sökte simma öfver forsen ofvanför fallet, rycktes med af detta och krossades mot klipporna nedanför. Invånarna i byn Nordhallen (omkr. 3 km. ö. n. ö.) betalade t. o. m. skatt för detta "djurfänge". I själfva fallhufvudet framträder vid normalt vattenstånd en stor klippa, kallad "Björnstenen", emedan en gång en björn dit säges ha räddat sig vid färden utför den öfre forsen och tagit det dödsbringande språnget utför själfva fallet, först sedan barn på stranden oroat honom genom stenkastning. T. anses som ett af Sveriges vackraste vattenfall. Från fjällen i ö., Mullfjället och Åreskutan, ser man dess hvita genom lätta dimmor glittrande skumslöja. 1906 anlades af Svenska turistföreningen en körväg (omkr. 2 km.) från stora landsvägen Dufed--Medstugan fram till fallet. Samma förening har vid fallhufvudet anlagt en mindre turiststation, där mat och öfriga förfriskningar samt i nödfall husrum kunna erhållas. (J. V. E.) Tännsjön, sjö i Åre socken i Jämtland, omkr. 12 km. n. v. om Dufeds järnvägsstation. T. genomflytes af Åre älf och är mest bekant därigenom, att älfven vid sitt utflöde ur sjön bildar Tännforsen (se d. o.), ett af Sveriges vackraste vattenfall. Sjön, som omges af vackra, skogiga, obebyggda stränder, har en areal af omkr. 2 kvkm. och anses vara rätt grund. Utom de för trakten vanliga fiskslagen, laxöring och röding, finns i T. regnbågsforell, som dit inplanterats. J. V. E. Tännån, biflod till Ljusnan (se d. o., sp. 906). Tännäs, socken i Jämtlands län, Hede tingslag. 2,295 kvkm. 1,833 inv. (1918), hvaraf 437 inv. komma på den till socknen hörande Ljusnedals bruksförsamling. Annex till Hede, Härnösands stift, Jämtlands södra kontrakt. Täolin. Se Hemliga medel. Täppan. Se Trädgårdstidningar. Tärby, socken i Älfsborgs län, Ås härad. 1,432 har. 227 inv. (1918). Annex till Rångedala, Skara stift, Ås kontrakt. Tärendö. 1. Socken i Norrbottens län, Korpilombolo tingslag. 1,708 kvkm. 1,663 inv. (1918). T. utgör ett pastorat i Luleå stift, Norrbottens norra kontrakt. Inom socknen finnes (sedan 1913) en arbetsstuga. -- 2. Revir af öfre Norrbottens öfverjägmästardistrikt, omfattar af Norrbottens län Tärendö socken, Korpilombolo kapellförsamling (med undantag af Ohtanajärvi kronopark) samt viss del af Ängeså kronopark af Öfver-Kalix socken. Det är indeladt i fyra bevakningstrakter. 181,271 har allmänna skogar, hvaraf 11 kronoparker (149,528 har). 2. S--r. Tärendö älf, ett inom Pajala och Tärendö socknar i Norrbottens län beläget, omkr. 50 km. långt vattendrag, som afleder ungefär hälften af öfre Torne älfs vattenmassa till Kalix älf. Denna s. k. bifurkation är den största i Sverige och en af de största i världen. Skulle i en framtid striden om vattnet mellan Torne och Kalix älfvar utfalla till den senares förmån, komme Kalix älfs vattenområde att ökas med omkr. 9,860 kvkm. till 27,790 kvkm. och Torne älfs att minskas med samma belopp till 30,320 kvkm. Se Kalix älf och Torne älf. (J. V. E.) Tärepenning, äldre benämning på dagtraktamente (se d. o.). Tärna (fsv. thärna, fnisl. [***]), ungmö; urspr, jungfru i tjänst hos en förnäm dam; (brudtärna) ung flicka, som tillhör ett brudpars uppvaktande följe. Jfr Marskalk, sp. 1081. -- Fsv. thärna förekommer i skrift tidigast i Eufemia-visorna (förra hälften af 1300-talet) och då öfverallt i rimställning. Ordet förmodas af åtskilliga språkforskare vara inlånadt i de nordiska språken från lågtyskan, i och med riddarväsendets litterära smakriktning. Tärna. 1. Socken i Västerbottens län, Lycksele lappmarks tingslag. 3,846 kvkm. 1,666 inv. (1918). T. utgör ett pastorat i Luleå stift, Lappmarkens andra kontrakt. Jfr Skytteanska skolan 2. -- 2. Socken i Västmanlands län, Simtuna härad. 5,628 har. 954 inv. (1918). T. utgör ett pastorat i Uppsala stift, Fjärdhundra södra kontrakt. Folkhögskola (sedan 1876). Se Tärna folkhögskola. -- 3. Gods. Se Tärnö 1. Tärna, zool. Se Tärnsläktet. Tärna folkhögskola i Tärna socken, Västmanlands län, vid Sala--Tillberga-banan, grundlades 1875 och började sitt första arbetsår 1 nov. 1876. De verksammaste initiativtagarna voro domprosten K. V. Linder i Västerås och riksdagsmannen J. E. Johansson från Möklinta socken. Skolans främsta stöd ha landstinget och folkhögskoleföreningen varit samt under dess första utvecklingsperiod äfven hushållningssällskapet. Numera är landstinget skolans egare och ger betydande årliga anslag; statsbidrag och elevafgifter äro dessutom inkomstkällor. Skolans syfte är att införa den vuxna ungdomen i det svenska samhällslifvet, dana en god medborgaranda, meddela för hvardagskallet, särskildt landtbrukarens, praktiska insikter samt ge "en förädlande inblick i skapelsens sammanhang, i naturens former, krafter och verksamhet". Lärokursen omfattar vinterhalfåret. 1881 grundlades af föreståndarparet den kvinnliga folkhögskolan, hvars kurs räcker tre sommarmånader. Skolstyrelsen består af 7 personer: landstinget utser 3 medlemmar, folkhögskoleföreningen 2 och K. M:ts befallningshafvande l, hvarjämte skolans rektor är själfskrifven. Skolans förste ledare var under 36 år direktör Teodor Holmberg (se denne). Vid hans sida stod som de kvinnliga skolornas ledarinna hans hustru författarinnan Cecilia Bååth-Holmberg (se denna). Skolan utvecklades på deras initiativ: landtmannaskola och husmodersskola tillkommo, och en hel del nybyggnader, såsom internat, elevbostäder, husmodersskolans lokaler med mejeri, ysteri, småbruk, vidare gymnastiklokal m. m. Skolan har äfven sökt bli en medelpunkt för ett förädladt folklif i bygden, håller hvarje år några starkt besökta folk- och ungdomsfester och sökes af unga män och kvinnor från hela Sverige. Sedan 1913 är doktor N. Hj. Bosson skolans rektor, och dess utveckling har vidare fortskridit. Skolans hufvudbyggnad är afbildad i fig. 1 till art. Folkhögskolor. Th. H--g. Tärning (isl. tenningr, af tönn, tand; tärningar skuros förr vanligen af hvalrosständer). 1. En i hasardspel använd liten kub af ben, elfenben, sten e. d., å hvars sex sidor talen l--6 äro angifna medelst prickar, s. k. ögon, på så sätt, att de två motstående sidornas tal alltid tillhopa göra sju.