- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
755-756

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trimming - Trimolekylär reaktion - Trimontium - Trimorf - Trimountaine - Trimtank - Trimurti - Trin. - Trinakria - Trincomaleträ - Trincomali - Trindelen - Trindgärdsel - Trindhöj - Trindmaskar - Trindmaskmedel - Trindskylar - Trindsnö - Trindsäd - Trine, Ralph Waldo - Tringa - Trinidad

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

755

Trimolekylär reaktion-Trinidad

756

styrlastighet, och i öfverensstämmelse härmed förstås
med trimma att förändra ett fartygs styrlastighet. Jfr
D j u p gå en de och Piktank. C. K. S. Trimolekylär
reaktion, kem. Se R e a k t i o n s-ordning, sp. 1111.

Trimo^tium. 1. Stad. SeFilippopel. - 2. Ett
romerskt gränskastell vid Newstead, nära Melrose
i Skottland. Af J. Curles gräfningar där framgår,
att kastellet har blifvit ombyggdt tid efter annan
(fort ofvanpå annat raseradt fort), och där har
funnits en stor samling romerska rustningspersedlar,
hvaribland rikt ornerade hjälmar, mynt och åtskilligt
daterbart krukmakargods. - 2. J- C.

Trimorrf (af grek. tri-, tre, och mor/e, form),
som har egenskapen att kunna uppträda under
tre olika former eller kristallisera efter
olika system. Jfr Dimorfism, Pleomorfi och P o l
y-morfi. - Trimorfi, Trimorf^sm, "tregestaltning",
krist., egenskapen hos vissa ämnen att kunna
kristallisera i tre olika, ej ur hvarandra härledbara
former. Trimorfi är eti specialfall af p o-lymorfi
(se d. o.). Jfr K ri st a l lo gr a f i, sp. 1342.
Hj.Sj.

Trimountaine [trimäVntem]. Se Boston, sp. 1279.

Trimtank, skpsb. Se P i k t a n k och T a n k 2.

Trimurrti (sanskr., af tri, tre, och murti, kropp),
relig., den indiska treenigheten, inom hvilken
Brahma är representant för skapelsen, Yishnu för
upprätthållelsen och Qiva för döden och förgängelsen.

Trin., förkortning för Trinitatis.

Trinakrira, grek., lat. Trinacria. Se Sicilien,
sp. 346.

Trincomäleträ, bot. SeTiliacese.

Trincomali (Trikunamale, Trinkonomali),
eng. Trincomalee, stad på Ceylons nordöstkust, på
norra sidan af Trincomaliviken, på en half ö, som
delar hamnen, en af de bästa och viktigaste i Asien,
i en yttre och en inre del. 11,295 inv. (1901), mest
hinduer och kineser. T. har breda gator och låga
hus. Där finnas en katolsk och två protestantiska
kyrkor samt flera hindutempel och moskéer. I
T. anlades 1898–1904 en brittisk flottstation, som
sedan väsentligen slopats. T. är ett af tamilernas
första nybyggen på Ceylon, där de uppförde det nu
till fort ändrade "tusen pelarnas tempel", som 1622
förstördes af portugiserna vid deras eröfring af
T. Det intogs af holländarna 1639, 1674 och 1783,
af fransmännen 1673 och 1782. Efter tre veckors
belägring gaf det sig åt engelsmännen 1795 och
afträddes jämte holländarnas öfriga besittningar på
Ceylon till England genom freden i Amiens 1802. Amiral
Suffren slog den engelska flottan vid T. 1782.
E. A-t.

Trindelen, grund. Se L se s ö.

Trindgärdsel. Se Gärds el.

Trindhöj, arkeologisk fyndort i Vamdrups socken,
20 km. s. v. om Kolding i Danmark.

Trindmaskar, zool., är liktydigt med rundmaskar
(se d. o.).

Trindmaskmedel, farm. Se Maskmedel.

Trindskylar, landtbr. Se S k y l n i n g.

Trindsnö. Se Hagel l och Snö, sp. 149.

