Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trakéer - Trakégälar - Trakehnen - Trakeid - Trakeit - Trakélungor - Trakeobronkoskop - Trakeotomi - Trakésystem - Trakien - Trakom - Trakonitis - Traktamente - Traktarianismen - Traktat - Traktathamnar - Traktatsällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
563
Trakégälar-Traktatsällskap
564
hos vissa flygande insekter och hufvudsakligen torde
tjäna till att göra kroppen specifikt lättare. -
Största förekommande antalet stigmer är 11 par. Hvarje
kroppsled uppbär aldrig mer än l par sådana. De
på mellankroppen äro alltid belägna på sidorna. På
bakkroppen kunna de vara belägna närmare ryggsidan
eller buksidan. De äro ofta försedda med invecklade
slutinrättningar, hvilkas syfte i främsta rummet
torde vara att hindra föroreningar att intränga,
men som därjämte torde ega någon betydelse vid
flykten. Hos vissa i vatten lefvande insekter saknar
trakésystemet yttre öppningar. För upptagande af
det i vattnet lösta syret finnas i sådant fall
tunnväggiga utbukt-ningar af kroppens sidoväggar,
i hvilka trakégrenar intränga. Dessa utbuktningar,
som kunna vara tråd- eller bladiormiga, kallas med
gemensamt namn trakégälar och äro i regel liksom
stig-merna parvis anordnade längs bakkroppens
sidor. Buskformigt grupperade trådlika trakégälar
finnas t. ex. hos larverna af nattsländor (se d. o.),
blad-formiga hos dagsländornas (se d. o.) larver. Hos
jungfrusländors (se d. o.) larver finnas 3 långsträckt
bladformiga trakégälar i bakkroppens spets; hos
trollsländlarverna finnas rader af bladformiga
gälar anbragta inuti ändtarmen, s. k. tarm-gälar. -
De öfverallt i kroppen förgrenade andrören erbjuda
framför sådana andningsorgan som lungor den fördelen,
att de i alla kroppens delar samtidigt syrsätta
blodet, som sålunda ej behöfver ledas till någon
viss del af kroppen för att förses med erforderligt
syre. Organen för blodomloppet äro därför mycket enkla
hos insekter och tusenf otingar. - Som en särskild
modifikation af trakéer kunna de s. k. trakélungorna
hos vissa spindeldjur betraktas (se Fågelspindlar
och Spindeldjur). 2. G. A-z.
Trakégälar, zool. Se Insekter, sp. 712, och Trakéer 2.
Trakehnen, by och järnvägsstation i preussiska
reg.-omr. Gumbinnen (Ostpreussen), 15 km. ö. om staden
Gumbinnen. Där anlade Fredrik Yilhelm I 1732 ett
kungligt stuteri, hvilket som statsstuteri och det
förnämsta i Preussen bestått intill senaste tid. Se
Hästen, fig. 3 å pl. I, och Stuteri.
Trakeid, Kärlcell, bot., en oftast till
led-ningsväfnåden hörande långsträckt, kärlliknande
cell. Trakeiderna leda eller magasinera vatten,
men kunna äfven ha mekanisk betydelse, såsom hos
barrträden, hvilkas ved består af trakeider. Särskildt
framträda trakeiderna i kärlsträngarnas ändpunkter
i bladen och under hydatoder (se d. o. fig. l, där
kärlsträngen afslutas med spiral-trakeider). Liksom
hos kärlen kan trakeidens vägg vara förtjockad på
olika sätt, och man talar därför om spiraltrakeider,
ringtrakei-d e r, trapptrakeider, nä t trakeider och
portrakeider (jfr Kärl, sp. 575). Barrträdens ved
är i de flesta fall sammansatt af ringportrakeider;
hos ett par släkten, t. ex. Taxus, består veden af
spiraltrakeider. G. L-m.
Trakeit, katarr i luftstrupen. Se Bronkit.
Trakélungor, zool. Se S p i n d e l d j u r och T
rake er 2.
Trakeobronkoskop [-skåp; af grek. trachéVa,
luftstrupen, bro’nkos, luftrör, och skopéi’n, se],
med., ett af G. Killian på 1890-talet upp-
funnet instrument (efterbildning af esofagoskopet),
ett metallrör, som efter kokainisering af
strup-hufvudet kan genom detta nedföras ända in i
ett hufvudbronkialrör och hvarigenom man kan under
direkt belysning med ett panelektroskop bese, behandla
eller från luftvägarna aflägsna dit inkomna främmande
kroppar. O. S-d.
Trakeotomi (af grek. trachffla, luftstrupe, och törne,
snitt), kir.’, operation, hvarvid strupen öppnas
genom snitt. Se därom Laryngotomi.
Trakésystem, zool. Se Trakéer 2.
Trakten, Träkisk. Se Tracien.
Traköm (trachöma, af grek. trachy’s, sträf), med. Se
Egyptisk ögoninflammation.
Trakonitis. SeTrachonitis.
Traktamente (it. trattamento, af lat. tractäre,
behandla, undfägna), undfägnad, förplägning;
kost-penningar. Se Dagtraktamente och
Resekostnadsersättning.
Traktarianismen. Se Episkopalkyrkan, sp. 713. Jfr P
u se y, E. B.
Traktat (lat. tractätus, afhandling, skrift),
afhandling med främmande makt (se I n t e r n a t i
o-nella fördrag); vetenskaplig afhandling; i populär
form affattad religiös småskrift, afsedd att spridas
bland massorna.
Traktathamnar (Fördragshamnar) kallas de kinesiska
hamnar, som enligt ingångna fördrag äro öppna för
utländska handelsfartyg. Jfr Kina, sp. 41.
Traktatsällskap, förening, som låter utarbeta och
sprida religiösa småskrifter (traktater). Redan
Wycliffe verkade för sina reformatoriska syften genom
traktater, som af hans lärjungar mångfaldigades
och spriddes i tusentals afskrifter. Men först
boktryckarkonstens uppfinning möjliggjorde större
utsträckning af traktatväsendet, som sålunda blef
ett af de förnämsta agitationsmedlen för lutherska
reformationen och sedermera för pietismen och
metodismen. Under 1700-talet började särskilda
sällskap bildas för traktaters utgifning och
spridning. Sådana sällskap ha i allmänhet stått
i nära förbindelse med missionsväsendet. Likasom
missionssällskapen uppstodo de först i England och
utbredde sig därifrån till Frankrike, Tyskland och
andra länder. I spetsen gick det i London 1799
stiftade Religions träet society. Det gaf icke
blott nytt lif åt det redan 1698 stiftade Society
for promoting Christian knowledge, som verkade och
alltjämt verkar i strängt kyrklig riktning till
skillnad från det interdenominationella Religions
träet society, utan blef mönster för en hel mängd
traktatsällskap i andra länder, såsom Société
des traités religieux (i Paris, 1822), American
träet society (i New York, 1825), Wupperthaler
traktatgesellschaft (i Barmen, 1814). En nästan
direkt afläggare af Religions träet society blef i
Sverige det 1808 stiftade Evangeliska sällskapet i
Stockholm, som dock till en början också egnade sig
åt bibelspridning. Längre fram satte Evangeliska
fosterlandsstiftelsen också traktatspridningen
på sitt program. I senare tid har traktaten mist
sin forna betydelse. De gamla traktatsällskapen ha
öfvergått till att utge tidningar och tidskrifter,
smärre skrifter och böcker. Pressens, öfver hufvud
det tryckta ordets, betydelse står numera som själf
klar för alla religiösa sammanslutningar. Bevis därpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
