Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trasskolan - Trast - Trastamara - Trastevere - Trastfåglar - Trastfältet - Traströrsångaren - Trastsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eng. ragged school ("skola för trasiga
barn", fattigskola) bildade benämningen på en
uppfostringsanstalt i Stockholm, som 1870 grundlades
af folkskolläraren Johan Olof Lindgren (f. 1840
i Östervåla församling, Västmanlands län, d. 30
dec. 1910 i Stockholm) och hade till uppgift att
omhändertaga och uppfostra fattiga gossar om 8—12
år, hvilka lämnats utan vård eller blifvit för brott
tilltalade i poliskammaren. Till en början upprättades
för några af dessa barn en friskola, som inrymdes i
en mindre lokal vid Hornskroken. Genom att ge barnen
mat och kläder samt behandla dem på ett vänligt och
praktiskt sätt fäste Lindgren de fleste vid skolan,
och deras antal ökades med åren så, att det befanns
nödigt att för deras vård 1876 inköpa fastigheten
n:r 12 Bangårdsgatan. Där förblef skolan intill
1910, då den upphörde. Undervisningen omfattade
folkskolans läroämnen och därjämte slöjd med rent
praktiskt syfte således, att barnen tillverkade
säljbara saker, såsom snickeri-, borstbinderi-
m. fl. arbeten. Sommartiden vistades de i eget
hem, beläget i skärgården och 1898 förvärfvadt
åt anstalten, där de fingo deltaga i allehanda
praktiska göromål, såsom trädgårdsskötsel m. m. Barnen
lämnade anstalten, sedan de blifvit konfirmerade och
platser anskaffats för dem. Tack vare allmänhetens
offervillighet och ett af Stockholms stad från och med
1883 årligen beviljadt anslag af 7,500 kr. lyckades
skolans grundläggare upprätthålla dess verksamhet. Men
för att trygga dess framtida bestånd bildades 1896
Föreningen till upprätthållande af Lindgrenska
trasskolan, och denna öfvertog ansvaret för dess
förvaltning. Lindgren hade dessförinnan lämnat
skolans ledning till folkskolläraren C. E. Hedqvist,
hvilken förblef dess nitiske föreståndare, till dess
skolan upphörde på grund af förändrad organisation
af Stockholms stads barnavård. Staden öfvertog
själf omsorgen om ett 30-tal barn, som vid den
tiden voro upptagna i Lindgrenska trasskolan,
men anstaltens ganska betydande tillgångar
i kapital och egendomar öfverlätos 1911 på
Malmqvistska barnuppfostringsanstalten (se d. o.).
J. M—r.
Trast, zool. Se Trastsläktet.
Trastamära, spansk dynasti, som härstammade från
Henrik af T., konung af Kastilien 1369 -79 (se vidare
Henrik, konungar af Kastilien 2, sp. 446). Efter hans
död regerade hans ätt i Kastilien. Genom hans son
Johan I:s gifte med Eleonora af Aragonien kom hans
yngre sonson Ferdinand att (1412) bli konung i detta
land, hvarefter Kastilien och Aragonien regerades af
hvar sin gren af huset T. De bägge linjerna förenades
genom giftermål emellan Isabella af Kastilien
(d. 1504) och Ferdinand af Aragonien (d. 1516). Med
deras dotter, Johanna (se Johanna, sp. 19), kejsar
Karl Y:s moder, utslocknade (1555) huset T. i
Kastilien och Aragonien. (E. N-nn.)
Traste’vere (lat. träns Tiberim, "på andra sidan
Tevere" L Tiber; italiensk afstafning Tra-stevere),
en på högra (västra) Tiberstranden belägen del af Rom,
s. om Peterskyrkan. Där ligga flera högintressanta
kyrkor, Palazzo delle scienze med Nationalgalleriet
(Galleria nazionale d’arte antice), Yilla Farnesina
m. m. I forntiden var det i T. liggande Janiculum
starkt befäst. Det
beboddes mest af främlingar och blef först af
kejsar Augustus införlifvadt med Rom som dess
14:e distrikt. Intill 1500-talet var T. judarnas
speciella stadsdel och bebos nu mest af arbetare.
E. A-t.
Trastfåglar, Turdidce, zool., en familj inom
ordn. Passeriformes och fåglarnas klass. Tarsens
framsida är till större delen beklädd af en hel
hud och ej afdelad i flera mindre plåtar. Näbben
ar rak, öfverkäken försedd med en liten inskärning
bakom spetsen. Handpennorna äro tio, af hvilka
den första är helt kort. Till denna familj,
som är utbredd öfver nästan hela jordklotet och
af hvilken omkr. 400 arter äro kända, höra våra
bästa sångfåglar. De flesta svenska trastfåglar bebo
skogarna och flytta bort under den kalla årstiden. De
lifnära sig företrädesvis af insekter och andra
smådjur, några därjämte af bär. Till svenska
faunan höra följande släkten: trastar (Turdus),
rödstjärtar (Luscinia), skvättor (Saxicola),
strömstarar (Cinclus) och kungsfåglar (Regulus).
L-e.
Trastfältet (ty. Amseljeld). Se Kosovo polje.
Traströrsångaren, zool. Se Kärrsånga r-släktet.
Trastsläktet, Trast, Turdus, zool., tillhör
fam. Turdidw (se T r a s t f å g l a r) och
kännetecknas däraf, att näsborrarna äro nakna,
att näbben är tämligen tjock och stark samt att
stjärten är mörkfärgad och längre än två tredjedelar
af den hoplagda vingen. Trastarna äro synnerligen
lifliga fåglar, som bebo de stora skogarna och
om sommaren lefva parvis. Endast en af de svenska
trastarna (snöskatan) lefver och häckar i större
kolonier. Om hösten och vintern lefva de vanligen
i spridda flockar eller familjer. De flesta äro
flyttfåglar. Alla trastar sjunga, men olika väl. Medan
t. ex. talltrasten och dubbeltrasten höra till
våra förnämsta sångare, låter snöskatan höra blott
några sträfva eller skvattrande läten. Om sommaren
lifnära de sig af hvarjehanda smådjur. Om vintern
förtära de frön, bär, knoppar o. d.; särskildt tycka
de om rönnbär. De bygga öppna, af mossa, pinnar,
lera m. m. konstigt hopsatta bon. Deras kött är
synnerligen välsmakande, och de äro som villebråd
(jämte några andra matnyttiga småfåglar) bekanta
under namn af "kramsfågel". De i Sverige häckande
arterna äro jämte dubbeltrasten (se d. o. med
fig.) och snöskatan (se d. o.) följande: Tall-
1. tal- 1. sångtrasten (T. musicus; se Talltrasten
med fig.). - Rödvinge-trasten (T. iliacus) skiljer
sig från den föregående företrädesvis därigenom,
att kroppssidorna äro roströda och att ett hvitt band
går öfver ögat; dessutom är den något mindre (längd
21-23 cm.). Den tillhör som häckfågel hufvudsakligen
nordliga delarna af Skandinavien; som sångare är
den mycket underlägsen talltrasten. - Koltrasten
1. svartstaren (T. merula). Hannen (se fig.) är
helt svart med näbben och ögonlockens kanter gula;
honan är ofvan mörkbrun, under något ljusare med
otydliga mörka fläckar, blekare haka och brunaktig
näbb. Längd 26-29 cm. Koltrasten är vida spridd öfver
hela Europa och förekommer i Sverige ända upp till
Lappland, dock söderut allmännare. Den tyckes på
senare tider ha börjat trifvas i människors närhet
i trädgårdarna. Dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
