Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 787-788 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tro - Tro - Troakar - Troas - Trobador - Trobäck, Otto Peter - Trocadero - Trochanter - Troché - Trochilidae - Trochilium - Trochilus - Trochisci

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Den kristna tron är den första af de s.k. teologiska 1. gudomliga dygderna
(tro, hopp och kärlek). Sinnebildligt har tron framställts af den medeltida
och nyare bildande konsten som en ung kvinnogestalt med eller utan gloria,
bärande i ena handen en kalk med hostian däröfver, i den andra ett kors
eller en korsfana, stundom en sköld, ett såll som tecken för det
sannas sofring från det falska, ett brinnande ljus eller någon gång
en lampa. Jfr fig. 5 i art. Kardinaldygderna. J.P.

Tro (tro bra, tro väl), jaktv., säges rapphöna, orre, tjäder,
ripa, and, beckasin o.s.v. göra, när fågeln "trycker" (ligger stilla nedtryckt
intill marken) för stående fågelhund. Fågeln tror sig nämligen vara på
detta sätt skyddad. G.G.

Troakar, Trokar (fr. trois-quarts, eg. "tre fjärdedelar",
l. trocart, lat. triquetrum), ett kirurgiskt instrument, sammansatt
af ett rör (kanylen), vanligen af silfver, samt en i detta noga passande
stålstång (stiletten), försedd med ett handtag och i sin fria, ur kanylen
framstickande ända slipad till en skarp tresidig spets. Grofleken växlar från l cm.
och mer i diameter till endast l à 2 mm. Instrument af sistnämnda finhet kallas
explorativtroakarer. Troakarerna kunna f.ö. vara



Troakar: nederst stilett, därofvan kanyl och skyddshylsa.

antingen böjda eller raka. Instrumentet nyttjas till att uttömma vätskesamlingar
i hålrum i organismen. Kanylen föres öfver stiletten, hvarefter båda med en stöt
stickas in i den håla, som skall tömmas. Drages nu stiletten tillbaka, kan vätskan
afflyta genom den kvarsittande kanylen. På så sätt kan flytande innehåll tappas
ut ur lungsäcken eller bukhålan och en öfverfylld urinblåsa, som icke kan tömmas
på den naturliga vägen, befrias från sitt innehåll (s.k. blåsstick).
Operationen (para-centesis l. punktion) anses i allmänhet
obetydlig och ofarlig. -
Om instrumentets användning i veterinärpraxis se Trumsjuka. J.E. J-n.

Troas (grek. Troas) var fordomdags namnet på det landskap, som
bildar nordvästra hörnet af Mindre Asien, eller m.a.o. det område, som ansågs
ha tillhört det homeriska l. förhistoriska Troja (se d.o.). T. begränsas i n.
af Propontis (Marmarasjön), i n.v. af Hellesponten (sundet vid Dardanellerna),
i v. af Egeiska hafvet l. Arkipelagen och i s. af den Adramyttiska hafsviken
(Edremidviken). I södra delen ligger berget Ida (Kas dag), hvars förgreningar
och utsprång fylla större delen af landskapet, men i v. och n.v. lämna plats
för en tämligen betydlig strandslätt (Trojanska slätten), hvilken genomströmmas
af den från Ida kommande Skamandros (nu Mendere su) med dess bifloder Simoeis
och Thymbrios (nu Dum-brek su). Kuststräckan af T. var sedan urminnes tid
bebodd af eoliska greker och bildade norra delen af det asiatiska Eolien
(se Eoler). Efter Alexander den stores tid räknades T. som en del
af landskapet Mysien (se d.o.). A.M.A.

Trobador, provens., trubadur. Se Jeux floraux, sp. 1406,
och Provensalska språket och litteraturen, sp. 437.

Trobäck, Otto Peter, musiker, f. 16 nov. 1872 i Frenninge
socken, Malmöhus län, studerade vid konservatoriet i Stockholm 1894-99, hos
Rikard Andersson, vid hvars ianoinstitut han i två år var lärare, och i Berlin,
blef 1899 musikdirektör vid Västmanlands regemente och är sedan 1907
musikunderlöjtnant vid Göta lifgarde. Han har
sedan 1901 med sin regementsorkester företagit lyckade konsertresor, senast
till musikfesten i Köpenhamn sommaren 1919, varit kapellmästare vid Ranfts
teatrar (1902-03), Centraltheatret i Kristiania, på Hasselbacken sedan 1906,
vid Berns salonger, i Fenixpalatset m.m. Han har komponerat en konsertuvertyr,
sorghymn vid Oskar II:s bår (för militärorkester), marscher och danser samt
utgett Ny klarinettskola (1917). - Hans första hustru (1903-12) Sigrid T.,
född Eklöf, f. 1873, har sedan 1909 ledt egna opera- och operettsällskap i
landsorten. - Hans broder Johan Gottfrid T., f. 1868, är sedan
1902 musikdirektör vid Kronprinsens husarregemente och har komponerat
instrumental- och sångstycken. Brodern Fredrik T., f. 1870, cellist,
elev af J. Klengel, var 1901-17 medlem af hofkapellet och är sedan 1917
anförare för orkestern i Grand hôtel och Grand hôtel royal, Stockholm;
brodern Emil T., f. 1875, är kontrabasist i hofkapellet.

Trocadero, ett af de starkaste utanverken vid Cádiz, intogs af
fransmännen 31 aug. 1823. Ett (sedermera förstördt) segermonument,
som uppfördes på höjderna vid Passy för den återvändande armén, gaf
namnet T. åt denna trakt af Paris, där, midt emot Marsfältet, Palais
du Trocadéro, uppfördes till världsutställningen 1878
(se Paris, sp. 75 och pl. IV, fig. 21).

Trochanter (T. major), grek., anat., höftknölen.
Se Höft och Insekter, sp. 710.

Troché. Se Troké.

Trochilidae, zool. Se Kolibrierna.

Trochilium, zool. Se Stekelfjärilar.

Trochilus (lat., grek. trochilos], bygnk., en hålkäl,
särskildt sådan den förekommer i den attiska basen, där den oftast är
"fallande", så att den undre kanten har större framsprang än den öfre.
Se Attisk bas och Hålkäl, fig. 3. C.G-m.

Trochisci, lat. (af grek. trochiskos, rund skifva, liten kula), farm., Pastiljer, Pastiller, Tabletter,
små, vanligen runda, ibland kantiga,
platta eller plankonvexa kakor, innehållande något medikament, ofta afsedda
att sväljas hela, ibland att tuggas och nedsväljas. Trochisci kunna ibland
bestå h.o.h. af en medikamentös massa, om så behöfves försatt med något
bindemedel (gummi, dragant e.d.). I
andra fall utgöres en större eller mindre del af indifferenta, välsmakande
beståndsdelar, såsom socker (T. saccharati), sockrad chokladmassa
(T. cacaptini), något icke särskildt verksamt extrakt e.d. Sådana
kunna tuggas. Ofta beredas kakor genom sammanpressning af allehanda pulver,
s.k. komprimerade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>