Första tomen om U.” (1741), G. Wallenberg, ”Flora upsaliensis” (1820), J. A. Schagerström, ”Conspectus vegetationis Uplandicæ” (1845), V. Tham, ”Beskrifning öfver Stockholms och Upsala län” (1850), K. F. Thedenius, ”Flora öfver U:s och Södermanlands fanerogamer och bräkenartade växter” (1871), K. A. Klingspor o. B. Schlegel, ”U:s herregårdar” (1881), L. Bygdén, ”Förteckning å tryckta och otryckta källor till landskapet U:s ...beskrifning” (1892) samt ”U., skildring af land och folk”, utg. af Hum. vet. samf. i Uppsala genom A. Erdmann, K. Hildebrand och E. Apelqvist (2 bd, 1905--08), G. Ekholm, ”Studier i Upplands bebyggelsehistoria, I. Stenåldern” (1915), ”Upplands bronsålder” (1911; i ”Uppl. fornf:s tidskr.”, XXVII) och (i förening med O. v. Friesen) ”Upplands hällristningar” (1915; ibidem, XXX). För tillvaratagandet af landskapets historiska minnen arbetar Uplands fornminnesförening, som sedan 1871 utger en värdefull tidskrift (hittills 8 bd). E. A--t. Uppland, hertigar af. Se Gustaf, svenska prinsar 3, och Sigvard. Upplandning l. Till-landning, geol., ökning af fasta landet såväl genom af hafsvågorna vid låga stränder hopförda och uppkastade stenar, grus och sand som genom af slamförande floder småningom hopade fasta beståndsdelar på en jämförelsevis långgrund hafs- eller sjöbotten i flodmynningens närhet. E. E. Upplands artilleriregemente, sedan dec. 1904 namn på Andra Svea artilleriregemente (se d. o., äfven i Suppl.). Upplands infanteriregemente (n:r 8, före 8 dec. 1904 Upplands regemente) var roteradt inom Stockholms och Uppsala län med en styrka af 1,200 nummer i 8 kompanier. Regementet erhåller numera sitt värnpliktiga manskap från Uppsala län. Dess mötesplats var Polacksbacken strax s. om Uppsala, v. om Fyrisån. Den är fortfarande regementets exercisplats, och där reser sig nu regementets kasern (uppf. 1912; Upplands infanteriregementes kasern. se fig.). En af värdshusegaren Eklund till officerskåren skänkt byggnad, Eklundshof, användes af denna till mäss (till 1912, då mässen inrymdes i kasernerna), men var delvis som utvärdshus tillgänglig för allmänheten. -- På exercisplatsen restes 1862 en minnessten med namnen på de drabbningar, i hvilka regementet kämpat. Se O. V. Bergström, ”Bidrag till k. Uplands regementes historia” (1882). Upplandslagen. Se Landskapslagar. Upplands landthäst. Se Landthäst. Upplands regemente. Se Upplands infanteriregemente. Upplandsrim, metr. Se Rim, sp. 413. Upplappning (Lappning), boktr., den af tryckaren (se d. o.) före tryckningens början verkställda upphjälpningen af tryckets jämna utseende öfver hela tryckformen, så att texttrycket blir jämnfärgadt och å illustrationstryck de mörkare och ljusare tonvärdena komma till sin rätt. Af den inlagda formen tages ett måttligt starkt aftryck; de ställen på detta, som komma ut för svagt, måste främst upphjälpas. På dem klistras lappar, som med motsvarande form konturritas och skäras ut ur ett eller flera afdrag på silkespapper eller tunt bref papper. På det sättet erhålla sedan dessa ställen genom förmedling af lappningsarket ett hårdare tryck och träda fram tydligare. De ställen däremot, som på prof af trycket komma ut för skarpt, utskäras ur detta, för att de vid trycket må hållas lättare. När det gäller finare arbeten, måste titel- och rubrikrader samt med fetstil satta ord i texten underläggas, fina streck å större bokstäfver och ornament utskäras. I cylinderpressen omger lappningsarket däckeln å tryckcylindern och betäckes af ett ark eller af tryckduk; i digel-pressen anbringas det på däckeln före dess nedfällning. Vid tryckning af illustrationer blir lappningen ett inveckladt arbete, som kan kräfva många prof af drag och upphjälpningar. -- En alldeles ny uppfinning, som numera i stor utsträckning används för lappning af illustrationer, är upplappningens verkställande på kemisk väg. Den verkställes i detta fall efter åtdragning af klichéytan på tillhandahållna pappersark, genom att arken efteråt genomgå etsning i härför afsedda kemiska bad. Bildytan kvarstår efter torkning i kritrelief. Patenträtten innehas af firman Lanckes & Schwärzler. Upplefvelseförsäkring. Se Lifförsäkring, sp: 429. Upplofning, sjöv. Se Anlofning. Upplopp, straffr., föreligger enligt Straffl. (kap. 10 § 13), då en folkmängd samlar sig tillhopa och stör lugnet eller allmänna ordningen, utan att dock ådagalägga sådant uppsåt, som är utmärkande för uppror (se d. o.), samt därjämte ej skingrar sig på offentlig myndighets befallning, utan visar trotsighet däremot. Straffet är för anstiftare och anförare straffarbete (i högst ett år), för andra deltagare böter. För att kunna anses som deltagare i ett upplopp erfordras emellertid, att man eger kännedom om samtliga förut nämnda omständigheter, sålunda äfven därom, att trots ådagalagts mot myndighets befallning att skingras. Öfvergå deltagarna i ett upplopp till våld å person eller egendom, inträder samma straff, som är stadgadt för uppror under motsvarande förhållanden, d. v. s. ett väsentligt skärpt straffarbetsstraff inträder då såväl i fråga om anstiftare och anförare som i fråga om öfriga deltagare; dock kan numera straffet för de sistnämnde nedsättas till fängelse, om omständigheterna äro synnerligen förmildrande. Så kan endast undantagsvis anses vara förhållandet, därest