12 st. 15 fot långa stockar om 10 tums toppdiameter, l. 180 löpfot. För hvarje högre topptumtal stiger timrets valör i beräkningen med 1/2, och för topptumtal under 10 tum sjunker valören till resp. 3/4, 1/2, 1/3 o. s. v. Af 12-tums timmer gå alltså endast 90 löpfot på 1 planktolft och af 8 tums 180 · 2 = 360 löpfot. För bränsle, s. k. långved, används ofta ännu på grund af äldre servitut stafrum l. lass om 40 kbf. o. s. v. Alltefter sortiment och användningsområde sorteras träet i skilda kvaliteter eller klasser, ofta med speciella benämningar. Särskildt för all exportvara är sorteringen af stor betydelse. Se härom närmare under Sortering. Om trävarurörelsen, särskildt den svenska, och därinom använda förfaringssätt, se Skogsafverkning, Skogsbruk, sp. 1062--63, Flottning, Sortering, Sågning, Sågverk och Timmer. Trävarorna bilda visserligen icke för världshandeln ett omsättningsföremål af allra första rang (sådant som hvete, socker eller järn), men för skeppsfarten utgöra de afgjordt en första-rang-artikel. Sverige har sedan gammalt främsta platsen som trävaruexporterande land, men var före Världskriget distanseradt af såväl Ryssland som Nord-Amerikas förenta stater. Enligt 1912 års statistik omfattade Rysslands export af sågade eller hyflade trävaror 1,404,627 standard, Förenta staternas 1,237,915 st., Sveriges 1,043,574 st., Canadas 750,333 st., Österrike-Ungerns 657,040 st., Finlands 630,973 st. och Norges 155,536 st. Bland träimporterande länder står främst Storbritannien och Irland, hvars import för s. å. af sågade eller hyflade trävaror belöpte sig till 1,689,343 st., Tyskland med 631,778 st. och Frankrike med 466,846 st. Bland andra mera afsevärdt träimporterande länder märkas Holland, Belgien, Danmark, Spanien m. fl. Holland var förr i tiden världens viktigaste trälastmarknad, i det att holländarna på sina fartyg hämtade trä från de nordiska ländernas (i synnerhet Norges) skogar, sågade detsamma med tillhjälp af vindsågar och utskeppade det. Ek utskeppas till stor myckenhet från Ryssland, Polen och Österrike. Valnöt tages hufvudsakligen från Italien och södra Tyskland. Från Indien komma bl. a. tekträ, ebenholts och sandelträ, från Australien flera välluktande träslag i lifliga färger, från Nord-Amerika en stor mängd ekarter, svart valnöt, hickory m. m., från Västindien utmärkt mahogny, jakaranda, guajakträ, blåträ, (oäkta) cederträ (till cigarrlådor och blyertspennor) samt det snarliknande sockerkistträet, från Jamaica äfven järnträ, från Brasilien mahogny, jakaranda och färnbock, från Medelhafsländerna olivträ, från Algeriet buxbom m. m. -- Om Sveriges utförsel af trävaror se Skogsbruk. Sveriges införsel af trävaror belöpte sig före Världskriget till ett värde af omkr. 15 mill. kr., hvaraf dock hufvuddelen utgjordes af timmer från grannländerna (främst Finland), som vid de norrländska sågverken vidare förädlades för export. Bland andra importerade trävaror märktes rysk asp för tändsticksindustrien (som numera arbetar uteslutande med svensk vara från att före kriget i hufvudsak ha användt rysk), vidare ädlare löfträarter för snickeri- och vagnfabriker samt varf, garfträ och en ej obetydlig kvantitet brännved (Finlandsved till Stockholm). Ehuru trä på många områden ersatts af andra ämnen, såsom bränsle af stenkol, inom byggnadsindustrien af järn och betong o. s. v., har det å andra sidan undan för undan funnit nya användningsområden -- främst kanske genom cellulosaindustrien. Trä är därför lika oumbärligt nu som tillförne, och världsförbrukningen af trä är fortfarande stadd i stigande. G. Lg. Trä, äldre svenskt rymdmått för handel med ostron och hummer. 1 ostronträ räknades = 16 kannor = 41,9 l., ett hummerträ = 24 kannor = 62,8 l. Sedermera räknades ett ostronträ innehålla 200 stycken ostron, men sedan ett årtionde har termen trä kommit ur bruk, och ostron säljas antingen dussinvis eller i fastager om 250 stycken (danska ostron), 500 st. (holländska) o. s. v. Hummer säljes numera tjogvis (och styckevis). En gammal benämning på ostronträ är tredjung. Träa, jaktv., gå upp i träd (om t. ex. mård, lodjur), "slå till" i träd (om skogsfågel). G. G. Träbeläggning. Se Gatläggning, sp. 802. Träben, ersättning för en förlorad fot eller ett felande ben. I st. f. en krycka har man sedan äldsta tider begagnat en staf af trä, som på olika sätt fästes på den kvarvarande delen af extremiteten. Urspr. tog man ingen hänsyn till, att ersättningen också borde motsvara den förlorade delens form, utan nöjde sig med en klyka, i hvilken det krökta knät kunde hvila, medan nedre ändan ofta med spikar eller järnbeslag skyddades för nötning. För att hålla träbenet fast och skaffa nödig stadga användes remmar eller hylsor af trä, metall eller läder kring benets öfre, kvarvarande parti. Genom att förbinda dessa stödjemedel med en gördel kring lifvet (ofta af läder) kunde brukbara ersättningar vinnas, äfven om förlusten nådde upp på låret. Senare har man såväl åstadkommit en formliknande ersättning som också framställt träben med leder på platserna för fotleden och knäleden. Från dessa enkla eller mera utvecklade träben finnas alla öfvergångar till våra dagars konstmässiga och fullkomnade ersättningar i form af konstgjorda lemmar (se d. o. Suppl.). J. Å. Träbitaren, zool. Se Långhorningar. Träbomull, konstgjord bomull, framställd af cellulosa (se d. o.). Träborrare, zool. Se Ptinidæ 2, sp. 538. Träborrmaskiner, maskinb. Se Borrmaskiner, sp. 1224 med fig. Träbyggnader. Se Bostad, Byggnadskonst, Ryggåsstuga och Stafkyrka. Träcellulosa. Se Trämassa. Träcka (af holl. trekken, draga), sjöv., att med människor eller andra dragare, som gå längs en strand, medelst ett tåg framdraga en båt eller ett fartyg. Tåget, träcklinan, fästes i allmänhet på toppen eller så högt, att mötande kunna passera därunder. Båtar, som i smala åar eller kanaler på detta sätt fortskaffas, benämnas träckbåtar (holl. trekschuiten). R. N.* Träcksedel (af holl. trekken, draga), sjöv., fullmakt för hemmavarande att hos fartygets egare få uppbära någon viss del af utevarande sjömäns månadshyra. R. N.* Träd (lat. arbor), bot., kallas en vedväxt, hvars grenverk uppbäres af eller utlöper ifrån en tydlig