Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trollhättan - Trollhättan-Nossebro järnväg - Trollhättans elektriska kraftaktiebolag - Trollhättans elektriska masugn - Trollhättans ingenjörklubb - Trollhättans mekaniska verkstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
arb. och en bevillningstaxerad inkomst af 3,9
mill. kr. Bland industriella anläggningar märkas det
staten tillhöriga Trollhätte kraftverk (se d. o.),
det ansenliga företaget Nydqvist & Holm A.-b. (se
Trollhättans mekaniska verkstad), A.-b. Stridsberg
& Biörck, med 1,6 mill. kr. aktiekap. (förr vid
Gullöfallet; se Gullöfors och Stridsberg 2),
vidare en hel samling verk å industriområdena
på Stallbacka och Malöga (se planen fig. 3),
näml. Trollhättans elektrotermiska a.-b. (4,3
mill. kr. aktiekap.), Trollhättans elektriska masugn
(se d. o.), Stockholms superfosfatfabriks-a.-b:s
fabrik Stallbacka (för tillverkning af perklorater och
karbid) A.-b. Trollhätte cyanidverk (aktiekap. 550,000
kr.), A.-b. för kemisk och elektrokemisk
produktion, Elektrolytiska a.-b. Trollhättan,
A.-b. Ferrolegeringar (2 mill. kr. aktiekap.),
Skandinaviska grafitindustri-a.-b.,
A.-b. Mangano-Silicium (l mill. kr. aktiekap.) och
Höganäs-Billesholms a.-b. (grafiterad antracit,
alundum, karborund). T. har afdelningskontor af
Vänersborgs enskilda bank, Värmlands enskilda bank och
A.-b. Industribanken samt sparbank (stiftad 1875) och
ett flertal sparkassor. Af bildningsanstalter finnas
en 6-klassig statsunderstödd samskola, 9 folkskolor
(jfr fig. 6) och en lägre teknisk yrkesskola. I
staden utges tidningarna "Trollhättan" (2 ggr i
veckan), "Trollhättans tidning" (2 ggr i veckan),
"Trollhättebladet" (moderat, 2 ggr; tryckes i
Vänersborg) och "Trollhättans annonsblad" (l gång). I
judiciellt afseende tillhör T. Flundre, Väne och
Bjärke domsaga. Stadsstyrelsen utgöres af en ordf.,
för fyra år förordnad af K. M:ts befallningshafvande
i Älfsborgs län, och af 2 led. samt 2 suppleanter,
för fyra år valda af stadsfullmäktige. I kyrkligt
hänseende bildar T. en församling, utgörande ett
pastorat af Väne kontrakt, Skara stift. Vid val af
riksdagsman till Andra kammaren väljer T. gemensamt
med Älfsborgs läns mellersta valkrets. Stadens
vapen (fig. 1) är en sköld på rödt fält; däröfver
en snedt gående silfverström med två svarta spärrar
(symboliserande T :s strömmar och slussar); i sköldens
öfverkant en chef (ginstam) af silfver med en röd
antik blixt; däröfver en murkrona.
T., som enligt k. br. af 7 aug. 1857 afsöndrats
från Gärdhems socken, utgjorde länge en by med
stadsliknande utseende. 1911 meddelades samhället
jämte vissa intill gränsande områden inom Västra
Tunhems, Gärdhems och Vassända-Naglums socknar
stadsprivilegier utan egen jurisdiktion. Som
rätten att utöfva dessa privilegier var beroende på
uppfyllande inom fem år af vissa af K. M:t föreskrifna
villkor, kunde samhället först l jan. 1916 ingå i
utöfvande af dessa rättigheter. A. L-dh.
Trollhättan-Nossebro järnväg. Se Västergötland-
Göteborgs järnvägar.
