979 Underbestånd-Underhållsskyldighet 980 pyramid, hvilken nedåt tilltar ytterligare i omfång för att därefter starkt af smalna mot foten. Till underbenets skenbenskant ansluter sig inåt en bred muskelfri yta, som nedåt öfvergår i den inre ankeln 1. fotknölen (malleolus medialis}. Under knävecket framträda på baksidan en stark vulst, vaden (sura), hvars starkaste utveckling intar den undre ändan af underbenets öfre tredjedel. I vadens fortsättning nedåt mot foten iakttas en stark längsvulst, betingad af akillessenan och på hvardera sidan begränsad af en fördjupning, som mot benets inre och yttre kant afslutas med den nyssnämnda inre ankeln, som tillhör skenbenet, och den yttre ankeln (malleolus lateralis). Denna utgör vadbenets nedre ända, som når längre ned på fotens sida än den inre. Jfr fig. 13 o. 14 i art. Ma n-n i s k a n. E. Hgn. Underbestånd, skogsv. Se Skogsbestånd. Underbindning, Ur. Se Ligatur 1. Underblinda, sjöv. Se B lin dra. Underblomster, bot. Se M i r a b i l i s. Underborgen, jur., betyder borgen för en borgensmans regressfordran mot den gäldenär, för hvars skuld han ingått borgen. En borgensman, som måst betala gäldenärens skuld till borgenären, förvärfvar nämligen dennes fordran mot gäldenä-ren eller får s. k. regressrätt mot honom (se Borgen och Kegressrätt). För gäldenärens fullgörande af den betalningsskyldighet gentemot borgensmannen, som sålunda kan uppkomma, kan en annan person åtaga sig ansvaret, och detta åtagande, som alltså kallas underborgen (i Finland kontraborgen, i Danmark och Norge kontrakaution), är underkastadt samma regler som vanlig borgen. C. G. Ej. Underceremonimästare. Se Ordnar, sp. 830. Underdikning, landtbr. Se Täckdikning. Underdominant, mus. Se Dominant. Underdomstol, jur., omnämnes ej i Kättegångsb., men väl ordet under domar e (se kap. 27 § 13 samma balk). Däremot har ordet funnit användning i andra författningar. Man förstår i det juridiska språkbruket med underdomstolar i allmänhet detsamma som de domstolar, hvilka döma i första instans, särskildt de allmänna underrätterna, häradsrätt och rådstufvurätt. Ej sällan används af Högsta domstolen ordet underdomstolar jämväl som sammanfattande beteckning för båda de lägre instanserna, underrätt och hofrätt. E. K. Underekipagemästare, sjöv. Se Ekipagemästare. Underexekutor, jur. Se E x e k u t o r. Underfallshjul, mek. Se Vattenhjul. Underfosforsyrlighet, kem., med., den lägsta (minst syrehaltiga) af fosforns syror. Salter häraf, hypofosfiter, erhållas genom kokning af fosfor med lösningar af starka baser. Den fria syran, som är enbasisk och sammansatt enligt formeln H.P02H2, är en fast, kristalliserad massa, som smälter redan vid 26,5°. Vid upphettning till 135° sönderfaller den i fosforsyrlighet och fosforväte. Underfosforsyrlighet är ett mycket kraftigt reduktionsmedel (se d. o.), som t. ex. redan vid vanlig temperatur kan reducera svafvelsyrlighet till fritt svafvel och utfälla guld, silfver och kvicksilfver ur deras salters lösningar. Ur arsenik-haltiga lösningar utreduceras vid afdunstning med Underfosforsyrlighet metallisk arssnik, hvarför denna syra fått användning vid en af A. Ätter-berg utarbetad metod för påvisande af mycket små arsenikmängder (ned till omkr. 0,002 mg.) i tyger, tapeter o. d. - Utgående från den förutsättningen, hvars riktighet aldrig bevisats, att tuberkulos beror på eller gynnas af fosforbrist i kroppen, ha vissa preparat, bestående af eller innehållande underfosforsyrliga salter 1. hypofosfiter, fått namn om sig att kunna bota eller motverka tuberkulos eller att öfver hufvud verka allmänt stärkande vid tuberkulos, "skrofler", anemiska och kakektiska tillstånd - dock utan att en sådan verkan blifvit säkert ådagalagd. Man har användt kalcium- och natriumhypofosfit, järn-hy p o f o s f i t m. m. S. k. Sy'rupus hypopho's-phitum compo'situs är ett ganska kändt medikament, hvars verkan dock mindre tillkommer hypofosfiterna än däri ingående järn och små mängder stryknin; medlet ges l tesked 3 gånger dagligen 1/2 timme före måltid. Af liknande sammansättning är den mycket annonserade Fellows syrup of hypophos-phites. ' K. A. V-g. C. G. S. Underförläning. Se L än s väsen, sp. 195. Undergevär 1. Sidogevär, krigsv., benämnes stundom det vapen, som krigsmannen bär vid sidan, såsom sabel, faskinknif o. d. C. O. N. Undergrad, mek. tekn. Se Fil, sp. 188, och Filhuggning, sp. 202. Undergrader, artill., gemensam benämning på de elevationsvinklar, hvilka understiga 45°. Se Kulbana, Kiktning och of ver gr a-d c r. G- af Wdt. Undergraduates [andogräMjuets]. Se College, sp. 526, och Oxford, sp.' 1181. Underground [Vndegräund], eng., "underjordisk", begagnas särskildt om den underjordiska järnvägen i London (se d. o., sp. 1048 och 1064). Underhafsplatåer. Se Haf, sp. 984. Underhals, husdjurssk., detsamma som hjorthals (se Hals, sp. 1172). Underhandsackord, jur., en frivilligt och på enskild väg ("under hand") åstadkommen uppgörelse mellan en skuldsatt person och hans borgenärer, hvarigenom dessa afstå från sina anspråk på betalning i vanlig ordning, mot att gäldenären, med eller utan hjälp af andra, bereder borgenärerna någon tillfredsställande utsikt till mer eller mindre fullständig godtgörelse. Jfr Tvångs-ackord. C.G.B.I. Underhudsbindväf, anat. Se Hud, sp. 1195, 1196. Underhudsemfysém. SeEmfysem. Underhuggare, eg. underofficer. Ordet används numora försmädligt om tjänstemän eller privatan-ställda på någon af de lägre platserna. Underhuset (eng. the house of commons, numera ytterst sällan the lower house), benämning på den ena af den engelska representationens bägge kamrar. Se Parlament. Underhållsskyldighet, jur., förpliktelse att lämna annan, hvad till lifvets uppehälle och fyllande af hans personliga behof åtgår, eller ock bidrag till anskaffning af detta. Sådan förpliktelse kan frivilligt åtagas och följer då allmänna obligationsrättsliga regler. Juridiskt sedt af långt större betydelse är den underhållsskyldighet, som på grund