Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Träng - Trängchef - Trängdepå - Trängfartyg - Trängkår - Trängslet - Trängtrupper - Trænhelleren - Träning - Träningsanstalt - Tränjon - Träns - Tränsa - Tränsaflossa - Tränsbett - Trænstaven - Tränö - Tränöfjärden - Träolja - Träopal - Träpinnharfvar - Trär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hästar, ammunitions-, sjukvårds- och verktygsvagnar
samt möjligen någon lifsmedelsvagn. Stridsträngen
följer i en marschkolonn omedelbart de trupper,
som hvarje afdelning tillhör, under det öfrig
träng följer efter (vid rörelse bakåt sändes före)
kolonnen. Bagageträngen har under marsch sin plats
ett stycke bakom truppkolonnerna (vid marsch bakåt
framför desamma) och innehåller reservpersedlar,
lägerförnödenheter, proviant, officerarnas bagage
o. s. v. Stora trängen utgöres af själfständigt
organiserade truppafdelningar, som stå omedelbart
under befälhafvarna för de större enheterna
(fördelningar, armékårer eller arméer) och ha
till uppgift att fortskaffa och till trupperna
framföda de förnödenheter, som erfordras för deras
vidmakthållande i krigsdugligt skick. Stora trängen
består af två delar: ammunitionskolonnerna och
allmänna trängen. Ammunitionskolonnerna mobiliseras
af artilleriet och framföra ammunition såväl
för artilleriets som för de med eldhandvapen
väpnade truppernas behof. Allmänna trängen vid
en svensk arméfördelning står under en särskild
chef, trängchefen (med trängstab) samt delas
i sjukvårdsträng, sjukvårdskompanier (för
förbandsplatsers upprättande på slagfältet) och
fältsjukhus (för den första vården af sjuka och
sårade), förplägnadsträng, med förplägnads- och
boskapskolonner för lifsmedels framförande äfvensom
häst- och skanstygskolonner för ersättning af hästar
och verktyg (äfven automobilkolonner). Vid en svensk
arméfördelning med omkr. 15,000 stridande skall af
stor träng finnas l ammunitionskolonndivision med 2-3
artilleri- och 2-3 infanteri-ammunitionskolonner,
medförande omkr. 150 skott per kanon och 75-100
per gevär samt handgranater och andra redskap,
4 fältsjukhus om 150 sängar (förutom ett
sjukvårdskompani, hvilket vanligen räknas till
trupperna), 3 förplägnadskolonner med lifsmedel
af vissa slag, l hästkolonn, l skanstygskolonn
och l kolonnkader (för uppsättning af en kolonn
af erforderligt slag). Hela denna apparat kräfver
icke mindre än 2,000 man, 2,100 hästar och 600
fordon. Under marsch delas den vanligen i två grupper,
eller echeloner. Förutom dessa trängafdelningar
finnas ofta for armén i dess helhet eller större
delar däraf artilleribelägringsträng och
ingenjörbelägringsträng (se Belägringsträng),
magasinsträng (jfr Magasinsförplägnad), pontonträng
(se Krigsbrokolonn), etappträng o. s. v. Vid de
större tränganstalterna få automobiler allt mera
ersätta fordon, dragna af hästar. - Stor vikt
ligger på en fast och väl organiserad träng med
disciplinerad och inöfvad personal samt tillräckligt
rikligt försedda anstalter. Truppernas uthållighet,
mod och slagfärdigfhet äro däraf synnerligen
beroende - ett otillräckligt tillgodoseende häraf
leder slutligen till undergång (franska armén i
Ryssland 1812) -, hvarför stor uppmärksamhet i
alla länder egnas trängens organisation. Såsom
stam för de trängformationer, hvilka erfordras
vid arméns försättande på krigsfot, finnas i alla
länder särskilda trängtrupper med egen chef eller
inspektör. - I Sverige började trängtrupper uppsättas
1885, då Svea trängbataljon bildades, då förlagd vid
Marieberg utanför Stockholm (nu i Örebro) med 1 träng-
och 1 sjukvårdskompani. 1891 tillkom Göta trängbataljon på Karlsborg
(nu i Sköfde; se Kasern, pl. II), genom 1892 års
härordning Vendes (senare kallad Skånska, i
Hässleholm) och Norrlands (i Sollefteå), genom 1901
års Östgöta (i Linköping) och Västmanlands
(i Sala) trängbataljoner. Benämningen ändrades
1901 till trängkår, och hvarje sådan fick 2 träng-
och 1 sjukvårdskompanier. Genom 1914 års härordning
tillkom en inspektör (öfverste) som högste målsman
för trängen. Trängens stat upptar 87 officerare
jämte 6 regements- och 6 bataljonsläkare, 6
bataljonsveterinärer och 4 regementspastorer.
2. C. O. N.
Trängchef. Se Träng.
Trängdepå. Se Depå.
Trängfartyg, sjöv., gemensam benämning
på de för en sjöstyrka erforderliga
verkstads-, lasaretts-, transport-,
dykeri-, isbrytar- och vattenfartygen m. fl.
C. K. S.
Trängkår. Se Träng.
Trängslet. Se Dalälfven, sp. 1201-02.
Trängtrupper, krigsv. Se Träng.
Trænhelleren. Se Træna.
Träning. Se Träna.
Träningsanstalt, ett etablissemang med allt
hvad därtill hör för kapplöpningshästars träning
(se Träna). Föreståndaren för en träningsanstalt,
där hästar från olika egare mottagas till träning,
kallas professionell (yrkesmässig) träner. Vissa
kapplöpningar äro icke öppna för hästar, som sedan
en angifven tid varit i professionell träning. Häst,
som tränas af egaren eller ryttaren, säges vara i
privat träning. Å Jägersro (se Kapplöpning) finnes
Sveriges f. n. enda offentliga träningsanstalt.
B. C-m.
Tränjon, bot., namn på tranbär.
Träns, ridk. Se Betsel. I militärt hänseende har
ridningen med träns till ändamål att förbereda
ridningen med stång, som används, sedan ryttare
och häst därtill blifvit behörigen förberedda genom
ridning med träns. B. C-m.
Tränsa, sjöv., sammanbinda gamen i en garnstropp,
tafsningen af parterna i en splits, stjälken af en
pynt, smärtingen rundt ett tåg, som skall klädas,
o. s. v. genom att med ett garn taga rundslag
om godset och halfslag af egen part, med några
tums afstånd mellan hvarje rundslag. På likartadt
sätt fästas klädda lik till seglen, hvilket dock
vanligare kallas märla. Fordom användes ordet
tränsa i samma betydelse som "tira" (se Tir 1).
B. N.*
Tränsaflossa, text. Se Flossa.
Tränsbett. Se Betsel.
Trænstaven. Se Træna.
Tränö, ö i Östersjön s. om Slätbakens mynning,
tillhör S:t Anna socken, Östergötlands län. ön är
blott 2 km. lång, men synnerligen tätt bebyggd.
N. H-m.
Tränöfjärden kallas vattnet ö. om Eknön, som genom
Pålsundet i s. och Ettersundet i n. står i förbindelse
med Slätbaken.
Träolja, kem., tekn. Se Oljor, sp. 625, och
Trätjära.
Träopal, miner. Se Opal.
Träpinnharfvar, landtbr. Se Harf, sp. 1465.
Trär, text. Se Drätt 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
