Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 647-648 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trefaldighets församling - Trefaldighetskyrkan - Trefaldighetskällor - Trefaldighetsorden - Trefaldighetsskansen - Trefaldighetssöndag - Trefasgenerator - Trefasjärnvägar - Trefasmotor - Trefas-ström - Trefassystem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trefaldighets församling, Heliga. Se Bondkyrka.

Trefaldighetskyrkan, en
Trefaldighets-metodist-episkopalförsamlingen i
Stockholm tillhörig gudstjänstlokal, Majorsgatan 5–7
å Östermalm, uppfördes 1894 efter ritning af arkitekt
J. Laurentz.

Kyrkan (se fig.) rymmer 700 personer och är förlagd
en tr. upp. Den nedre våningen inrymmer flera
större och mindre salar för församlingens olika
verksamhetsgrenar. Förutom det rent religiös-kyrkliga
arbetet och en betydande ungdomsverksamhet bedrifver
församlingen ett rätt omfattande socialt arbete,
såsom egen skollofskoloni, beklädnad af fattiga
barn m. m. En diakonissa är anställd för arbete
bland fattiga och sjuka inom och utom församlingen.
A. G-d.

Trefaldighetskällor. Se Källkult, sp. 562, och
Trefaldighetsafton.

Trefaldighetsorden. Se Trinitariernas orden.

Trefaldighetsskansen. Se Nya Sverige, sp. 157.

Trefaldighetssöndag, Heliga trefaldighetsdag
(lat. Trinitatis), den första söndagen efter pingst
i den lutherska kyrkan, har sitt namn af den inom
den romersk-katolska kyrkan denna dag firade
trinitatisfesten (festum trinitatis) till den
heliga treenighetens l. trefaldighetens ära. Urspr.
var inom den äldre kyrkan denna söndag endast
pingstens "oktav", d. v. s. den pingstveckan och
pingstfesten afslutande söndagen (den åttonde dagen
efter pingstdagen, "åttonde dag pingst", fsv. attundi
dagher). Om denna dess ursprungliga betydelse vittna
de gamla, ännu brukliga texterna (perikoperna)
Joh. 3: 1–15 och Rom. 11: 33–36. Sedan 700-talet
finnas emellertid spår af, att dagens firande
sattes i förbindelse med den heliga treenigheten. På
mötet i Arles 1260 blef en trinitatisfest på denna
dag formligen påbjuden, hvilket dock egentligen
afsåg den franska kyrkan. Men påfven Johannes XXII
gjorde 1334 ett sådant påbud gällande för hela den
romersk-katolska kyrkan. (I den grekisk-katolska
kyrkan firas en liknande fest på pingstdagen eller
på annandag
pingst.) Trinitatisfesten har dock alltid som katolsk
kyrkofest haft en mycket underordnad rang och varit
af ringa betydelse. Till grund för denna fest låg
antagligen den tanken att, då julen betraktades som
Faderns högtid, påsken som Sonens och pingsten som
den Helige andes, firandet af dessa stora högtider
skulle afslutas med en fest till hela den heliga
treenighetens ära. Lutherska kyrkan tillegnade
sig denna idé så till vida, att den upptog namnet
"trefaldighetssöndag" (lat. dominica trinitatis
l. endast trinitatis, som är genit. af trinitas,
"den heliga treenigheten"), utan att dock genom
förändring af predikotexterna ge söndagen annan
karaktär, än den urspr. haft som pingstens oktav, samt
uppkallade alla följande söndagar till kyrkoårets slut
efter trefaldighetssöndagen sålunda: 1:a sönd. efter
trefald., 2:a sönd. efter trefald. o. s. v. Söndagarna
efter trinitatis äro högst 27, minst 22. Inträffar
påskdagen så tidigt som någon af dagarna 22–26 mars,
bli söndagarna efter trefaldighet 27, men kommer
påskdagen så sent som 24 eller 25 april, bli de endast
22. Denna s. k. trinitatstid är kyrkoårets festlösa
tid (se Kyrkoår B). – I den äldre kyrkan kallades
trefaldighetssöndagen "första söndagen efter pingst"
och de fem första söndagarna efter trefald. 2:a, 3:e
o. s. v. sönd. efter pingst. De följande söndagarna
räknades och voro uppkallade efter Petrus’ och
Paulus’ dag (29 juni), Laurentius’ dag (10 aug.) och
Cyprianus’ dag (26 sept.). Under 800-talet började
dock kyrkan räkna och uppkalla alla dessa söndagar
"efter pingst", hvilket den romerska kyrkan, i
enlighet med "Missale romanum" af 1570, ännu gör.
J. P.

Trefasgenerator, elektrisk generator, alstrande trefas
växelström. Se Elektriska maskiner.

Trefasjärnvägar. Se Elektriska järnvägar, sp. 246.

Trefas-ström, fys., den vanligaste sorten af polyfas-
l. flerfasströmmar (se Växelströmmar).

Trefassystem, elektrot. (se äfven Elektriska maskiner,
sp. 278), ett system af tre växelströmmar med en
inbördes fasförskjutning af ett tredjedels hvarf,
120°. Dessa tre strömmar kunna kombineras på olika
sätt antingen i stjärn-

Fig. 1. Stjärn- l. y-koppling.

Fig. 2. Triangel- l. deltakoppling.

(eller y-)koppling (fig. 1) eller i
triangel-(eller Δ-, delta-)koppling
(fig. 2). I såväl det ena som det andra fallet
erfordras endast tre ledningar för att framföra de tre
strömmarna. Vid stjärnkoppling uppstår en neutral-
l. nollpunkt, i hvilken de tre strömmarna upphäfva
hvarandra, så att någon ledning mellan de olika
nollpunkterna ej är erforderlig. Stundom förbindes
nollpunkten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>