Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Valdai-bergen (Alauniska höjden) - Waldau, Max - Waldberg, Max von - Waldbrunnen - Waldburg - Waldburg, Truchsess von, släkt - Waldburg-Zeil, Karl von - Val de Bagnes - Waldeck - Waldeck, furstar af - Waldeck, Benedikt Franz Leo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i äldre tider — särskildt under 1700-talet — här
en betydande ansvällning af marken. I själfva
verket når högsta punkten (Kamestik) endast
upp till 321 m. och Popova gora i n. till 234
m. ö. h. Volgas källa ligger 210 m. ö. h. I de
lägre delarna finnes ymnigt med sjöar, torfmossar
och kärrmarker. Den geologiska byggnaden består af
kalk- och sandsten med inströdda stenkolsflötser.
A. N—d.
Waldau, Max, pseudonym för Hauenschild, von (se
d. o.).
Waldberg [va’lt-], Max von, friherre, tysk
litteraturhistoriker, f. 1858 i Czernowitz, filos.
doktor och titulärprofessor i Heidelberg, har
författat ett flertal betydande arbeten, af hvilka må
nämnas Untersuchungen über Lessings stil (1881), Die
galante lyrik (1885), Die deutsche renaissancelyrik
(1888), Goethe und das volkslied (1890) och Der
empfindsame roman in Frankreich (I, 1906), och varit
verksam som utgifvare.
R—n B.
Waldbrunnen [valtbro’n-], källa vid Marienbad (se d. o.).
Waldburg [va’ltborg], ett af grefvarnas af W. fordom
riksomedelbara besittningar 1803 bildadt furstendöme
i Schwaben, mellan Donau och Iller, hvilket
genom Rhenförbundsakten 1806 kom under württembergsk
och till en del under bajersk länshöghet. Areal 745
kvkm. Omkr. 3,000 inv.
A. N—d.
Waldburg [va’ltborg], Truchsess von, tysk greflig
släkt, som kan spåras redan på 1100-talet i Schwaben
och inom hvilken sedan 1214 truchsessämbetet
(se Truchsess) var ärftligt (1525 blef värdighet
af "Reichserbtruchsess" förlänad släktens
hufvudman). Släktens medlemmar voro ministerialer
under hohenstauferna och innehade, när denna ätt
bar kejsarkronan, en inflytelserik ställning i tyska
riket, så t. ex. Eberhard Truchsess von W., f. 1187,
d. 1234, hos Fredrik II, som 1222 åt honom anförtrodde
vården om sin son Henrik och riksklenoderna. Mest
bekant af släktens medlemmar är Georg Truchsess
von W., d. 1531, schwabiska förbundets härförare
mot Ulrik af Württemberg 1519 och i Bondekriget
1525. Flera medlemmar af släkten erhöllo höga
kyrkliga värdigheter, så t. ex. ärkebiskop Gebhard
af Köln (se Gebhard). Släkten erhöll 1628 greflig
och dess hufvudlinjer 1803 furstlig värdighet. Två
furstliga linjer, W.-Wolfegg-Waldsee och W.-Zeil
und Trenchburg, kvarlefva i Württemberg, en greflig
sidolinje, W.-Zeil-Lustenau-Hohenems,
i Österrike. Jfr J. Vochezer, "Geschichte des
fürstlichen hauses W. in Schwaben" (3 bd, 1888—1907).
V. S—g.
Waldburg-Zeil [va’ltborg-tsa’jl], Karl von, grefve,
tysk polarfarare, f. 1841, d. 1890, företog
1870 tills. med Th. von Heuglin en forskningsresa
till Öst-Spetsbergen samt deltog 1876 och 1881 i
expeditioner till Väst-Sibirien, senare gången på
ett till Jenisej afgående handelsfartyg.
O. N—d.
Val de Bagnes [vall də ba’nj]. Se Entremont.
Waldeck, republik, förut furstendöme i
Tyskland. Furstendömet bestod af två skilda delar,
en större, sydligare, det forna grefskapet W.,
omslutet af Preussen, samt ett mindre, nordligare,
det af Hannover, Braunschweig och Lippe omgifna
furstendömet Pyrmont. Tillsammans betäckte
de en areal af 1,121 kvkm. (något mindre än
Öland). 61,700 inv. (1910). W. genomdrages af
Rhenska skifferbergen och har ett ganska högt
läge (Ettelsberg 838 m. ö. h.). Skogsarealen är
38 proc., åker och äng upptaga 57 proc. Får- och
svinafveln är rätt ansenlig. Järn, marmor, brunkol
och skiffer brytas. Hufvudstad Arolsen, med
2,800 inv. (1910). — Omkr. 1189 nämnas bröderna
Widukind och Herman von Schwalenburg som grefvar
af W. Den förres sonson Adolf (f. 1214, d. 1270)
utvidgade sitt hessiska stamgods, och släkten blef
1349 riksgreflig. 1397 delad i grenarna Landau
(utdöd 1495) och W., kom den 1438 i länsförhållande
till Hessen, hvilket faktiskt upphäfdes 1806, då
Rhenförbundet bildades, men rättsligt först 1847
af tyska förbundsdagen. Grefvarna af W., hvarmed
1625 Pyrmont förenades, fingo under Georg Fredrik
(se Georg, tyska furstar 8 a) 1682 furstlig och
under hans kusins son Fredrik Anton Ulrik (f. 1676,
d. 1728) 1712 riksfurstlig värdighet. De ofta delade
släktgodsen hade samlats på en hand af dennes fader
Kristian Ludvig (d. 1706), hvars yngre son Josias
(f. 1696, d. 1763) blef stamfader för den grefliga
ätt W., som 1757—1863 innehade äfven en del af det
1806 mediatiserade grefsk. Limpurg i Württemberg,
hvilken genom gifte sedermera kom till en gren af
huset Bentinck. 1806 ingick W. i Rhenförbundet, 1815
som suverän medlem i Tyska förbundet, och 1816 fick
det af furst Georg Henrik Fredrik (f. 1813, d. 1845)
en konstitutionell författning, som af hans änka Emma
1849 reformerades i starkt demokratisk anda. 1866 slöt
sig W. till Preussen, inträdde i Nordtyska förbundet
och öfverlämnade (från 1867 på 10 år, från 1887 på
obestämd tid) sin statsförvaltning åt Preussen. Vid
revolutionen i nov. 1918 proklamerades republiken, och
furst Fredrik (f. 1865) afsade sig tronen. Enligt
den provisoriska författningen af 15 april 1919
består landtdagen af 21 deputerade; förvaltning
och finanser skötas fortfarande af Preussen.
A. N—d. E. A—t.
Waldeck, furstar af. Se Georg 8, sp. 1000.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
