Stockholms 259; minst voro Kalmar och Gottlands med resp. 57 och 51 medlemmar. Hvarje nation har eget hus (se fig. 1--5 å pl. I samt uppgifter om nationshusen i art. Uppsala, sp. 1214) med sällskapslokaler och bibliotek samt egna stipendiefonder och uppträder samlad under sitt landskaps fana. Nationerna besluta själfva om sina stadgar, hvilka dock skola stadfästas af Mindre akademiska konsistoriet. Nationernas medlemmar bilda tillsammans Studentkåren, som efter föregående ansatser till allmännare studentföreningar konstituerades 1849. Den hvita mössan, redan tidigare använd bland studenterna i Uppsala, antogs af de Uppsaliensiske deltagarna i studentmötet i Köpenhamn 1845 som Uppsalamärke (se Studentförening, sp. 490). Kåren fastställer själf sina stadgar "på sätt som hittills må vara vedertaget" (Universitetsstatuterna § 90: 2. Studentkåren är icke nämnd i tidigare statuter än 1908). Dess angelägenheter handhas af olika beslutande och förvaltande organ. Den väljer genom omedelbara val sin ordf. och vice ordf.; öfriga funktionärer väljas af Studentkårens direktion, som utgöres af nationernas förste kuratorer samt ett antal af hvarje nation i förhållande till dess medlemstal valda ledamöter och som eger vidsträckt befogenhet att handla å kårens vägnar; den afger utlåtande öfver hvarje ärende, som skall föredragas på allmän studentsammankomst. Kåren har ännu endast förhyrd lokal, men eger en byggnadsfond på öfver 1/2 mill. kr.; den eger dessutom understöds- och andra fonder till ansenliga belopp samt ett betydande bibliotek, omfattande hufvudsakligen nordiska ämnen (språkvetenskap, litteratur, historia o. s. v.) samt det af statsrådet K. J. Malmstens stärbhus 1886 till kåren skänkta Malmstenska (hufvudsakligen matematiska) biblioteket. Antalet närvarande studenter, inkl. i nationerna kvarstående yngre lärare och tjänstemän, uppgick höstterm. 1918 till 2,346, fördelade på fakulteter sålunda: teol. 253, jur. 438, med. 421, filos. 1,229 (däraf 94 förberedde sig för teol.-filos, examen, 773 egnade sig åt humanistiska, 357 åt matematisk-naturvetenskapliga studier och 5 ej tillhörde någon af dessa kategorier), 5 utan angifven studieriktning. Högsta antalet nåddes höstterm. 1913 med 2,461 närvarande studenter. Enskilda föreningar för icke enbart sällskapliga ändamål finnas till ett 40-tal, däraf ett 20-tal med rent vetenskapligt syfte. Uppsala kvinnliga studentförening är en 1892 bildad frivillig sammanslutning af kvinnliga studenter. För att bereda fri sjukvård å akademiska sjukhuset för 8 studenter ha samtliga nationer åtagit sig en terminlig afgift (f. n. kr. 1:10) för hvarje närvarande medlem, en anordning, som går tillbaka till 1841, då nationerna på Hwassers förslag åtogo sig en dylik afgift af 12 sk. b:ko för medlem. I syfte att bereda billigt kosthåll för medlemmarna bildades inom studentkåren i början af 1900-talet ett antal kooperativa sammanslutningar under namn af "Ambrosia". Den ekonomiska administrationen har emellertid erbjudit så stora svårigheter, att (1920) alla utom en upphört. Universitetets gamla matrikel är utg. af A. Andersson för åren 1595--1680 och hittills (1920) fortsatt till 1710 af A. B. Carlsson (och J. Sandström). Ang. utgifna nationshistorier och matriklar se f. ö. Biografi, sp. 431 och Suppl. "Uppsala universitets katalog" (den s. k. studentkatalogen) utges af studentkåren sedan 1854; sedan 1818 hade den utgetts af universitetet. Studentkåren högtidlighåller årligen med sång, tal och lefverop Gustaf Vasas födelsedag (12 maj) vid bysten på slottets borggård, Gustaf II Adolfs dödsdag (6 nov.) vid Gustaf Adolf-obelisken i Odinslund och Karl XII:s dödsdag (30 nov.) under Skytteanums hvalf. (Före unionsbrottet, 1905, högtidlighölls på samma sätt unionsdagen, 4 nov.) Vid dessa och liknande tillfällen, då kåren uppträder samlad, framtågar den under sina egna standar (se d. o., fig. 3) och de 13 nationsfanorna, närmast följda af "Allmänna sången" (se härom Uppsala studentsång). Mangrannast torde kåren uppträda, då den på Valborgsmässoaftonen (30 april) med standar och fanor och under sång tågar upp till den gamla Vasaborgen för att där med traditionella sånger och tal hälsa "våren den unga". Uppför Carolina- och slottsbackarna slingrar sig det långa tåget af hvita mössor, då allmänt framtagna som ett tecken, att "våren är kommen", och stora äro de skaror från när och fjärran, som njuta af den stämningsfyllda våraftonen med sången vid slottstornet (se fig. 6) och Valborgsmässoeldarna nedanför på slätten. Det händer väl ock, att den traditionella "O hur härligt majsol ler" sjunges i hvinande snöyra. Denna afton och 1 maj äro äfven nationsfesternas dagar framför andra med de traditionella "hälsningarna", då nationerna med fana, kurator och sång i spetsen tåga genom gatorna för att på nationssalarna bringa hvarandra sin hälsning och förbrödras. En särskild "vårfest" firas årligen längre fram i maj i Botaniska trädgården, stundom i förening med karneval; på förmiddagen samma dag ger "Allmänna sången" i aulan den sedvanliga "vårkonserten". Många gäster från andra orter besöka då Uppsala; de unga damernas vårtoaletter förhöja dagens festliga prägel, och på de flesta nationer dansas den natten. Under en rad af år egnades i U. liksom vid de öfriga nordiska universiteten en s. k. nordisk fest åt minnet af stora bortgångna i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Om studentmötena se d. o. och Skandinavism. -- Om examina se Examen och Universitet, sp. 1126--27. Universitetets nu gällande stat är fastställd 28 juni 1907 med senare tillägg och ändringar. Inkomsterna (allt, här liksom i nedan meddelade sifferuppgifter, i runda tal) uppgingo 1918 till 2,778,000 kr., däraf statsanslag på ord. stat 899,000 och på extra stat 836,000 kr. (1900 resp. 1,063,000, 465,000 och 166,000, däraf 150,000 kr. byggnadsanslag); af anslagen på extra stat 1918 utgjorde 464,000 kr. krigstidstillägg till löner och 19,000 kr. tillfällig löneförbättring åt vaktmästare m. fl. Inga anslag till nybyggnader utgingo till universitetet detta år. Inkomsterna af jordegendom och anslagen tionde uppgingo till 517,000 kr. (1900: 218,000), räntor å reverserade fordringar (donationer m. m.) till 452,000 kr. (1900: 177,000), diverse inkomster till 74,000 kr. (1900: 36,000). Löner till lärare, tjänstemän och betjänte (inkl. docentstipendier, men utom krigstidstillägg och tillfälliga löneförbättringar) utgingo