Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tuting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
evangeliebok (den ena afbildad i fig. 5 till art. Symbol),
likaledes i nämnda bibliotek.
(G-g N.)
Tuting. Se T o d d y.
Tutjkov [-kåff], stad. Se I sm a il.
Tutjkov [-kåff], Niko’laj Aleksejevitj, rysk
fältherre, f. 1761, deltog som artillerikapten i
kriget mot Sverige 1788-90, utmärkte sig i krigen
i Polen 1792-94 och i Schweiz 1799, utnämndes till
generallöjtnant samt var med i flera fältslag under
krigen mot Napoleon I 1805 -07. I början af 1808 års
krig var T. chef för de ryska trupperna i Savolaks,
ryckte öfver Var-kaus och Kuopio till Gamlakarleby
och, i förening med Rajevskij, vidare norr ut. Han
ställdes till svars med anledning af den följande
reträtten, men återfick befälet i Savolaks, där
han opererade mot Sandels. T., som i fälttåget
mot Napoleon 1812 var chef för 3:e infanterikåren,
sårades vid Boro-dino 7 sept. och dog några veckor
därefter. M.G.S.
Tuto, Vivesy. SeVivesyTuto.
Tutor, lat., förmyndare. – I England och Amerika
har ordet tutor [tjō’tə] äfven annan betydelse. I
Oxford är tutor en fellow (se d. o.), som lämnar
undervisning vid ett college (se d. o.) och på
samma gång har ansvarig uppsikt öfver ett antal
studenter. I Cambridge behöfver en tutor ej ha
någon undervisning. I England brukas ordet f. ö. i
bet. informator. I Förenta staterna är tutor benämning
på ett biträde (privatdocent) åt en professor.
Tutova, län (judeṭ) i södra delen af rumänska
landskapet Moldau, kring Sereths biflod från vänster
Bêrlad. 2,498 kvkm. 129,820 inv. (1912). Hufvudstad
Bêrlad (se d. o.).
Tutrakan (Turtukai, rum. Turtucaia), förr
bulgarisk, men från bulgarisk-rumänska freden
10 aug. 1913 rumänsk stad på södra stranden af
Donau, midt emot det rumänska Oltenița och floden
Arges’ mynning. Omkr. 7,500 inv. Genom ofvannämnda
fredsfördrag öfvergick T. från att vara en bulgarisk
nordlig gränsfästning och Donauhamn till att utgöra en
strategisk stödjepunkt och utfallsport för rumänskt
välde s. om Donau (jfr Rumänien, sp. 1175). Under
Världskriget återeröfrade bulgarerna emellertid med
tysk hjälp T. 6 sept. 1916, hvarvid 20,000 rumäner
och 100 kanoner m. m. skola ha tagits. – T. är
den romerska orten Transmarisca i Nedre Mesien.
H. W-k.
Tutta la forza [to’tta la få’rtsa], it., mus. Se
Tutto.
Tutteröen. Se Tautra.
Tutti [to’tti], mus. Se Tutto.
Tutti frutti [to’tti fro’tti], it. ("alla slags
frukter"), glasspudding med sylter och frukter uti;
i öfverförd betyd, hvarjehanda, likt och olikt,
potpurri.
Tutti quanti [to’tti koa’nti], it., eg. alla, så
många, som de äro; alla utan undantag.
Tuttles komet [ta’tls-], astron., en af H. P. Tuttle
(f. 1839) på Harvardobservatoriet i Cambridge i
Nord-Amerika 1858 upptäckt ljussvag komet, som visat
sig vara periodisk med en omloppstid af 13,7 år. Den
var synlig senast 1912. B-d.
Tuttlingen [to’tt-], stad i württembergska
Schwarzwaldkretsen, vid Donau, nära Badens
gräns. 15,860 inv. (1910). Tillverkning af skodon och
läder, kirurgiska instrument, eggjärn, tyger m. m. I
närheten ligger det staten tillhöriga
järnverket Ludwigsthal. Vid T. vunno
de kejserlige och bajrarna under Mercy
och Werth 24 nov. 1643 en seger öfver
fransmännen under Josias Rantzau.
