Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tårflöde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1/2 fots djup. Äfven förekommer, att man gör en
bottenkanal af en brädtrumma. Diken med fyllning
af trä äro lämpliga endast på sank mark, där virket
ständigt håller sig vått, hvarigenom dess multning
hindras. Risdiken (fig. 10), som ha bottenfyllnad
af ris, vanligen i en smalare ränna, samt
torfdiken (fig. 11), i hvilka en smal bottenränna
täckes af inkilade sega torfstycken, äro än mindre
varaktiga. Ofvan sten-, trä- och risfyllningen lägges
ofta ett lager af torfvor, hvilka som en sil skola
kvarhålla slam. Tubulerade täckdiken göras på så
sätt, att en rörformig kanal åstadkommes i jorden
genom en tubulator, ett redskap, bestående af en
spetskulformig del, fäst vid en lodrät järn-skifva
försedd med en dragstång och handtag för redskapets
styrning. Det har användts för täckdikning af
myrar, som äro fria från hinderliga stenar och
rötter. Täckdikningsarbeten utföras vanligen under
trädesåret på sommaren. Gräfningen, som börjar
på lägsta punkten, för att ej tillrinnande vatten
skall besvära, utföres med särskilda fyrkantiga
täckdikesspadar, bredare för dikets öfre del och
smalare ("stickspade") för bottenrännan (se Spade),
hvilken därefter vid rördikning afjämnas med
en dikesskopa. Litt.: S. Aspegrén, "Handledning
i dikning" (1914), och H. Juhlin Dannfelt,
"Landtbrukets bok, jordbrukslära" (I; 2:a uppl. 1915).
H. J. Dft.
Täckdikningslånefonden, en för främjande
af täckdikning vid mindre jordbruk 1913
inrättad, under Statskontorets förvaltning
ställd lånefond, från hvilken högst 200,000
kr. årligen genom hushållningssällskapen utlämnas
täckdikningslån. Hushållningssällskap ansöka om lån
hos Landtbruksstyrelsen och betala 4 proc. ränta
samt efter två år amortering under följande 7 år
med en sjundedel årligen. Hushållningssällskapet
utlämnar sedan åt egare eller brukare af högst 50
har odlad jord (åt brukare dock endast om hans
återstående brukningstid omfattar minst 10 år,
utlåningsåret oräknadt) lån mot nyssnämnda ränta och
amorteringsskyldighet. Lånets belopp får ej öfverstiga
2,000 kr. och 70 proc. af kostnaden för rördikning
eller 50 proc., då annat material används, och
låntagarens samlade lånebelopp ej heller öfverstiga
2,000 kr. Plan och kostnadsförslag för företaget
skola vara uppgjorda af landtbruksingenjör,
jordbrukskonsulent eller annan person, som
af hushållningssällskapet godkännes. Arbetet
skall utföras med biträde af täckdikningsförman
(se k. förordn. 4 juli 1913). Förslag framlades
1920 hos riksdagen om utsträckning af lånerätten,
ändring af lånevillkoren och ökning af fonden (se
Suppl.). H. J. Dft.
Täcke, tygstycke att breda öfver människor eller
djur till skydd mot kyla o. d. – 1. Sängtäcken
äro i Sverige allmänt brukliga i omväxling med
sängfiltar (i andra länder begagnas mest filtar eller
dunbolster). Sängtäckena ha stoppning af bomullsvadd
eller ejderdun och "stickas" ännu ofta i hemmen
på täckbåge. En sådan består af 2 saxade ändbockar
och 2 mellan dem längsgående, vridbara stänger med
därvid anbragta väfremsor; på den ena remsan fästes
det blifvande täckets underfoder och öfvertyg (af
siden, ylle, bomull), stoppningen inlägges efter hand
däremellan, allteftersom täcket rullas upp omkring
stången, täckets sista, fria del spännes mellan
stängerna medelst
kuggar i dessas ändtrissor, och arbetet med att sy
täcket utföres af två sömmerskor, en vid hvardera
långsidan. För att vadden skall bli liggande jämn och
ej klumpa ihop sig, "stickas" l. genomsys nämligen
täcket i regelbundna rutor eller ränder, tecknade
medelst ett kritadt snöre, som lyftes och släppes;
ofta anbringas också (efter klippta schabloner)
hvarjehanda prydnadsmönster och monogram (t. ex. på
brudtäcken). Stundom är öfvertyget hopsydt af
olikfärgade lappar (s. k. "lapptäcken"). Allteftersom
sömmen fullbordas, afrullas från stången nytt stycke
af täcket. Stoppade sängtäcken stickas numera mest på
maskin. Ett annat slags "sängtäcken", att tjänstgöra
som öfverkast på uppbäddade sängar, äro de hvita
och tunna bomullstäckena af piké (se d. o.) eller
"våffeltyg". – 2. Hästsk. För hästen begagnas flera
olika slag af täcken alltefter olika ändamål och
förhållanden. Sålunda används inomhus stalltäcke,
som den kalla årstiden vanligen är af filt och under
sommaren af grof linneväf. Stundom är stalltäcket
försedt med ett löst eller fast bröststycke
(se fig. 1), som spännes om hästens bringa.
 |
| Fig. 1. Stalltäcke med bröststycke. |
|
| Fig. 2. Körtäcke (med adelsvapen). |
|
| Fig. 3. Körtäcke af gummityg. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