Trollhättans elektriska kraftaktiebolag bildades
1898 med ändamål att utnyttja vattenkraften i
Trollhätte strömmar. En af bolagets stiftare var
G. De Laval. Aktiekapitalet var 5 mill. kr. Bolaget
inköpte stora markområden utmed stränderna af
Trollhättefallen och gjorde förarbeten för anläggning
af en kraftstation på västra stranden. Emellertid
öppnade kronan process mot bolaget, som antagit sig
ha förvärfvat vattenrätten
samtidigt med stranden, häfdande, att kronan egde
vattenrätten. Processen utföll så, att kronan
tilldömdes den vattenrätt, som bolaget trott sig ega
(jfr Trollhättefallen). Bolaget sålde sedermera till
staten sina markområden vid Trollhättan och trädde
1912 i likvidation. Fmn.
Trollhättans elektriska masugn, äfven kallad
Järnkontorets försöksverk, med en elektrisk masugn för
2,000 k w., anlades 1909–10 på statens industriområde
vid Stallbacka, Trollhättan, på Järnkontorets
bekostnad för att till svenska järnhandteringens nytta
slutgiltigt utexperimentera den af ingenjörerna
Grönwall, Lindblad och Stålhane uppfunna metoden
för tillverkning af tackjärn i elektrisk ugn. Sedan
Järnkontoret slutfört sina försök, inköptes verket
1913 af det för ändamålet bildade A.-b. Trollhättans
elektriska masugn, hvars aktiekapital är 400,000
kr. 1917 byggdes ännu en ugn, för 3,000 kw. Elektriska
energien erhålles från Trollhätte kraftverk.
Fmn.
Trollhättans ingenjörsklubb. Se Tekniska föreningar,
sp. 670.
Trollhättans mekaniska verkstad, sedan 1850 Nydqvist
& Holm, sedan 1916 Nydqvist & Holm A.-b., ett af
Sveriges förnämsta verkstadsföretag, grundlades
1847 af J. M. Lindström (d. 1850), A. Nydqvist (se
denne; d. 24 maj 1914) och K. O. Holm (som lämnade
företaget 1871) på ett stenigt, oländigt område,
som Trollhätte kanalbolag upplåtit till arrende
(verkstadsområdena ha sedermera friköpts). Där
uppfördes en byggnad inrymmande maskinverkstad,
smedja, gjuteri och plåtslageri. Kraft erhölls genom
turbiner, drifna med vatten från trafik-kanalen. 1856
tillkommo särskild gjuteribyggnad samt kontor och
ritsal. Tillverkningen bestod hufvudsakligen af
gjutgods och maskiner för landtbruk, bergverk, kvarnar
o. s. v. samt vattenturbiner, s. k. "strömsnurror",
lokomobiler och slutligen lokomotiv, hvaraf det
första levererades 1865 till
Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga järnväg. Det på 1870-talet rådande
uppsvinget å kommunikationsområdet inverkade
fördelaktigt på verkstadens utveckling och
tvang under de kommande åren till ständiga
utvidgningar. För bättre tillgodoseende af
transportförhållandena anlades (1892) en bredspårig
järnväg (2,8 km.) från verkstaden till Trollhättans
station å Bergslagsbanan. Anläggningen (se
fig.) består (1919) af stålgjuteri med tillhörande
vattengasverk, tackjärns- och metallgjuteri, maskin-
och montageverkstäder, grof- och tunnplåtslageri,
hjulverkstad, smedja m. m. Bolaget eger egna material-
och turbinprofningsanstalter. Drifkraft erhålles
från verkets vattenkraftstation å 1,500 hkr, och
dessutom disponeras för all framtid 550 elektriska
hkr från Trollhätte kraftverk. Tillverkningen
består hufvudsakligen af lokomotiv, vattenturbiner,
lufthammare, luftkompressorer, verktygsmaskiner
samt stål- och tackjärnsgjutgods. T. o. m. 1918 ha
levererats 1,154 st. lokomotiv. Bland firmans större
leveranser i öfrigt märkas turbinanläggningar för
statens kraftstationer i Trollhättan och Porjus,
pumpverk för bl. a. Stockholms och Göteborgs
vattenledningsverk m. fl. Sedan 1862 arrenderar
bolaget Trollhätte skeppsdocka, där i hufvudsak
reparationsarbeten af de Trollhätte kanal trafikerande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
