Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 131-132 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utprickningssystem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

målade i omväxlande svarta och röda ringar af 0,5
m. höjd.

Nord	Öst	Syd	Väst
om grundet
Svarta	Svarta med 1 m. bredt midtbälte	Röda med uppåtvänd kvast(ar)	Röda med nedåtvänd kvast(ar)

B. Sjömärken för större fritt liggande grund äfvensom
för grund i öppna sjön. För sjömärkets läge i
förhållande till grundet är endast dess färg och vid
de röda märkena dessutom topptecknets beskaffenhet
bestämmande.

Förutom de i det föregående nämnda sjömärkena användas
äfven lys-, klock- och ljudbojar som
såväl dag- som nattmärken. Lysbojarna ligga på sina
stationer antingen året om eller den tid, som anges
i den af Lotsstyrelsen utgifna "Lista öfver svenska
fyrar", i båda fallen såvida deras säkerhet icke hotas
af is. De användas huívudsakligen i trängre, lifligt
trafikerade leder eller till sjöss för att utmärka
grund, för hvilka man genom på annat sätt anordnad
fyrbelysning icke kan varna. Klock- och ljudbojar samt
de större prickarna ligga ute, så länge de ej hotas af
is. I st. f. de då intagna märkena utläggas enklare
sjömärken, s. k. vinterprickar. Om utprickningen af
vrak hänvisas till färgplanschen (Sverige).

För sjömätningsändamål uppsättas ofta större och
mindre märken af trä eller sten invid stränderna
eller på dominerande höjder. Stundom utläggas äfven
prickar till sjöss, hvilka dock alltid äro försedda
med en eller flera flaggor.

I Norge (se färgpl. II) begagnar man sig i stor
utsträckning af fasta sjömärken (järnstänger,
båkar och kummel), stående omedelbart intill
farleden. Dessa fasta märken äro ofta försedda
med en eller två armar, pekande i riktning mot
farleden. Där sjöhäfning icke kan förekomma, ha de
flesta märkena för tydlighets skull ofta äfven ett
topptecken. Med afseende på de flytande sjömärkena
skiljes äfven där på utprickning af farled och af
fritt liggande grund. Farled, hvars hufvudriktning är
nordlig (sydlig), är på östsidan utmärkt med svarta
prickar och på västsidan med röda. Går farledens
hufvudriktning i öst–väst (väst–öst), utmärkes dess
norra sida med röda och dess södra sida med svarta
prickar. Där så är erforderligt, förses prickarna
med hvita bälten, när de skola utmärka ledens ö.-
eller v.-sida, till skillnad från dess n.- eller
s.-sida. Ledernas hufvudriktningar äro angifna i den
af fyrdirektören utgifna "Fortegnelse över seilmarker
paa den norske kyst". Grund med led på båda sidorna
utmärkas antingen med svart- och rödrandiga prickar,
som stå midt på grundet eller midt för detsamma i
ledens riktning, eller ock därigenom, att röda prickar
sättas på grundets södra eller östra sida, beroende
på ledens riktning, samt svarta på dess norra eller
västra sida. De fritt liggande grunden ha på sin norra
sida svarta, på sin östra röda med hvita midtbälten,
på den södra röda och på sin västra sida svarta med
hvita midtbälten. Kvastar som topptecken ha icke någon särskild
betydelse, men användas såväl till sjöss som inomskärs
för att öka märkenas synbarhet.

I Danmark (se färgpl. II) infördes det
nuv. utprickningssystemet 1897. Därmed
öfvergick man från "kompass-systemet" till
ett "styrbords-babordssystem", hvarvid de af
Washingtonkonferensen
angifna riktlinjerna i hufvudsak vunno
tillämpning. Man skiljer mellan utprickning af
hufvudfarleder och af småfarvatten. En farleds
styrbordssida är den sida, som ett ingående fartyg
har till höger. I Skagerak, Kattegatt, Öresund och
Belten anses ett fartyg vara på ingående, när det
kommer från Nordsjön och är på väg till en dansk
hamn eller till Östersjön. Hufvudfarlederna utmärkas
med prickar eller bojar, som skiljas från hvarandra
genom såväl färg som topptecknens beskaffenhet. På
ledens styrbordssida ligga röda spetsformade bojar
med förefintliga kvastar vända uppåt; babordssidan
utmärkes med hvita tunnformade bojar, med eller utan
nedåtvända kvastar. Grund med farled på båda sidor
anges genom i horisontala fält röd- och hvitmålade
bojar, med eller utan på samma sätt målade stänger
och ballonger. Småfarvattnens sidor utmärkas af
flytande eller i bottnen nedsatta stänger, som skilja
sig från hvarandra genom sin färg och topptecknets
beskaffenhet. Styrbordssidan anges genom röda prickar,
som vanligen ha en eller två uppåtvända kvastar och
babordssidan medelst hvita prickar, hvilka i regel äro
försedda med en eller två horisontala viskor. Grund
med led på båda sidor utmärkes med i horisontala fält
röd- och hvitmålade prickar med en uppåtvänd kvast
öfver en liggande viska.

I Ryssland (Östersjön) och Finland (se färgpl. II),
där "kompass-systemet" är strängt genomfördt, beror
sjömärkets utseende endast af dess plats i förhållande
till grundet, hvadan där finnas fyra hufvudtyper,
nord-, öst-, syd- och västremmare med röda eller
hvita stänger. Topptecknen utgöras af kvastliknande
korgflätningar. Sjömärkena skiljas från hvarandra
genom sin olika färg och topptecknets placering. Norr
om grundet stå hvita remmare med nedåtvända svarta
topptecken; syd om röda remmare med uppåtvända,
röda topptecken; väst om till hälften hvit- och
svartmålade remmare med två inåtvända, svarta
topptecken, och öst om grundet stå till hälften
hvit- och rödmålade remmare med två utåtvända,
röda topptecken. Kryssprickarna likna de svenska,
men äro målade i omväxlande hvita och röda bälten.

I Tyskland infördes ett enhetligt utprickningssystem
1887, "styrbords-babords-system". En farleds
styrbordssida är den sida, som ett från sjön kommande
fartyg har till höger. Sammanbinder en farled två
hafsvikar eller två, genom grund skilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>