(H. W-k.)
Tutto [to’ttå], fem. tutta, plur. tutti, tutte, it.,
mus., all, hel, alla. Ex. Tutta la forza, med all
kraft; tutte corde, alla strängar; tutti, alla stämmor
medverka, hela orkestern eller kören faller in (i
motsats till solo eller soli), o. s. v. Jfr Ripieno.
A. L.*
Tutuila, den till storlek tredje i ordningen af
Samoaöarna (se d. o.), tillhör Förenta staterna. 139
kvkm. 5,885 inv. (1916). T. är 30 km. lång från
ö. till v. och högst 8 km. bred, af vulkaniskt
ursprung samt når i Matafoa 719 m. På södra sidan
tränger Pagopagoviken djupt in och bildar öns bästa
hamn, 20–40 m. djup, med mycket trångt inlopp,
utanför hvilket ligga korallref 11–13 m. under
hafsytan. T., som har en väl skyddad hamn, är säte
för den amerikanska förvaltningen samt örlogs- och
kolstation och har reguljär amerikansk ångbåtstrafik.
Ön har yppig tropisk växtlighet, men blott få
vattendrag. På kusten i s. v. ligger Leoni,
förnämsta handelsplatsen, med missionsstation,
men jämförelsevis dålig hamn. 1872 afträddes
Pagopago åt Förenta staterna till örlogshamn,
och genom ett fördrag i Berlin 14 nov. 1899,
ratificeradt af Förenta staterna 13 febr. 1900,
afstodo England och Tyskland till detta land alla
rättigheter till T. och de öfriga Samoaöarna
ö. om 171° v. lgd. T. styres af en guvernör,
som tillika är kommendant för flottstationen,
och är indeladt i två förvaltningsdistrikt,
östra T., med den lilla ön Aunuu, och västra T.
E. A-t.
Tuulos [tō’lås], socken i Tavastehus län, Finland,
Hauho domsaga och härad, pastorat af 3:e kl., Borgå
stift, Hollola kontrakt. 150 kvkm. 2,176 inv. (1918),
finsktalande.
O. B-n.
Tuunansalmi [tō’n-]. Se Punkaharju.
Tuupovaara [tōpåvara], socken i Finland, hette
tidigare Kovero (se d. o.).
Tuus, lat., "din (tillgifne)", i brefunderskrifter.
Tuusniemi [tōsnjemi], socken i Kuopio län, Finland,
Kuopio domsaga och härad, pastorat af 2:a kl., Kuopio
stift och kontrakt. 611 kvkm. 7,494 inv. (1918),
finsktalande.
O. B-n.
Tuusula [tōsola], finsk namnform. Se Tusby.
Tuwumba, stad. Se Toowoomba.
Tuxen [to7-], Lorens, dansk patriot, f. 1618,
d. 1682 som vice hof rättspresident. Som förvaltare
("ridefoged", sedan 1651) för drottning Sofia
Amalias gods i Nord-Själland visade han i 1658-59
års krig stor tapperhet och förslagenhet genom att
förse Köpenhamn med viktiga upplysningar om svenska
härens förehafvanden (särskildt om stormningen mot
hufvudstaden 10 febr. 1659). Han hade äfven del i
planen på öfverrumpling af Kronborg i juli s. å., men
slapp vid sammansvärjningens upptäckt undan med böter.
E. Ebg.
Tuxen [V-]. 1. Ni ko l a j E l i a s T., f. 1810,
d. 1891, dansk sjömilitär, var 1858-83 maskindirektör
vid flottan och sedan 1864 därjämte direktör för
skeppsbyggeriet. Han spelade en roll i det politiska
lifvet som medlem af den grundlags-stiftande
riksförsamlingen 1848-49, folketinget 1852-58 och
riksrådet 1856-63 samt sedan 1873 som (kungavald)
led. af landstinget. - 2. Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
