Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 853-854 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trollhätte kraftverk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som äfven hade högsta ledningen af hela anläggningens
utförande, därvid biträdd af dåv. kaptenen G. Malm
för den vattentekniska och öfveringenjören T. F:son
Holmgren för den elektriska delen af kraftverket. En
regleringsdamm (fig. 1) är uppförd öfver Göta älf vid

Fig. 2. Kraftstationens fasad.

Trollhättefallens öfversta forsnacke. Vattnet ledes (se
situationsplanen fig. 2 till art. Trollhättan) genom
en på östra älfstranden anlagd, öppen tilloppskanal af
omkr. 1,300 m. längd fram till en fördelningsbassäng,
strax invid förutvarande turisthotellet "Utsikten"
samt därifrån genom i berget utsprängda tunnlar
ned till turbinerna, som jämte till desamma direkt
kopplade generatorer (fig. 3) äro uppställda i ett
monumentalt maskinhus med granitfasader (fig. 2),
förlagdt vid den s. k. Olidehålan, som

Fig. 3. Interiör af maskinhuset, med turbiner och generatorer.

utgör en mindre utvidgning af älfven,
till hvilken vattnet efter att ha passerat
turbinerna här återbördas. I samband med tredje
utbyggnaden iordningställdes en ytterligare
tilloppskanal. Denna
är afgrenad från den första kraftkanalens öfre del och
utgöres på en längre sträcka af den gamla utvidgade
trafikkanalen samt fortsätter genom en tunnel fram
till en särskild fördelningsbassäng för tredje
utbyggnaden, belägen invid den först utförda. Det
elektriska ställverket är inrymdt i särskild byggnad
nära fördelningsbassängerna. I denna
byggnad finnas äfven transformatorer, medelst hvilka
den elektriska strömmen, som i kraftstationen alstras
som trefas-växelström med 25 perioder per sekund och
10,000 volts spänning, upptransformeras till 50,000
volts spänning, i den mån den skall distribueras till
aflägsnare konsumtionsorter.

Till kraftverket hör förutom själfva kraftstationen
ett vidsträckt distributionsnät med primär- och
sekundärlinjer samt sekundär- och tertiärstationer
för kraftöfverföring och nedtransformering. En
väsentlig del af Trollhättekraften utnyttjas vid de
stora fabriker hufvudsakligen för elektrokemisk och
elektrotermisk industri, som anlagts dels på ett
af staten ordnadt industriområde på Stallbacka vid
Trollhättan, dels vid Vargön, beläget något längre
norrut vid Göta älf. Dessutom tages Trollhättekraften
i anspråk för nästan all industri längs Göta älfs
dalgång och inom Göteborgs stad. Högspänningsnätet,
som vid 1918 års utgång omfattade en ledningssträcka
af sammanlagdt 1,200 km., öfverför vidare energi
till stora delar af Västergötland, Bohuslän och
Dalsland. Bland större samhällen, som erhålla ljus och
kraft från Trollhättefallen, märkas, utom Göteborg
och Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla, Lysekil,
Kungälf, Skara, Sköfde, Falköping, Alingsås, Grästorp,
Karlsborg, Vårgårda, Lilla Edet, Lerum, Svenljunga,
Ånimskog (i Dalsland) m. fl. Kraftnätet är på grund
af särskilda öfverenskommelser sammankoppladt med
de privata ledningsnäten tillhörande Gullspångs och
Yngeredsfors kraftstationer. hvarigenom dessa
kraftföretag erhållit behöfligt krafttillskott och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>