebergsklätten. Se Fryksdalen.

Tossene, socken i Göteborgs och Bohus län, Sotenäs
härad. 6,565 har. 4,856 inv. (1918). Häraf komma
på Hunnebostrands kapell, som ingår i T. kommun,
706 har, 2,480 inv. Inom socknen äro belägna
municipalsamhällena Bovallstrand med 653 inv. och
(inom Hunnebostrands kapell) Hunnebostrand
(se d. o.) med 1,586 inv. På kyrkogården är rest en
minnessten öfver 14 i Skagerakslaget 31 maj–1 juni
stupade tyskar och engelsmän, hvilkas lik flutit till
kusten. T. bildar med Bärfendal och Hunnebostrands
kapell ett pastorat i Göteborgs stift, Vikornas södra
kontrakt. Före 1 maj 1917 hörde till pastoratet äfven
Kungshamn, Askum och Malmön.

Tossjö. Se Tosjö.

Tostar, stad. Se Schuschter.

Tostared, socken i Älfsborgs län, Marks härad. 2,420
har. 378 inv. (1918). Annex till Surteby, Göteborgs
stift, Marks och Bollebygds kontrakt.

Tostarp. 1. Socken i Kristianstads län, Norra
Åsbo härad. 2,203 har. 746 inv. (1918). Annex till
Hjärnarp, Lunds stift, Bjäre kontrakt. - 2. Socken
i Kristianstads län, Ingelstads härad. Se Tosterup.

Toste, bot. Se Rhamnus.

Toste (Tostig), jarl. Se England, sp. 606.

Tosterups slott, borggårdssidan.

Tosterup. 1. (Tostarp) Socken i Kristianstads län,
Ingelstads härad. 1,350 har. 438 inv. (1918). Annex
till Glemminge, Lunds stift, Ingelstads kontrakt.
– 2. Gods i ofvannämnda socken,
med underlydande i Tosterups och Ingelstorps, Stora
Köpinge, Tolånga och Åsums socknar, omfattar 19 1/4
mtl med 906,600 kr. tav.-v. Arealen är 1,293 har. T:s
åldriga, från olika tider härstammande herresäte
ligger på en kulle omkr. 12 km. n. v. om Ystad samt
5 km. från hafsstranden. Det består af en 3-vånings
hufvudbyggnad och två 2-våningsflyglar, allt af sten,
hvilka omsluta en
åt n. öppen borggård (se fig.). Slottet,
som i sydöstra ytterhörnet har ett 7 våningar
högt, fyrkantigt torn, omges af breda och djupa
vattengrafvar med parker och lundar utanför. Gårdens
namn skrefs fordom Thostrup och Tostorp. Som
dess äldste kände egare namnes Axel Eskilssen
af Mulesläkten (svart hästhufvud), hvilken lefde
omkr. 1330. Med hans dotter Barbara skall gården
ha kommit till hennes man, Torkel Nilsson (Brade)
till Gyllebo. Sedan han för mord, som det uppges,
måst fly och förlorat sina gods, skall T. omkr. 1440
ha återgetts åt släkten och tillfallit hans sonson
Axel Pedersen, det senare dock tvifvelaktigt. Dennes
sonson Axel Pedersen var däremot säkert egare af
T. Hans sonson Jörgen Tygesen (d. 1565) uppförde det
höga tornet, och gården gick inom hans släkt i arf
på manssidan till 1640, då den efter Tyge Axelssons
(Brade l. Brahe) död såldes till Otto Thott, "skånske
kungen". T. tillföll dennes måg Jörgen Krabbe, såldes
1688 till generalguvernören grefve R. von Aschenberg,
då godset taxerades till 640 tnr hartkorn, samt kom
därefter genom arf till hans dotterson, öfverste
R. Barnekow (d. 1772). Det köptes 1783 från hans
arfvingar af generallöjtnanten grefve J. Sparre,
hvars dotter var gift med grefve A. Ehrensvärd
(d. 1800). Hon gifte om sig 1803 med generallöjtnanten
I. L. Silfversparre, hvilken, efter att 1810 af sin
svärmoder ha köpt T., 1833 sålde det till styfsonen,
öfversten grefve G. K. A. A. Ehrensvärd (d. 1860),
vid hvars död det ärfdes af sonen utrikesministern
grefve A. K. A. L. Ehrensvärd (d. 1901). T. innehas
nu af dennes söner, vice amiralen grefve
K. A. Ehrensvärd och f. d. utrikesministern,
envoyén grefve J. J. A. Ehrensvärd.
2. B. S.*

Tosterön, ö i Mälaren, Södermanlands län, strax
n. om staden Strängnäs, har en längd af 15 km. i
n. v.–s. ö. och en största bredd 5 km. Den begränsas
i ö. och s. af de trånga Mälarvattnen Tynnelsö-
och Strängnäsfjärdarna. I v.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>