1291 Uppåkra-Ur 1292 åstadkommes därvid. Förloppet är ungefär lik-artadt med blodomloppet hos en människa eller ett djur, hos hvilket cirkulationen hålles i gång af hjärtat. - Äfven i fråga om pumpvarmvatten- Fig. 5. Pumpvarmvattenvärmelediiiiig. värmeledningen medför cirkulationens afstannands allvarsamma följder. Om nämligen förbränningen i pannan ej därvid omedelbart minskas eller upphör, hinner det där bildade värmet ej nog snabbt aflägsnas, utan öfverkokning eller t. o. m. explosionsfara kan då inträffa. Man använder därför flerehanda säkerhetsanordningar, först och främst reservpump, som genast kan sättas i gång, om den andra pumpen mankerar; vidare användas ock automatiska anordningar att minska förbränningen samt slutligen ett pålitligt signalsystem, som anger, om temperaturen i pannan är på väg att stiga för högt. Systemet erfordrar emellertid - liksom fallet är med högtrycksångpannor - oafbruten tillsyn, hvarför det ock kan ifrågakomma endast vid så stora anläggningar, att dylik tillsyn ändock är själffallen. En annan orsak att detta system kan bära sig endast för större anläggningar är den, att drif kraf ten för pumpen icke får kosta så mycket, att den medför någon af sevärd fördyring af driften. Men för större byggnader, t. ex. Stockholms slott, nya Tekniska högskolan,, rikets större sjukvårdsanstalter, innebär det i många afseenden ovärderliga fördelar. K. S-n. Uppåkra, socken. Se Stora Uppåkra. Upravda skulle enligt uppgift af den apokryfiske presbytern "Bogomil" (d. v. s. Teofilos) ha varit kejsar Justinianus' ursprungliga namn. Kejsaren skulle nämligen enligt denna dunkla källa - troligen en slavofil förfalskning - ha varit af slavisk börd och haft till lärare ofvannämnde Bogomil. Jfr J. Bryce, "Life of Justinian bv Theophilus" (i "English historical review", 1887). J-C. Upravitel. Se M o n t e n e g r o, sp. 996. Upsala, stad. Se Uppsala. Upsala, en sedan 1901 daglig, konservativ tidning i Uppsala, som uppsattes af boktryckaren Per Hanselli (se d. o.) 1845 som halfvecko-tidning, 1873 vardt hvarannandagstidning och 1894 -1900 utkom med fyra nummer i veckan. Den förfäktade under 1850- och 1860-talen, då boktryckaren och riksdagsmannen J. Sundvals-son var dess redaktör, liberala tänkesätt, men tillhörde dock oppositionen mot representationsreformen. Under K. Möllersvärds långa redaktörstid (från 1874) räknade den bland mera stadigvarande medarbetare lektor J. F. N y-ström (politiska artiklar) cch prof. K. R. N y- blom (musik- och konstartiklar 1878-98). Tidningen, som utges äfven i en hvarannandagsupp-laga, kostar på posten resp. 15 och 7,so kr. Re-daktör är sedan 1911 filos. d:r E. N. S ö d er b e r g (sa denne). Upplagans sammanlagda antal är omkr. 7,000 ex. Upsala college [Vpsäle 1. apsä;b kå'lidj], svensk-amerikanskt högre läroverk, grundlades 1893 som en "academy" och musikskola i Brooklyn, staten New York, men flyttades 1898 till Kenilworth, staten New Jersey, där det alltsedan varit förlagdt. Sedan 1901 har därmed varit förenad en handelsskola. 1905 blef läroverket fullständigt college med fyra årsklasser. I läroverket meddelas samundervisning, den enda skola inom staten, där så sker. Antalet lärare är 11, antalet lärjungar 95 (1918). O. A.L-r. Upsala nya tidning, en sedan 1901 daglig, radikal morgontidning i Uppsala, hvilken 1890 uppsattes af Yngve Svartengren (se denne) som hvarannandagstidning och som 1899-1900 utkom med fyra nummer i veckan. Bland tidningens medarbetare har varit ett stort antal af universitetets lärare och studenter; 1890-91 och 1897- 98 bidrog äfven Gustaf Fröding. Kedaktör är sedan 1903 J. AxelJohansson(f. 1868). En landsupplaga utges som hvarannandagstidning; prenumerationspriset på posten är f. n. 15 kr. för den dagliga, 7,so kr. för den mindre uppl.; inalles tryckas båda uppl. i omkr. 12,000 ex. Upstallsboom [-barn]. Se Aurich 2. Up to date [a'p to déVt], eng., "ända till dags dato", "fullt tidsenlig". Jfr Tip-top. U7pupa, zool Se H är fåglar, sp. 140. Upu^idee, zool. Se H är fåglar, sp. 139. Upwards klorelement [Vpwods], fys. Se G al-va ni sk t element, sp. 666. U. R. (V. R.), förkortning för lat. uti rogas (såsom du föreslår); urbs Roma (staden Rom). Ur (af lat. höra, timme; ty. uhr, fr. horloge, tornur, pendule, väggur, och montre, fickur, eng. dock, pendelur, och watch, fickur), mekanisk inrättning till tidens mätning och regelmässiga indelning genom likformig rörelse. Det första medel människan fann till att bestämma tiden var solens skenbara lopp på himmelen; genom att iakttaga de af- och tilltagande skuggornas kretsgång leddes man till uppfinningen af solvisaren (se Solur). Vidare inrättade man vattenur, bland hvilka de mera användbara grundade sig därpå, att en vätska under ständigt lika tryck med lika hastighet utflyter genom öppningen till ett kärl (se Vattenur), och sanolur, i hvilka en sandmassa på en viss bestämd tid rinner genom en smal öppning ned ur ett glaskärl i ett annat (se T i m g l a s). I mer egentlig bemärkelse förstås med ur en maskin, som medelst ett hjulverk mäter tiden och anger den genom visare på en urtafla. Den moderna tidens ur (i dagligt tal äfven benämndt klocka) är en högligen konstrik mekanism, som blifvit oumbärlig för det borgerliga lifvets ordnande och som hjälpreda åt astronomen, fysikern och sjöfararen. Ett urs huvudbeståndsdelar äro drifkraften (rörelseapparaten), hjulverket (löpverket), gånginrättningen, regulatorn, urtaflan (med visarna) och fodralet. Drifkraften utgöres af en långsamt nedsjunkande vikt (lod) eller en spänd elastisk fjäder, hvarifrån rörelsen utgår och underhålles.