stadens Rijksmuseum 3 signerade bilder. Äfven åtskilliga andra städers museer ega taflor af honom. U. var tillika raderare och utförde glasmålningar för kyrkor. C. R. N.* Ulf Uggesson, isländsk skald, som lefde i slutet af 900-talet, skildrade i dikten Húsdrapa de präktiga träsniderier, som prydde Olaf Pås boning i HjarÖarholt på Island och föreställde bl. a. Heim-dalls strid med Loke, Tors fiske af Midgårdsormen och Baldersbålet. De fragment af drapan, som finnas kvar, äro senast utgifna af F. Jönsson, "Den norsk-islandske skjaldedigtning". Th. W.* Ulfven, zool. Se Vargen. Ulfvenklou, Henrik Gustaf, mystiker, f. 1756, d. 28 sept. 1819 i Ronneby, fick 1776 fänriks fullmakt och kom som löjtnant vid finska afdelningen af Arméns flotta hösten 1783 till Stockholm samt förstod genast att draga fördel af de förnämes böjelse för mysticism. Hans "hjord" bestod af hertig Karl, Fr. Sparre, K. A. Ehrensvärd, J. G. Oxenstierna, G. Stenbock och några andra. Sådan var hans makt öfver "hjorden", att "innan han talade, såg man redan, och så snart han sagt något, vågade ingen vidare tvifla". Bland annat inbillade han hertig Karl, att den aflidna änkedrottningen Lovisa Ulrika i andevärlden stode till hans förfogande, och som bevis därpå afsände han henne som kurir till Italien, där Gustaf III vistades vintern 1784, för att efterhöra konungens tillstånd. Vidare narrade han hertig Karl att under en längre tid anställa skattgräfning i ett för högt pris inköpt hus vid österlånggatan. Detta var jämförelsevis oskadliga saker. Men då han skref ned till Rom och varnade konungen för mars månad och en rödklädd person, lade han därigenom grunden "till det hemliga misstroende Gustaf III under sin bortovaro såväl som efter sin hemkomst till hertig Karl och de fleste dess förtrogne hyste". Så berättar åtminstone G. A. Reuterholm. Denne kom först på våren 1784 öfver från Finland till Stockholm och hertigens krets, där U. då var profeten för dagen. Han fattades af ovilja mot U. med anledning af dennes stora inflytande. Till hvilken höjd af fräckhet U. dref sitt spel framgår däraf, att han i juli 1784 i sitt "sanktuarium" förkunnade hertigens uppstigande på tronen och smorde honom till konung af Sverige och Norge. I aug. 1784 afreste U. i tjänsteärenden till Karlskrona, och Reuterholm lagade så, att han en tid beordrades att stanna där. Då han i maj 1785 återkom till Stockholm, lär Reuterholm enligt egen uppgift (i en af honom i aug. 1785 nedskrifven berättelse om U.) ha i hertigens närvaro demaskerat honom, så att U. "stal sig bort helt snopen". Emellertid stod U. äfven efter denna tid i bref-växling om mystiska ting med hertigen. Äfven efter Gustaf IILs mord fortforo dessa U:s förbindelser med hertigen. U., som deltog i 1788-90 års krig, var vid sin död f. d. major vid Arméns flotta. Jfr Sturzen-Becker, "H. G. Ulfklo" (i "Sv. månadsskr.", 1864). (L. S.) Ulfvesund. Se Kungsör. Ulfvik, kronopark i Junsele socken och revir, Härnösands öfverjägmästardistrikt och Västernorr-lands län, har enl. k. br. 23 mars 1877 bildats vid afvittring af gammal kronomark. Areal 6,442 har (1915). S--r. Ulfåsa, gods i Ekebyborna, Asks och Kristbergs socknar, Östergötlands län, omfattar med underlydande 8 1587/2000 mtl med 518,000 kr. tax.-värde (1919). Hufvudgården, 4 mtl frälse säteri, tax.-värde 248,400 kr., har ett trevånings stenhus, naturskönt beläget på en udde vid Borens södra strand, påbörjadt 1592 af Ho genskild Bielke och full-bordadt till nuvarande gestalt af generallöjtnanten Ulfåsa slott, sedt från trädgårdssidan. G. Ribbing (d. 1742). Den omges af en vidsträckt, af generalen K. Sparre (se Sparre 11) anlagd trädgård. Han lät äfven anlägga en 4,500 m. lång uppfartsväg, enligt sägen genom krigsfångar. Vid U. har knutits sägnen om Sigrid den fagra och Bengt lagman (se Bengt Magnusson). U. är kändt först från omkr. 1200, då det egdes af lagman Magnus (Minnisköld) och hans maka Ingrid Ylfva, omtalas på 1300-talet som Vlwasum och Wlphasom, hvaraf ett källarn valf, två löp graf var och några grushögar finnas kvar, egdes sedermera af Ulf Gudmarsson och hans maka, den heliga Birgitta, som lät uppföra ett nytt hus på U., samt deras söner Karl och Birger och sonsonen Karl Karlsson (d. där 1398). Genom gifte kom U. sedan till riksföreståndaren Svante Sture, ärfdes af sonen Sten Sture d. y., Kristina Gyllenstierna, deras son Svante Sture och dennes måg Hogenskild Bielke, reducerades efter hans afrättning och förlänades 1639 till landshöfding L. Sparre (se Sparre 5). U. tillhörde därefter Sparreätten till 1701 samt ätterna Ribbing, von Höpken (som fideikommiss till 1826), Gyldenstolpe, af Segerström och Reutersköld och köptes 1878 af frih. S. A. Hermelin. Nuv. innehafvare äro dennes son frih. J. Hermelin och hans son frih. G. Hermelin, som arrenderar U. Om det s. k. "bröllopet på U." se H. Schück, "Bröllopet på U." (i "Ur gamla papper", 1892). E. A--t. Ulföhamn, fiskeläge. Se Ulfön. Ulfö Kasberg. Se Ulfön. Ulfön, Norra och Södra, skogbeväxta och högländta öar i Bottniska viken, Nätra socken, Västernorrlands län, omkr. 25 km. s. om Örnsköldsvik, öarna, skilda af ett smalt sund, äro tillsammans omkr. 12 km. långa i riktningen n.-s. Norra U. är nästan dubbelt så stor som Södra. Sammanlagda arealen är ungefär 23 kvkm. Innanför öarna ligger Ullångerfjärden. Södra U. skiljes från fastlandet genom det 3 km. breda Ulfösundet. På Norra U. reser sig Ulfö