af varpen, på samma gång som de efter hvarje sidoförflyttning slingra om sin närmaste varptråd. Då varpen långsamt drages uppåt (den är nämligen vertikalt uppspänd), komma spoltrådarna att snedt korsa varptrådarna från båda sidor och bilda tillsammans med dem de för tyllen karakteristiska sexkantiga celliknande maskorna (se fig. i art. Bobbinet). Till fasonerad tyll (gardiner, maskinväfda spetsar) använder man två varpsystem: en grundvarp, som löper nästan rakspänd genom hela väfven, och en figurvarp, hvars trådar i mer eller mindre täta sicksackrörelser föras från en grundtråd till den nästa eller kanske till den tredje och åter och hvarje gång fästas vid grundtrådarna förmedelst omslingrande spoltrådar, hvilka i dessa fall vanligen icke vandra från ena kanten till den andra, utan blott föras omkring hvar sin bestämda grundtråd. Figurvarptrådarna, som inväfvas eller förkortas olika mycket, aflöpa från en mängd rullar och styras af jacquard-maskin. - Tyll är uppkalladt efter franska staden Tulle (se d. o.), där denna väfnad anses först ha tillverkats. G- A. W. Tyller (af grek. thyllis, säck), bot., utväxter från de intill kärlen liggande parenkymcellerna, hvarigenom kärlen tillstoppas, så att de ej kunna leda vatten. G. L-m. Tyllinge, egendom i Dalhems socken, Kalmar län, vid Tynns norra ända, omfattar med underlydande 12 5/6 mtl. Tax.-v. 900,000 kr. (1918). Corps-de-logiset, ett prydligt tvåvåningshus af trä, omgifvet af stor trädgård, har vackert läge vid Tynn. T. är kändt sedan förra hälften af 1600-talet, kom på 1700-talet till släkten Braun och 1747 till friherre G. Duvall. F. n. eges det af svenska släkten Rosenmüller. Tyllväfnader. Se Tyll. Tyloma, grek., hudvalk. Se Kallositet. Tylopoda, zool. Se Kameldjuren. Tylor [tai'lə], Edward Burnett, engelsk etnolog och antropolog, f. 8 okt. 1832, d. 2 jan. 1917, blef 1871 medlem af Royal society och 1883 föreståndare för universitetsmuseet i Oxford, med hvilken befattning förenades professur i "etnografi och antropologi". T. är en bland den jämförande folklifsforskningens, etnologiens, främsta och inflytelserikaste banbrytare, och hans arbeten ha inom denna vetenskap blifvit af grundläggande betydelse. Efter att 1861 ha utgett Anahuac, or Mexico and the mexicans, framträdde han 1865 med det då mycket märkliga arbetet Researches into the early history of mankind and the development of civilization, hvari han på kulturforskningens område tillämpade evolutionsteorien (se d. o.). Detta arbete följdes 1871 af T:s betydelsefullaste verk, Primitive culture, researches into the development of mythology, philosophy, religion, art and custom (2 bd), där han är den förste att framhålla den etnologiska och kulturhistoriska betydelsen af de kvarlefvor ("survivals") af eljest förgångna kulturskikt, som ännu in i senare, mer utvecklade kulturskeden föra en mer eller mindre dold tillvaro. I detta arbete framställdes ock för första gången begreppet animism (se d. o.) inom religionsforskningen. 1881 utkom Anthropology or introduction to the study of man and civilization, hvilken handbok delvis är en sammanfattning af forskarens föregående undersökningar. N. E. H. Tylos (Tyros), enligt Plinius, Ptolemaios m. fl. författare i forntiden namn på en pärlrik ö i Persiska viken, sannolikt en af Bahrein-öarna. Tylosis, grek., med., svålig förtjockning af öfverhudens hornlager, orsakad af ofta upprepadt eller längre ihållande tryck på begränsade hudområden, vanligen på händer och fötter. G. H. Tylön (Tylen), en omkr. 50 tld stor, i Laholmsbukten, 10 km. v. om Halmstad belägen ö, skild från fastlandet genom ett 600 m. bredt sund. T. har på östra sidan något skog, men är f. ö. öfversålladt af klippor. En rad stora stenrösen af rullstensblock ligger på öns högsta punkt. T. är, särskildt under häckningstiden, ovanligt rik på sjöfågel. En fyr (56° 38' 52" n. lgd och 12° 43' 3" ö. br.) byggdes på T. 1870, som jämte

Fyren och (t. v.) mistsignalstationen på Tylön. den 1909 anlagda mistsignalstationen (en af fotogenmotor drifven mistsiren för komprimerad luft) kostat omkr. 86,500 kr. Fyrtornet, af järn, 13,4 m. högt, 10-kantigt och hvitmåladt, inrymmer fyr-och vaktrum. Fyrapparaten, en på friktionsrullar roterande linsapparat af 3:e ordningen försedd med en tredubbel luxlampa, visar hvar 30:e sekund en blänk af 12 sekunders varaktighet. Ljusstyrkan är omkr. 30,000 hefnerljus, lågans höjd öfver medelvattenytan 17,2 m. och lysvidden 13 latitudsminuter. E. A-t. U. G. Tylö skog, gammal benämning för den breda, utplattade skogs- och bergstrakt, som, starkt sönderstyckad af förkastningar, från stranden af Vättern sträcker sig mot n. ö. genom Finspånga läns härad i Östergötland och sydöstra Närke med förgreningar till Boren. Endast från Tjällmoslätten reser sig berget brant, men för öfrigt förekomma inga utpräglade höjdsträckningar. Högsta punkten, Sinsberget, i Hammars socken, når 240 m.