Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utlänning - Utlärningsprof - Utlöpare, Vandringsskott, Grenskott, Stolon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finans- eller militärhöghet på samma sätt som statens
egna medlemmar. Utlännings person eller lösegendom
kan icke – om ej jus angariæ (se Jus 5) under
särskilda omständigheter sådant kräfver och i sådant
fall mot blifvande ersättning – tagas i anspråk för
offentliga behof. Dock är han skyldig att erlägga
de med en rättighets utöfning förbundna afgifter,
men icke direkt beskattning, såvida han är att anse
endast som resande, hvaremot den, som tagit varaktig
bostad inom ett land, samt den, som där utöfvar
någon inkomstgifvande verksamhet, kan förpliktas
till utgörande af såväl skatter som tjänstbarheter,
dock ej personlig krigstjänstskyldighet. I afseende
på utlännings rättsliga ställning gäller, att hans
status civilis bedömes efter hans hemlands lagar,
men hans offentliga stånd och de ökade eller minskade
rättigheter detta kan medföra gälla ej i främmande
land, t. ex. adelskap, tjänande ställning. Som åt
den ena staten ej kan tillerkännas rätt att utöfva
någon makt inom den andras område, måste, där behof
af rättshjälp i form af handlingars delgifning,
häktning, vittnesförhör o. s. v. uppstår, det
h. o. h. bero på den stat, hvars biträde blifvit
begärdt, om den vill vidtaga ifrågasatta åtgärder,
såvida ej genom traktater viss ordning bestämts. Rör
frågan ett civilrättsligt kraf, bero villkoren för
dess utsökning af landets egna civillagar och därtill
hörande rättegång, enligt hvilka utlänning likasom
landsman kan sökas för förpliktelser, som han iklädt
sig och hvilkas fullgörande skall rätta sig efter
landets lag. Är frågan af kriminell beskaffenhet,
så gäller som allmän regel, att en stat ej lånar
sig till verkställare af straff, som en annan stat
ådömt eller vill utkräfva. Frågan blir då, om skäl
förefinnes för utlämning (se d. o.) af den, som
anmäles ha förbrutit sig mot en annan stats lagar.
Utlänning är i Sverige underkastad landets
jurisdiktion, såväl den civila som den kriminella,
om ej exterritorialrätt eller traktater däri göra
ändring, eller, såsom t. ex. i Straffl. kap. 1,
särskilda föreskrifter blifvit gifna om dem, som äro
underkastade svensk straffrätt. Utlänningar, som i
allmänhet i rättigheters förvärfvande och utöfning
samt däremot svarande skyldigheter äro likställda med
svenska undersåtar, intaga dock i vissa afseenden
en särskild ställning. Rättigheten för utlänning att
inom Sverige förvärfva fast egendom, förvärfva eller
bearbeta inmutad mineralfyndighet, idka grufdrift
eller inmuta mineralfyndighet är, enligt lag 30 maj
1916, beroende af K. M:ts tillstånd, och det åligger
den utländske egaren att svara inför svensk domstol
samt hålla ombud, som å hans vägnar fullgör de med
äganderätten förenade skyldigheterna. Jämlikt sagda
lag gäller liknande om svenskt handelsbolag, hvari
finnes utländsk bolagsman, och svenskt aktiebolag,
hvars aktiebref ställas till innehafvaren, äfvensom
om svenskt aktiebolag, hvars aktiebref äro ställda
till viss man, om icke visst af lagen närmare angifvet
förbehåll ang. högsta antal aktier eller röster
vid stämma för utlänning blifvit i bolagsordningen
intaget. Förvärf i strid med lagen gör fånget
ogillt. Inrop å exekutiv auktion är dock medgifvet,
men under villkor, att inom viss tid afyttrande åter
sker eller tillstånd erhålles. I afseende på idkande
af handel, handtverk, fabriks- eller annan näring
gäller k. förordn. 18 juni 1864 §§ 25–31, sådan den
lyder efter de ändringar, som däri blifvit vidtagna
genom k. förordn. 20 juni 1879, 21 aug. 1914 och
24 maj 1918. K. M:ts tillstånd erfordras, för att
utlänning skall kunna drifva näring, hvarjämte
han skall ställa säkerhet för utskylder till stat
och kommun under tre år. Utlänning, som eger del
i skepp, må ej antagas till hufvudredare och hans
andel i svenskt fartyg ej sträckas så långt, att
fartyget upphör att vara svenskt. Utlänningars
rätt att drifva gårdfarihandel är emellertid ej
inbegripen i tillståndet att idka näring, utan
uttryckligen i lagen undantagen och förbjuden;
detsamma gäller om s. k. realisation. Vill utlänning
under kringvandrande eller kringresande idka
handtverk eller annan handtering, fordras tillstånd
aí vederbörande K. M:ts befallningshafvande i orten,
och detta får ges blott för viss tid och vid behof
af sådan rörelse samt kan dessutom före tidens
utgång återkallas. Anledningen till dessa stränga
bestämmelser var det spioneri, som skedde bl. a. genom
s. k. ryska sågfilare. Enligt k. förordn. 29 mars
1912 må ej utlänning kunna erhålla befälhafvarplats
å svenskt handelsfartyg. För kringresande utländska
handelsexpediter samt skådespelare, konsertgifvare,
förevisare m. m. äro särskilda bevillningsafgifters
utgörande och särskilda villkors iakttagande
föreskrifna. I förhållande till statens militär- och
finanshöghet äro utlänningar fria från skatter och
allmänna besvär, som icke äro förenade med fastighets
innehafvande eller närings idkande. Särskildt äro de
fria från personlig krigstjänstskyldighet äfvensom
från skatter, som ej äro ålagda nyttjande eller
förbrukning af vissa ting eller utöfning af vissa
medborgerliga rättigheter. Dock kunna de enligt
gällande bevillningsstadga, om de fortfarande
uppehålla sig i landet för annat syfte än studiers
idkande eller därifrån åtnjuta förmåner, såsom löner,
pensioner, förpliktas att utgöra bevillning för
inkomst. De förmåner utlänningar således åtnjuta i
afseende på offentliga skyldigheter äro sammanbundna
med deras obehörighet att åtnjuta offentliga och
särskildt politiska rättigheter. Sålunda tillkommer
dem hvarken valrätt eller valbarhet till offentliga
uppdrag; ej heller må de kunna utnämnas till
ämbets- och tjänstemän i andra fall, än R. F. §
28 sådant medger. Vill utlänning förskaffa sig
behörighet till dessa rättigheters åtnjutande, har
han att först förskaffa sig statsborgarskap genom
naturalisation. Detta är dock ej tillräckligt, för
att utlänning skall kunna utnämnas till statsråd (till
detta ämbete kan endast infödd svensk man utnämnas).
H. L. R. (Rld.)
Utlärlingsprof. Se Lärling, sp. 223.
Utlöpare, Vandringsskott, Grenskott, Stolon,
bot., ofvan eller under jordytan utväxande skott
med långa mellanleder, som tjäna till växtens
utbredning därigenom, att skottets spetsknopp på
långt afstånd från moderplantan utväxer och rotar sig;
den mellan den nya och den gamla individen liggande
delen af utlöparen dör bort förr eller senare. Som
exempel på ofvanjordiska utlöpare kunna nämnas
"refvorna" hos smultron och jordgubbar (se fig. till
Fragaria); underjordiska utlöpare finnas
t. ex. hos potatisväxten ("ålarna", som utgå från
potatisstjälkens nedersta del,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
