- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
495-496

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvångsuppfostran - Tvångsvridning - Tvångsvärfning - Tvåpuckliga kamelen - Tvåradskorn, Tvåradigt korn - Tvåroddare - Tvåsidigt knippe - Tvåsidigt symmetrisk - Tvåskaft - Tvåskiftesbruk - Tvåskäftad l. Tvåskaftad - Tvåstrukna oktaven - Tvåtakt, Tvåtaktmaskin - Tvåturspressar - Tvåtåiga myrsloken - Tvåvingar - Tvåväldiga - Tvååker - Tvåårig - Tvärbanan genom Jämtland - Tvärbeting - Tvärbrott - Tvärbrytning - Tvärbåge - Tvärdamm - Tvären - Tvärflöjt - Tvärgördel - Tvärhus, Tvärskepp - Tvärknut - Tvärladugård - Tvärloge - Tvärminne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

495 Tvångsvridning-Tvärminne 496 anstalter, för manlig brottslig ungdom finnas å Bona i Östergötland och Vänngarn i Uppland. För kvinnlig brottslig ungdom används diakonissanstaltens i Stockholm skyddshem å Viebäck i Jönköpings län. Allmän uppfostringsanstalt skall vara så anordnad, att enhvar af dess elever må komma i åtnjutande af den särskilda handledning och vård, som erfordras för hans uppfostran till gudsfruktan och arbetsduglighet. Jämte skolundervisning åtnjuta eleverna handledning i passande yrken, gossarna hufvudsakligen i landtbruksgöromål. Se jämte ofvannämnda lagar k. kung. 12 sept. 1910 och 13 aug. 1917. Jfr Förbättringsanstalter. V. A-t. Tvängsvridning, bot. Se Sko 11 by g g n a d, sp. 1148. Tvängsvärfning. Se V ä r f n i n g. Tväpuckliga kamelen, zool. Se Kamel d j u-r en, sp. 710. Tväradskorn, Tvåradigt korn, landibr. Se Korn, sp. 1054. Tvårpddare. Se Galär. Tväsidlgt knippe, bot. Se Blomställning, sp. 765. Tväsidigt symmetrisk, bot. Se Blomma, sp. 754. Tvåskaft, text. Se Bindning och L ä r f t. - Tvåskaftad. Se Tvåskaftad. Tvåskiftesbruk, landtbr., urgammalt bruknings-sätt, vid hvilket åkern hvartannat år låg i trade, hvartannat bar säd, vanligen höstsäd eller korn. Det förekom af gammalt i de flesta länder, men mindre allmänt än treskiftesbruk och var ännu vid midten af 1800-talet det förhärskande i Mälarpro-vinserna och i Västernorrlands län samt i vissa delar af Östergötlands och Älfsborgs län, men har likasom treskiftesbruket (se d. o.) fått vika för nyare växtföljder, som fullständigare använde åkerjorden och lämnade ej blott säd, utan äfven andra fodermedel än halm. Jfr Växtföljd. H. J. Dft. Tvåskaftad 1. Tvåskaftad, text., kallar man en väfnad, som kan framställas med två skaft. Ehuru hit skulle kunna räknas förutom vanlig lärft-bindning äfven rips- och panamaartade bindningar, brukar benämningen vanligen användas blott för den förstnämnda (se Bindning och Lärft). G.A.W. Tvåstrukna oktaven, mus. Se Oktav. Tvätakt, Tvåtaktmaskin, maskinb. Se Fyrtaktprincipen och Gasmaskin, sp. 782. Tvåturspressar, boktr. Se T r y c k p r e s s, sp. 96 samt fig. 8 o. 9. Tvåtäiga myrsloken, zool. Se Myrslokarna, sp. 114. Tvåvingar, zool. Se D i p t e r a (äfven i Suppl.). Tvåväldiga, bot., sägas ståndarna vara, när af blommans 4 ståndare 2 äro längre än de båda öfriga. Detta är förhållandet i Linnés klass Didy-namia. Tväåker, socken i Hallands län, Himle härad. 