ökades till 6,000--7,000 ton, hufvudsakligen blekt sulfatcellulosa. 1894 beslöts, att vid Årås i närheten af Uddeholm skulle byggas en fabrik för tillverkning af sulfitcellulosa, hvilken småningom utvidgades till en tillverkning af omkr. 9,000 ton. Då förläggningen af sågverket vid Munkfors och fabrikerna vid Stjärnsfors och Årås var ur flera synpunkter olämplig, började 1910 utredningar om lämpligheten att förflytta alla dessa industrier till Vänershamn, hvartill ock bidrog den omständigheten, att Trollhätte kanal snart stod färdig för fartyg med 4 m. djupgående, så att skeppning skulle kunna ske direkt från Vänershamn till utlandet. Det ofvan nämnda Skoghall befanns vara den lämpligaste platsen, i synnerhet sedan den därbredvid belägna egendomen Vidön inköpts, hvarigenom fullt tillräckligt utrymme bereddes för samtliga planerade anläggningar. 1913 påbörjades där anläggningen af en fullt modern elektriskt drifven såg. Sedan 1914 sulfitfabriken vid Årås nedbrunnit, uppbyggdes en ny, modern sådan vid Skoghall, och 1919 stod där äfven en sulfatfabrik färdig i st. f. den vid Stjärnsfors. En järnväg hade redan förut byggts, förbindande Skoghall med Karlstads östra station och därmed äfven med bolagets järnväg till Munkfors och Hagfors. Skoghallsverken (fig. 2) äro numera en betydande industriell anläggning. Där finnas (1920) en 12-ramig, modern, elektriskt drifven såg för en årstillverkning af 24,000 standards med brädgård samt elektrisk järnväg, förbindande dessa, sulfitfabrik för tillverkning af 12,000--15,000 ton sulfitmassa, hufvudsakligen blekt, sulfatfabrik för tillverkning af 24,000 ton sulfatmassa, hvaraf hälften kan blekas och återstoden tillverkas i form af lättblekt, starkmassa eller kraftmassa, alltefter marknadens behof, sulfitspritfabrik, metylalkoholfabrik samt eterfabrik, hvartill kommer elektrokemisk fabrik för tillverkning på elektrisk väg af klorkalk för blekning af cellulosan och för afsalu samt kaustikt natron. Stor och rymlig hamnanläggning med kajer är ock byggd vid Skoghall, där de största båtar, som kunna trafikera Trollhätte kanal, bekvämt lossa och lasta. För samtliga arbetare äro byggda moderna och rymliga arbetarbostäder, äfvensom skolor, skolkök, gymnastik- och slöjdsalar. Elektrokemisk industri. Utom den ofvan nämnda elektrokemiska fabriken vid Skoghall för tillverkning af 4,500 ton klorkalk och 1,500 ton kaustikt natron bedrifver bolaget betydande kemisk industri vid Stjärnsfors, där en anläggning för tillverkning af träkol genom ugnskolning uppförts, sedan sulfatfabriken nedlagts. Af biprodukter från träkolstillverkningen tillverkas tjära, terpentin, träsprit, en del speciella oljor, ättiksyrad kalk m. m. För att ytterligare utveckla den kemiska industrien är vid Skoghall uppfördt ett större vetenskapligt kemiskt laboratorium med särskildt anställd vetenskapligt utbildad kemist. Kraftstationer. Bolaget disponerar öfver betydande vattenkrafter, hvaraf ungefär hälften är utbyggd. 1914 blef Forshults kraftstation i Klarälfven färdig (fig. 3), monterad för 22,000 hkr, sedan ha byggts Malta, Knons och Nains kraftstationer i Ufån, hvardera på 4,300 hkr; vid Hagfors, Munkfors, Storfors och Nykroppa äro tillsammans monterade omkr. 6,000 hkr, hvarjämte under utbyggnad (sedan 1918) äro Krakeruds kraftstation i Klarälfven på 12,500 hkr och Stjärns kraftstation i Ufån på 1,000 hkr. Dessa kraftstationer beräknas vara färdiga under loppet af 1920. Dessutom disponerar bolaget omkr. 50,000 hkr, som ännu äro outbyggda.

Fig. 3 Forshults kraftstation i Klarälfven.

Rederirörelse. För utfrakt af sina produkter eger bolaget 6 st. ångare om tills. 3,700 ton d. v. samt 6 st. motorfartyg om tills. 1,800 ton d. v. Ångfartygen äro afsedda att utföra bolagets produkter direkt till utrikes ort, motorfartygen att till Göteborg nedföra det gods, som där skall omlastas på exportångare. Arbetarantalet 1920 var 7,982 (vid grufvorna 63, järnverken 3,483, sågverken 330, cellulosafabrikerna 833, elektrokem. fabriken 51, kolugnarna 81, landtbruken 253, skogarna 2,412, kraftstationsbyggnader 191, rederiet 115 och vid elektriska afdelningen 130). Bolaget, hvars aktiekapital är 42 mill. kr., fördeladt i aktier å 300 kr., hade 1918 (då ej de nya cellulosafabrikerna vid Skoghall, ej heller i sin helhet den elektrokemiska fabriken voro i gång) en omsättning af 65,956 mill. kr. (järn och stål 52,72 kr., trävaror 6,637, cellulosa 3,678, kemiska produkter 2,347 och rundvirke 0,566 mill. kr.). Bolagets styrelse har sitt säte vid den vid Rådasjön vackert belägna herrgården Uddeholm, i Norra Råda socken, dit jämväl bolagets hufvudkontor är förlagdt. Bolagets verkställande direktör är sedan 1914 kabinettskammarherren Aug. Herlenius.