Trindsäd. Se Spannmål.

Trine [tråYn], Ralph Waldo, amerikansk filo-

sof, f. 1866 i Mount Morris, representerar den
panteistiska idealismen under inflytande af Emerson
och Fichte. I en mångfald populära arbeten har han
framhållit tankens och viljans förmåga att fritt
gestalta karaktären och därigenom människans öde: In
tune with the universe (1904), What all the world’s
a-seeking (1905; "Vad hela världen söker", 1914),
Character-building thought power (1906; "Tanken som
karaktärsdanare", 3:e uppl. 1912), The greatest thing
ever known (1907), The winning of the bets (1912)
och The new alinement of life (s. å.; "Livets nya
riktlinje", 1914). S-e.

T ringa, zool. Se Strandvipsläktet.

Trinidad [eng. utt. tri’nidäd]. 1. Den största och
sydligaste ön bland Små Antillerna, mellan 10° 3’ och
10° 50’ n. br. samt 60° 35’ och 62° v. lgd, utanför
Orinocos delta och i s. skildt från detta genom Boca
del sierpe l. Serpents mouth. Areal 4,544 kvkm. Två
åt n. v. och s. v. från den nästan rektangulära ön
utskjutande hörn begränsa jämte Venezuela, i ö. och
s., Pariaviken, som genom Bocas de dragos förbindes
med Karibiska hafvet i n. Den i allmänhet jämna
ön genomdrages från v. till ö. af tre parallella,
af många raviner fårade, skogklädda bergskedjor,
den nordligaste kulminerande i M:t Tucutche
(945 m.), mellan hvilka ligga sträckor af kullar
och låga slätter, vattnade al en mängd strömmar,
de största Caroni och Moire, hvilkas mynningar
vid de af laguner kantade stränderna i allmänhet
spärras af bankar. Geologiskt är T. en fortsättning
af Karibiska bergen i Venezuela, med hvilket det
fordom sannolikt varit förenadt. I s. v. märkes,
vid Brea, asfaltsjön Pitch lake (36 har), med
simmande öar af jordbeck, och i trakten finnas
asfalts- och jordbecksbildningar, dyvulkaner samt
petroleum- och heta källor. Klimatet är tropiskt,
relativt torrt jan.–maj, temperaturen i medeltal 25°
C. (kallast i febr., 24,4°, och varmast i maj, 26,3°),
stundom stigande till 31,9° och sjunkande till 17,9°,
och nederbördens medeltal 1,663 mm., med maximum
(290 cm.) i aug. och minimum (43 cm.) i mars. I
okt. rasa nästan dagligen stormar. Floran påminner om
Venezuelas mer än om Små Antillernas. Af kulturväxter
äro socker, kakao, kaffe, ris och bomullsbusken
de förnämsta, och jorden är mycket bördig. Privat
odlas omkr. 180,600 har, hvaraf 76,000 med kakao,
24,000 med sockerrör, 5,600 med kokospalmer och 1,800
med kaffe. Giftiga och medicinska växter förekomma
öfverallt, och skogarna äro rika på hvarjehanda slags
byggnadstimmer. Västindiska öarnas allmänna fauna
härskar med tillsats af en del arter från fastlandet
i s. Bland T:s 65 däggdjursarter förekomma sålunda
äfven apor, panterkatt, hjort, tvättbjörn, mård,
myrslok, trögdjur m. fl., och bland landmolluskerna en
asiatisk art. Af befolkningen, 371,876 pers. (1916),
är omkr. 1/3 indiska kulier, införda till T. under
regeringskontroll, hvilka i hög grad bidragit till öns
materiella blomstring, och resten till största delen
mer eller mindre oblandade negrer samt en öfverklass
af brittiska, franska och spanska kreoler, hvilkas
språk är spanska och en fransk patois. Undervisningen
besörjes af 281 folkskolor, med 49,470 lärjungar,
samt 4 elementarskolor, hvaraf 1 för flickor, med 659
lärjungar (1916). Plantageodling och handel med dess
alster äro hufvudnärin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free