- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex /
607-608

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vanhäfd - Vanhäfdslagen - Wani - Vanikoro - Vanilj - Vaniljrätter - Vaniljtinktur - Vanilla, Vanilj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

person, som uppenbarligen besitter egendomen
hufvudsakligen för skogsafkastningen och ej är
mantalsskriven å samma fastighet eller annan, som
sambrukas med densamma, jordbruket ej nedläggas
eller åker, äng och byggnader så vanvårdas, att
jordbrukets vidmakthållande äfventyras. Till vanhäfd
räknas dock ej nedläggande af jordbruk, där detta
på grund af jordens dåliga beskaffenhet måste anses
fördelaktigt för en till jordbruket å fastigheten
hänvisad åbo. Uppsikt öfver lagens efterlefnad
utöfvas af en för hvarje län af konungen tillsatt
jordbrukskommission (se d. o.), som efter besiktning
skall söka träffa skriftlig öfverenskommelse med
egaren att inom högst 4 år vidtaga af kommissionen
angifna åtgärder. Kan ej öfverenskommelse träffas
eller fullgör jordegaren ej sitt åtagande, instämmes
saken för domstol, som eger ålägga jordegaren att
inom högst 4 år fullgöra föreskrifna åtgärder och
därefter förnya åläggandet vid högt vite. Jordegaren
svarar för vanhäfdens afhjälpande, äfven om jorden
är utarrenderad, och befrias ej från skyldigheten
att vidtaga de bestämda åtgärderna genom att
försälja fastigheten, annat än såvida ansvaret med
jordbrukskommissionens medgifvande öfverföres på den
nye egaren.
H.J. Dft.

Vanhäfdslagen. Se Vanhäfd.

Wani, flod. Se Brahmani.

Vanikoro, ö. Se Santa Cruz-öarna.

Vanilj. Se Vanilla.

Vaniljrätter. Vanilj (se Vanilla) är en af många, i
synnerhet fruntimmer, omtyckt krydda, som följaktligen
ofta förekommer i söträtter, såsom glass, bajersk
kräm, chalotte russe, sockerkaka, maränger och äfven
i bakverk, såsom vaniljbröd, samt, oväntadt nog,
i pannkaka, potatiskroketter, pastej på risgryn
o. d. Många finna smaken obehaglig.

Vaniljtinktur. Se Vanilla.
illustration placeholder

Vanilla planifolia, blombärande gren jämte öppnad

kapsel.

Vanilla Sw., Vanilj (sp. vainilla, af vaina,
lat. vagina, slida, skida), bot., farm., ett till
fam. Orchideæ, underfam. Monandræ, hörande släkte af
klättrande, stundom buskartade örter, hvilkas frön
visserligen gro i marken, men hvilkas stjälkar snart
utsända rötter, som fästa dem vid närstående trädstammar.
Efter någon tid bortdör stjälken nära marken,
så att den ofta många m. långa rankan därefter
lefver uteslutande af den näring, som tillföres
den genom luftrötterna. Arterna af detta släkte
tillhöra de varma, fuktiga urskogarna i tropikerna,
där äfven ett par arter odlas för de aromatiska
frukternas skull. Detta är händelsen i synnerhet
med den art, V. planifolia (V. aromatica; se fig.),
som är moderväxt till den förr officinella drogen
fructus (siliqua) vanillæ. Urspr. tillhörande de
heta kusttrakterna ("tierras calientes") i Mexico,
har denna äkta vaniljranka blifvit öfverflyttad först
och främst till Antillerna och vidare till öarna
i Indiska oceanen, Maskarenerna (Réunion, Mauritius
o. s. v.) och Java. Odlingen tillgår helt enkelt på så
sätt, att passande stycken af den omkr. 1 cm. tjocka
stjälken fastbindas vid lämpliga trädstammar, ofta
af kakaoträdet, i en fuktig lund. Snart utbryta
adventivrötter, hvilka fästa sig vid stammarna,
och planteringen är färdig. Den sålunda odlade
rankan bär frukt redan efter 3 år och kan sedan
under 30—40 år lämna årligen ända till 50 frukter. I
sådana planteringar, "bainillales", bortplockar man
flertalet af blommorna, för att de återstående må
ge så mycket bättre och större frukter. Äfven vid
kultur i växthus i Europa kan man få goda, aromatiska
frukter. Vaniljrankan har gröna, köttiga stjälkar
och skiftevis sittande, tämligen stora, aflångt ovala
eller lansettlika, spetsiga, helbräddade blad, hvilka
äro gulgröna, tjocka och läderartadt köttiga. Ur
bladvinklarna utväxa förlängda blomskaft, uppbärande
de i jämförelse med andra tropiska orkidéer mindre
prydliga, men tämligen stora, blekgröna blommorna,
bildande en ganska stor klase. Hvarje blomma består
af 6 kalkblad, af hvilka 5 äro sinsemellan ganska
lika, aflånga och upprätt utstående samt snart (redan
efter några timmar) affallande. Det sjätte, läppen, är
kortare och rullar sig strut- eller rörformigt samman
samt har kanterna fastvuxna vid könpelaren och slutar
med ett krusigt bräm. Den ensamma ståndarens pollinium
är kornigt. Blommorna sakna all vällukt. Vaniljfrukten
är till en början grön, men blir brun, då den nått
full mognad, hvilket eger rum endast i de länder, där
den årliga medeltemperaturen är + 25° à 27° C. Frukten
är en köttig, trubbigt och oliksidigt trekantig,
enrummig, frörik kapsel af omkr. 15—20 cm. i längd och
1 cm. i tjocklek, nästan jämbred, endast obetydligt
tjockare på midten och något afsmalnande mot ändarna,
af hvilka skaftändan är omböjd. Frukten är bildad
af 3 fruktblad, af hvilka ett är bredare än de 2
andra, men mogen öppnar den sig från spetsen med
blott 2 valvler. — Vaniljens beredning till drog
är ganska omständlig. Man afplockar frukterna,
då de äro omkr. en månad gamla eller då deras gröna
färg börjar öfvergå till brunaktig, således innan de
öppnat sig. Först utbredas de på ylledukar i solen,
och då de sålunda blifvit uppvärmda, inrullas de i
dukarna och få undergå ett slags svettning eller
eftermognad. De anta därunder brun färg, nästan
liknande matt, oxiderad koppar. Därefter utbredas de
dagligen och inrullas omväxlande i dukar, tills de
blifvit fullt bruna. På Réunion används vanligen ett
till + 75° uppvärmdt torkrum till denna eftermognads
åstadkommande, och man brukar indoppa de nyss aftagna
frukterna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Dec 15 14:46:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfck/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free