5,248 har. 2,726 inv. (1918). T. bildar med Spannarp ett pastorat i Göteborgs stift, Varbergs kontrakt. Tvåårig, bot. SeLifslängd, Skottbygg-nad, sp. 1150, och Tecken. Tvärbanan genom Jämtland, §§ N o r r U a d-$k$ t v ä r b a#a n. Tvärbeting, skpsb. Se B e t i n g, sp. 157. Tvärbrott, petrogr. Se Hufvud bröt t. Tvärbrytning, bergsv., en grufbrytningsmetod med igensättning, då man från ett lodrätt schakt utom fyndigheten utgår med en ort till fyndighetens gräns. Där går man sedan, helst i malmens liggande, med en fältort utmed malmen. Från denna fältort drifver man därefter tvärstrossar, eller relativt breda tvärorter, till malmens andra gräns. Dessa tvärstrossar läggas på regelbundna afstånd från hvarandra. De utfyllas, antingen sedan de framkommit till malmgränsen eller under arbetet, med ofyndigt berg; i senare fallet lämnas naturligtvis en smal kommunikationsväg öppen. Sedan ett system af tvärstrossar utbrutits och fyllts, anläggas nya mellan de förra o. s. v. Metoden, som kan på flera sätt varieras, nyttjas vid breda malmer och där berget är lossnigt och lätt rasande (se R a s a r-bete), enär vid tvärbrytning endast relativt små takytor utan stöd förekomma. När en skifva med tvärstrossar är utbruten, anlägges en ny högre upp, från schaktets botten räknadt, o. s. v., tills malmen i hela raset eller etagen är uttagen. T h. N-m.* Tvärbäge, bygnk., dets. som tvärgördel. Se Gör del båge, sp. 873. Tvärdamm, väg- o. vattenb. Se Damm, sp. 1221. Tvären, en vik af Östersjön på Södermanlands kust, ungefär midt emellan Trosa och Nyköping, skiljes från hafvet genom ett flertal öar, af hvilka Säfön, Långön och Ringsön äro störst. Stendörren i s. och Säfsundet i n. förmedla förbindelsen med hafvet. E. A-t. Tvärflöjt, mus. Se Flöjt, sp. 688. Tvärgördel, bygnk. Se G ö r d e l b å g e, sp. 873. Tvärhus, Tvärskepp, bygnk. De båda flyglar (transept), som i större kyrkor utgå mot n. och s. från midtkvadraten, bilda tillsammans med denna tvärhuset (se fig. i art. Kapell 1). Genom tvärhuset framhålles kyrkans korsform, hvarför ock dess gaflar vanligen skjuta fram om långhuset (se d. o.) samt äfven lämna en omtyckt plats för rikare arkitektonisk dekoration. Vanligen är tvärhuset en-skeppigt, så i alla svenska kyrkor, där ett sådant förekommer. I några större utländska katedraler (t. ex. Köln, Amiens, Milano) är det tre-skeppigt, i England stundom tvåskeppigt (t. ex. Salisbury, Durham). Tvärskeppet skiljer i regel det egentliga högkoret från långhuset och har således sin plats närmare kyrkans östra ända; dock förekomma undantagsvis tvärhus äfven i väster (t. ex. Bamberg). Stundom finnas två tvärhus. - Ett slags oegentliga tvärhus ha flerstädes uppkommit genom senare tillbyggnader i n. och s. om en ursprungligen rektangulär anläggning. Kyrkor med sådan anordning äro ej ovanliga i Sverige och pläga där kallas "korskyrkor". Upk.* Tvärknut. Se Knut, sp. 415. Tvärladugård. Se Ladugård, sp. 776. Tvärloge, landtbr. Se Loge, sp. 974. Tvärminne, ö, by och lotsstation, 16 km. ö. om Hangö, Finland. Där verkar en 1902 af professor J. A. Palmen (se d. o. 2) grundlagd och underhållen biologisk station, som efter hans död, 1919, genoro tes.tamen.te tillfallit Helsingfors' universitet, O, B-n,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free