då arbetaren tvingas att hyra bostad af arbetsgifvaren och betala alltför hög hyra (det i England mycket kända "cottage-system"). Sistnämnda ordning har emellertid ingalunda alltid åtföljts af otillbörligt höga pris och har allt emellanåt företett gynnsamma sidor, liksom in-natura-betalningen i allmänhet kunnat ega en otadlig och för arbetaren t. o. m. fördelaktig karaktär. De alltför vanliga missbruken ha i alla fall gett anledning till en i många länder genomförd, mer eller mindre sträng lagstiftning emot systemet. Omfattande nog äro de brittiska lagarna af detta slag, och deras gemensamma syfte är, att arbetslönerna skola gäldas i rikets löpande mynt utan några som helst bestämmelser rörande det sätt, hvarpå pengarna skola användas. Samma syfte har den inom Tyska riket gällande lagstiftningen; enahanda lagar ha införts i bl. a. Belgien, Österrike, Frankrike, australiska kolonierna. I Sverige fördes frågan först fram i riksdagen af S. A. Hedin, som 1896 i Andra kammaren väckte motion i syfte af lag mot trucksystemet, men utan framgång, och ej heller sedermera har någon sådan lagstiftning här beslutits. Se W. Stieda, "Trucksystem" (i "Handwörterbuch der staatswissenschaften", 3:e uppl. 1911). E. H. T. Trud (isl. "jöniör, "styrka"), nord. myt., dotter af åskans gud Tor och hans maka, Sif. Jfr A 11 vis. Trudgelmer, nord. myt. Se Bergelmer. Trudgeon [traMjen]. Se Simidrott, sp. 565. Trudhem 1. Trudvang (isl. ^rtäheimr 1. fyruftvangar), nord. myt., namnet på det rike, hvarest Tor härskade och där han hade sin präktiga hall Bilskirner. Th. W.* Trudoviker (af ry. trud, arbete, möda), beteckning på ett ryskt politiskt parti, som till ett antal af omkr. 80, hufvudsakligen bönder, läkare, lärare och advokater, bildades i den första duman af Aladjin, Anikin, Zjilkin, Bondarev, Sjaposjnikov och Onitsko. Stående till vänster om "kadetterna", ifrade denna grupp för agrariska reformer samt höjande af det kroppsarbetande och intelligenta proletariatets ställning genom allmän rösträtt. Efter deltagande i förhandlingarna i Viborg häktades flera af gruppens ledare. På ett möte i Imatra okt. 1906 utvidgades partiets program, och en centralkommitté tillsattes med 32 filialer i Ryssland, hvilka utöfvade liflig folkupplysningsverksamhet. I den andra duman räknade partiet 55 led. samt 34 anhängare af bondeförbundet, och på en kongress i Terioki 17 febr. 1907 beslöts, att partiet skulle hopsmälta med bondeförbundet. A-d J. Trudvang. Se Trudhem. Trueba y Cosio [troeba i kåsi'å], Telesforio d e, spansk författare, politiker, f. 1805 i Santan-der, d. 1835 i Paris, uppfostrad i England, anställd vid spanska legationen i Paris, tillhörde det konstitutionella partiet och begaf sig efter absolutis-mens införande till England. T., som publicerat arbeten på spanska såväl som på engelska, populariserade Walter Scotts genre i Spanien genom sina historiska romaner Gomez Arias 6 los mor os de las Alpujarras (1831) och El castellano 6 el prin-cipe negro en Espana (1845), en episod från Peter den grymmes tid. Båda romanerna hade först utkommit på engelska. T. skref äfven lustspel, El veleta och C åsar se con 60,000 duros, historiska och biografiska arbeten Historia de Peru och Vida de Cortés m. m. Några af T:s romantiska berättelser och annat öfversattes till svenska på 1830-talet. Ad. H-n- Trueba y La Quintana [troeba i la kintäna], Antonio de, spansk folklifsskildrare, skald och historiker, f. 1821 i Monteliano (Bilbao), d. 1889, skickades för att undgå karlistkriget vid 15 års ålder af föräldrarna till Madrid, där han förde en hård kamp mot fattigdomen. 1853 inträdde T. i redaktionen af "La corres-pondencia autögrafa de Espana", där de bästa af hans pennas alster sågo dagen. Den lysande plejaden af vänner, ' såsom Alarcön, Selgas, Nunez de Arce m. fl., sökte kvarhålla T. i Madrid, men längtan till hembygden blef honom öfvermäktig, och han antog den honom erbjudna platsen som archivero y cronista del Senorio de Vizcaya. T:s första diktsamling, A la torre de Loizaya (1845), är mindre betydande liksom de första novellistiska försöken i åtskilliga tidningar. Med El libro de los cantares (1851) intog T. hela folkets hjärta, och många uppl. af boken utkommo I El libro de las montanas (1867) lofsjunger T. åter kärleken till hem och fosterland. Romanerna El Cid Campeador, El senor de Bortedo och Las hijas del Cid visa, att T. saknade begåfning för denna genre, under det att han skördat välförtjänta lagrar genom sina folklifs-skildringar inom trängre ram, såsom Cuentos de color y rosa, Cuentos campesinos, Cuentos populäres, Cuentos de varios colores, Cuentos de vivos y muertos, Cuentos del högar och Narraciones populäres. Alla dessa berättelser och sägner från Vizcaya äro fina naturmålningar, folklifsskildrin-gar af fängslande behag med ypperliga typer af stadsbor, bergsbor, landsbor o. s. v. T:s historiska arbeten, som företrädesvis behandla baskiska förhållanden, äro Historia general de Vizcaya, De-scripsiön geogråfica é histörica de Vizcaya, Bosquejo de la organizaciön social de Vizcaya, som anses af synnerligen högt värde, och Los dias tristes, historien om kampen för bibehållandet af de gamla ' 'fueros''. T :s namn lefver på det baskiska folkets läppar, hans minne bevaras troget i nordspanska hjärtan, och hans lif var utan fläck. Ad. H-n. True'ntus. Se T ro n t o. Truga (Snösko). Se Skidlöpning, sp. 982 och fig. 1. Truism, eng. (af true, sann), själfklar eller allmänt erkänd sanning 1. sats, banal sanning, som verkar utsliten. Trujillo 1. Truxillo [trocWljå]. 1. Stad i spanska prov. Cåceres (Estremadura), 485 m. ö. h., vid landsvägen mellan Cåceres och Madrid, på en höjd n. v. om Sierra de Guadalupe, som behärskas af ett gammalt moriskt kastell. 12,512 inv. (1900).