909 Ulfsson-Ulfsunda 910 hof och åtnjöt hos hertigen stort förtroende. 1585 fick han direktionen öfver Garpenbergs bruk för att anskaffa "klockemalm". 1592 afgick han på en beskickning till Holstein; 1593 blef han Karls furstliga råd och lagman i Värmland. Han utmärkte sig sedermera som en af hertigens anförare i Stångebro slag 1598 och belönades mod befälet på Kalmar slott (1599), ett befäl, som han innehade i fem olika repriser (1599, 1600, 1603, 1606 o. f., 1613 o. f.), äfven sedan han på grund af sjuklighet och något af konungen yttradt missnöje 1614 begärt sitt afsked. Yid detta befäl på Kalmar är sålunda hans förnämsta lifsgärning fäst. Emellertid hade han 1602 varit bland de sex då af Karl IX utnämnda hof råden, och konungens förtroende till U. visade sig äfven däri, att han vid sin död utsåg honom till en af Gustaf II Adolfs förmyndare. 1612 var han en kort tid ståthållare på Stockholms slott och öfver dess i län samt Svartsjö. U. var en af sin tids rikaste män. 3. Åke Hansson U., friherre, den föregåendes son, riksråd, f. 13 april 1597, d. 27 juli 1657 på egendomen Jonsberg i Östergötland, öfverstelöjtnant vid Östgöta inf. reg, 1629; följande år öfverste öfver Hälsinglands och Ångermanlands knektar. Då regeringen emellertid 1640 hade beslutit att "fördela riksens skepps arméer i tre åtskilliga flottar och hvar amiral sin särskilda flotta tillförordna", utnämndes U. till amiral samt att biträda riksamiralen Gyl-lenhielm, då denne "för sin höga ålder och sjukliga lägenhet" ej, som riksens tjänst fordrade, kunde vara tillstädes och beställa, hvad som behöfdes i amiralitetet samt föra befälet öfver den ena flottan. 1642 sändes han med 5 skepp till Portugal med uppdrag att bl. a. tillföra den nye konungen där 1,000 harnesk och 1,000 musköter samt att till honom afyttra ett eller två af skeppen med allt tillbehör. Under det följande kriget med Danmark förde han 1644 närmast Klas Fleming befälet öfver stora flottan, men manövrerade sin afdelning så, att den icke kom med i striden på Kolberger hejde (se d. o.). Måhända var detta anledningen till, att han ej vidare befordrades vid flottan, utan 1645 utnämndes till landshöfding i Kronobergs län. Kedan s. å. förflyttades han dock som landshöfding till Gottland. Af Kristina utnämndes han 1648 till riksråd och upphöjdes 1653 i friherrligt stånd. Af Karl X Gustaf användes han i amiralitetet, utnämndes till amiralitetsråd och var en ledande man i sitt kollegium. Jfr Bro x vik. 4. Georg U., ättling i 9:e led af det i släkt-öfversikten omnämnda riksrådet Erik Månsson U., ämbetsman, memoarförfattare, f. 5 nov. 1790 på Grimstorp, Skaraborgs län, d. 24 maj 1866, började, efter i Uppsala fullbordade studier, 1808 tjänstgöra inom kansliet, blef 1818 förste expeditionssekreterare i kammarexpeditionen och erhöll 1831 kansliråds n. h. o. v. U. skötte 1824-38 tidtals statssekretariatet i nämnda expedition som vikarie åt statssekreteraren M. G. Danckwardt, och efter dennes afsked förestod han ämbetet som ständigt t. f. till dess af skaffande, 1840. Han återgick då till sin expeditionssekreterarplats, men utnämndes 1851 till president i Statskontoret, från hvilken befattning han 1858 afgick till följd af sjukdom. Vid 70 års ålder (1860-61) nedskref han memoarer, som sedan förvärfvats af det Gyllenhielmska biblioteket i Skytteanum och som 1907 publicerades af S. J. Boéthius under titeln Från Karl Johans dagar. Historiska anteckningar af presidenten G. U. De innehålla en del notiser af per-sonhistoriskt intresse. 2 o. 3. P-s- 4. S. B. Ulfsson, Jakob. Se Jakob Ulfsson. Ulfstand, dansk adelssläkt, som var bofast i Skåne och utdog 1634. Jens Holgersen U., d. 1523, var 1487-1509 dansk "lensmand" på Gottland, ledde därifrån försvaret af Borgholm och Kalmar slott mot svenskarna och förde en flotta mot Finland 1508, hvarvid han brände Borgå. Han utmärkte sig dock mest i kriget mot hanse-städerna 1511. I juni satte han sina skepp i sjön och plundrade Wismars hamn samt Rtigen och trakten kring Warnemunde. Därefter härjade han Öland och småländska kusten och levererade 9 aug. hanseaterna ett hårdnackadt och blodigt slag under Bornholm. Han var riksråd. - T r u i d U., f. 1487, d. 1545, blef riksråd 1524 och utsågs att afsluta försvarsförbundet med Gustaf Vasa mot lybeckarna 1534, men nödgades s. å. som "lensmand" på Varberg (sedan 1522) underkasta sig grefve Kristofer af Oldenburg. 1534 öfverrump-lades han af sin krigsfånge Marcus Meyer och för-drefs från Varberg, som återtogs först 1536. 1537 afgick han till Norge för att där trygga Kristian III:s välde. - Af hans brorsöner var Jens Holgersen U., d. 1566, "lensmand" på Bohus och försvarade slottet tappert mot flera anfall af svenskarna 1564-66. Dennes broder Häk U., d. 10 nov. 1594, deltog i Daniel Rantzaus infall i Sverige 1567-68, blef riksråd 1581 och var 1590-93 medlem af förmyndarregeringen under Kristian IV:s minderårighet. Han var hof mästare hos den unge konungen och blef riksmarsk 1593. E.Ebg. Ulfsten. Se O 11 a r, norsk forskningsresande. Ulf Sten, Nikolai (urspr. N i l s e n), norsk målare, f. 29 dec. 1853 i Bergen, d. i dec. 1885, blef 1874 elev af Hans Gude i Karlsruhe och hämtade senare sina motiv från de låga kusterna på Lister och J sederen. 1879 företog han en resa till Egypten, hvarifrån han också medförde en del motiv. I Oskar II :s samling fanns en tafla af honom, Mörtfiskare vid Stavanger, och i drottning Sofias en med motiv från Lister, och drottning Viktoria eger en med motiv från J sederen. Y. N.* Ulfström, Johan, kanalbyggare, f. 13 aug. 1733 på Ulfva, Uppsala län, d. 20 april 1797 på Kvarnbo, fäste 1765 Bergskollegiets uppmärksamhet på nödvändigheten att kanalisera Kolbäcksån, uppgjorde på dess uppdrag 1776 förslag därtill och ledde sedan 1777 anläggningen af Stromsholms kanal (se d. o.). Ulf sund, sundet mellan Själland och Mön, har sin fortsättning i Bögeströmmen. öfverfartsorter äro Kallehave på Själland och Koster på Mön. E. Ebg. Ulfsunda, en Stockholms stad tillhörig landt-e^endom i Bromma församling, v. om Ulfsunda-sjön och dess fortsättning Bällstaviken. Areal 584,T har. Den köptes 1904, 1914 och 1915 för 962,611 kr. för bostads- och industriändamål. Stadsplaner ha af K. M:t fastställts för två områ-