Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vadstena adliga jungfrustift - Vadstena artiklar - Vadstena-brakteaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fredrikshof i Stockholm eller å Karlberg invid
hufvudstaden. För att emellertid i någon mån förverkliga
den tanken, som låg till grund för det planerade
stiftet i Vadstena, och under namn af jungfrustift
bereda skydd åtminstone åt några behöfvande fröknar
inköpte och upplät 1784 riksrådet grefve K.
Fr. Scheffer ett stenhus i Norrköping till bostad åt
en abbedissa och 6 fröknar, som där skulle avgiftsfritt
bo och åtnjuta underhåll och där ytterligare
6 andra kunde mot lindrig afgift erhålla samma
förmåner. Ett tiotal år efter stiftarens död
upphörde anstalten till följd af bristande tillgångar,
hvarvid beslöts, att af afkastningen af den
Grefliga Schefferska stiftningen för
adliga jungfrur ett årligt pensionsbelopp
skulle utbetalas till ett visst antal stiftsfröknar.
Detta beslut sammanfaller med det, som långt
förut hade fattats i fråga om användning af
Vadstena stifts tillgångar. Ur denna stiftskassa
utdelades redan 1748 några pensioner, som sedermera,
i mån af donerade medel eller andra bidrag, ökats
i storlek och antal. Det är nämligen uteslutande
under formen af dylika pensioner, som den adliga
stiftelsen allt fortfarande fyller sin uppgift. — För
att komma i åtnjutande af dessa förmåner skall
den adliga fröken inskrifvas i stiftets matrikel.
Därvid bör med prästbetyg styrkas den anmäldas
födelseår och dag samt erläggas i inskrifningsafgift
100 kr. Vid gifte förlorar den inskrifna rätt till
pension. Sedan 1822 förvaltas stiftets medel af
Riddarhusdirektionen. Dess tillgångar uppgingo
vid 1918 års slut till 462,096 kr., och s. å. hade
utbetalts 77 pensioner å 100 kr. och 158 å 50 kr.
samt 16 extra pensioner till olika belopp. —
"Grefliga Schefferska stiftningen", afsedd uteslutande
för behöfvande stiftsfröknar, egde vid samma
tid en kapitaltillgång af 62,834 kr. och utdelade
13 pensioner å 150 kr.
J. M—r.
Vadstena artiklar kallas en öfverenskommelse af
13 febr. 1587 mellan Johan III och hertig Karl
af Södermanland ang. de kungliga och furstliga
rättigheterna i den senares hertigdöme. Johan III
önskade, särskildt till följd af den liturgiska striden
(se d. o.), inskränka Karls makt till öfverensstämmelse
med de honom själf som hertig påtvungna
Arboga artiklar (39 d. o.), och på en riksdag i
Stockholm 1582 utfärdade han, med stöd af rådet
och adeln, 27 jan. en "stadga om kunglig och
furstlig rättighet". Enligt denna skulle de
"kyrkoseder", som af prästerskapet samtyckts för riket,
iakttagas äfven inom furstendömet; biskopar och
lagmän inom furstendömet skulle tillsättas, de
förre med konungens samtycke, de senare af
konungen inom enligt landslagens föreskrift
upprättadt förslag; ifrån furstarnas dom skulle vad få
ske till konungen, och denne skulle äfven inom
hertigdömena låta hålla räfsteting; endast konungen
skulle ega att utdela frälserätt och döma
frälsemän för förräderi, och äfven i andra mål
skulle lifsstraff på en frälseman endast med
konungens samtycke få verkställas; fredlöshet inom
riket skulle gälla äfven inom hertigdömena, och
alla för det förra antagna in- och utförselförbud
och skattebevillningar skulle vara bindande för de
senare; ärftliga förläningar inom ett hertigdöme
skulle få ges endast för den tid detta var afsöndradt;
hertigarna skulle ej utan konungens samtycke få
slå mynt, och adeln inom hertigdömena skulle
göra rusttjänst omedelbart till konungen. Karl,
som först i juli s. å. fick kännedom om denna
stadga, godkände den emellertid icke. Slutligen,
då rådet föreslog, att tvisten i enlighet med Gustaf
Vasas testamente skulle slitas genom en rättegång
inför ständerna, inlät han sig dock på
underhandlingar. Resultatet af dem blef de "artiklar"
eller den "konstitution om de kungliga och furstliga
rättigheterna", som utfärdades på en riksdag
i Vadstena. Genom dem modifierades Stockholmsstadgan
på följande sätt. Vid tillsättande af biskop
i hertigdömet skulle konungen vara bunden inom
ett af ärkebiskopen, Uppsala domkapitel och
Strängnäs stifts prästerskap upprättadt tremannaförslag,
på hvilket dock för honom misshagliga
personer ej skulle få plats; vid upprättandet af
lagmansförslaget skulle äfven hertigen ha en röst;
konungsräfst skulle få hållas inom hertigdömet,
endast när "det för allmogens tarfvor och klagomål
synnerligen behöfves"; någon annan inskränkning
i hertigens domsrätt öfver adeln inom furstendömet
än den allmänna vadrätten och konungens samtycke
till lifsstraffs verkställande omtalas ej; hertigen
fick rätt att ge dem, som flytt undan konungens
onåd, tre månaders lejd; han skulle få deltaga i
besluten om in- och utförselförbud och allmänna
gärder, men också att underhandla med sina
undersåtar om särskild skatt. Frågan om hans rätt
att slå mynt uppsköts, och frågorna om liturgien
och rusttjänsten af adeln inom hertigdömet
hänskötos, den förra till ett kyrkomöte för hela riket,
den senare till adeln i dess helhet, hvilken i ett
(dock icke undertecknadt) betänkande uttalade sig
för rusttjänstens utgörande omedelbart till
konungen. Då Johan med anledning af sin brytning
med rådet behöfde hertigens stöd, blef han villig
att till dennes förmån ändra artiklarna, såsom ses
af förslag härom från 1590, men någon slutgiltig
ny uppgörelse synes ej ha kommit till stånd under
hans lifstid. I den bekräftelse på Karls furstendöme,
som Sigismund afgaf i sammanhang med sin
kröning (antedaterad 23 febr. 1594), blefvo emellertid
alla stadgar fr. o. m. "konung Eriks tid", som
stredo mot Gustaf Vasas testamente, förklarade
ogiltiga och kraftlösa. Därmed voro "Vadstena
artiklar" definitivt afskaffade. — Jfr E. Hildebrand,
"Svenska riksdagsakter", II (1889—99)
och III, 1 (1894).
S. B.
 |
| Vadstena-brakteaten. (1/1.) |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
