- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
833-834

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uddman, Karl Jakob Johan - Uddnäs - Uddrim - Udema (Udenma, Uudenmaa) - Uden, Lucas van - Udenodon - Uder l. Udiner - Udgatar - Udine - Udine, Martino da (Pellegrino da San Daniele) - Udine, Giovanni da

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Muntra fruarna", Baptist i "Muraren", Cerberin i "Målaren och modellerna", Jousseaume i "Advokaten Pathelin", Aboulifar i "Oberon", Calchas i "Sköna Helena" m. fl. Hans jovialiska personlighet var mycket eftersökt inom sällskap och ordenssamfund och hans förmåga som rolighetsminister outtömlig. U. tog afsked från scenen i febr. 1877. Han afled i sin på Djurgården belägna villa, Godthem, skänkt af hans vänner och uppkallad efter hans valspråk: "Godt!". A. L.* Uddnäs, vattenfall i Kolbäcksån inom Västanfors socken, Västmanlands län, har en flodområdesareal af 2,250 kvkm., 3,6 m. fallhöjd och en medelvattenföring af 18 kbm. per sek. Vid fallet äro installerade vattenturbiner om 480 hkr för dels elektrisk, dels direkt drift. Årsproduktionen 1916 utgjorde 439,500 kilowattimmar. Anläggningen tillhör Fagersta bruks a.-b. Uddrim, metr. Se Allitteration. Udema (Udenma, Uudenmaa), skpsb. Se Turuma. Uden [yd-], Lucas van, flamländsk målare, f. 1595 i Antwerpen, d. där 1672, var son till en ämbetsmålare, blef mästare i Lukasgillet 1627, samarbetade därefter med Rubens, David Teniers d. y. och andra figurmålare.

illustration placeholder Lucas van Uden. Efter målning af A. van Dyck.

Hans motiv äro oftast hämtade från gränstrakten mellan Brabant och Flandern, där slätten öfvergår till kuperadt land. De små taflor han målade på egen hand äro genomförda med miniatyraktig finess. När han samarbetade med Rubens, blef han kraftfull och lidelsefull. Han är godt representerad i Dresden, i Petersburgs Eremitage, i München, i Bruxelles, Wien, Rom o. s. v. I Sveriges Nationalmuseum äro 2 mindre betydande bilder tillskrifna honom. Af taflor, i hvilka Teniers samarbetade med honom, må nämnas ett kuperadt landskap med regnbåge, i Berlin, bönders affärd med grönsaker, i Bruxelles, samt ett stort landskap med ett bröllopståg och ett litet landskap med Paulus Eremita och S. Antonius, bägge i Dresden. Dessutom finnas mera än 30 blad raderade af hans hand. C. R. N.* Udenodon (af grek. udeis, ingen, och odus, tand), paleont. Se Anomodontia. Uder l. Udiner, folkstam i östra Kaukasus, i norra delen af guv. Jelizavetpol, en ringa återstod, omkr. 10,000 pers., af ett fordom talrikt folk (hos Ptolemaios udai, hos Plinius udini) på södra sidan af Kaukasuskedjan. De betraktas som en sydöstlig gren af lesgerna (se d. o.) och närmast besläktade med kyrinerna, äro muhammedaner och ha en särskild dialekt. Jfr A. Schiefner, "Versuche über die sprache der uden" (i kejs. ryska vet. akad:s handl., 1863, 7:e ser., bd 6), Dirr, "Udiska språkets grammatik" (på ry., Tiflis, 1903) samt afh. af Schuchardt (i "Zeitschrift fur die kunde des Morgenlandes", bd 18 o. 19, 1905). K. F. J. Udgatar. Se Rigveda, sp. 285. Udine [o'd-]. 1. Provins i nordöstra Italien, omgifven af Kärnten i n., de förra österrikiska "kronlanden" Görz och Gradisca i ö., Adriatiska hafvet och prov. Venezia i s. samt prov. Treviso och Belluno i v. 6,570 kvkm. 673,460 inv. (1915), 103 på 1 kvkm. U. är både till areal och folkmängd störst af landskapet Venezias provinser, i n. fylldt af Karniska, Juliska och Friuliska alperna, i s. ett bördigt, af Tagliamento och Livenzas bifloder genomflutet slättland. -- 2. Hufvudstad i prov. U., ligger på slätten vid den från bergsströmmen Torre utgående kanalen Roggia samt vid järnvägen mellan Venezia och Italiens nordgräns. 49,695 inv. (1915). Dess gamla murar raserades i slutet af 1800-talet. Gatorna äro smala och krokiga. I midten af staden ligger på en höjd det gamla slottet, byggdt 1517 af Giovanni Fontana på platsen för ett äldre, genom jordbäfning 1511 förstördt residens för patriarkerna af Aquileja, nu stadsmuseum (Museo comunale), hvilket liksom ärkebiskopspalatset och Palazzo del municipio (byggdt 1457 i samma stil som dogepalatset i Venezia och ombyggdt efter en eldsvåda 1876) innehåller många värdefulla målningar. Flera af de adliga palatsen utmärkas för ädel arkitektur; Pal. Bartolini har ett rikt offentligt bibliotek. Staden har en staty öfver Garibaldi (rest 1887), en fredsstaty till minne af freden i det närbelägna Campo Formio (1797) samt många vackra allmänna promenader. U. är säte för ärkebiskop, prefekt, domstol samt handels- och industrikammare. Det har liflig industri i siden, bomull, linne, hattar och papper samt handel med lin, hampa m. m. -- U:s ursprung är okändt, och bevis för dess existens på romartiden saknas. Under medeltiden var det ett blomstrande och folkrikt samhälle, hufvudstad (sedan 1222 eller 1238) i hertigdömet Friuli och sedan 1420 tillhörigt Venezia. 1752 blef det ärkebiskopssäte. Under Världskriget bombarderades U., särskildt bangården och Instituto tecnico, af österrikiska flygare 20 aug. och 19 nov. 1915 samt 15 och 17 maj och 28 juni 1916. 1--2. (E. A--t. L. W:sonM.) Udine [o'd-], Martino da, italiensk målare, f. före 1470 i Friuli, d. 1547, kallas vanligen Pellegrino da San Daniele, emedan han var en "främling" (af slavonsk börd) och som sådan en tid lefde och arbetade i köpingen S. Daniele nära Udine, i hvilken stad han jämväl var verksam. Undervisad af sin fader, Battista, arbetade han först i provinsmålarnas ålderdomliga maner, så i fresker i S. Antonio i S. Daniele och i en altartafla i Udines domkyrka (1501). Öfvergång till en friare stil visar ett altarverk i Aquilejas domkyrka (1503). Under resor till Ferrara och Venezia gick han fullständigt öfver till högrenässansens stil, sammansmälte intryck af sina förebilder (Giorgione, Tizian, Palma) till en blandstil, som, ehuru karaktärslös, dock ej gör något dåligt intryck, på grund af friskhet i konceptionen och skicklig teknik. Från denna tid härstamma Bebådelsen (1521, akademien i Venezia) och hans vackraste altarverk, Tronande madonna med S. Donato och 4 kvinnliga helgon (1529, i Cividale). Han utförde kopparstick, ytterst fint genomarbetade (Semeles triumf, Korsnedtagningen m. fl.), C. R. N.* Udine [o'd-], Giovanni da, italiensk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 31 21:56:26 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0455.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free